Vad blev resultatet av Elon Musks 130 dagar?

Efter 130 turbulenta dagar lämnade Teslamiljardären Elon Musk förra veckan sitt sidouppdrag som chef för Department of Government Efficiency, Doge. I januari i år fick han i uppdrag av president Trump att effektivisera den federala byråkratin och radikalt minska statens utgifter. När han nu kliver åt sidan är det många som undrar: Vad blev egentligen resultatet?

Redan från början var det bestämt att Musk bara skulle arbeta för staten i 130 dagar och avslutas den 28 maj. Tidsramen var satt med tanke på den juridiska gränsen för så kallade ”special government employees”, en korttidsanställning som inte kräver godkännande av senaten. Doge ska dock fortsätta arbeta fram till den 4 juli 2026, då USA firar 250-årsjubileet av självständighetsförklaringen.

Elon Musk tog sig an projektet med ett löfte om att spara hiskeliga 2 000 miljarder dollar, 20 000 miljarder kronor. Detta skulle ske genom att ta bort överflöd och effektivisera den federala byråkratin. Han hade således bråttom. En av de första åtgärderna var en bred genomlysning av tjänster och uppdrag, men också massuppsägningar av personal, nedläggningar och nedskärningar av myndigheter som biståndsorganet USAID och konsumentskyddsbyrån Consumer Financial Protection Bureau. Här ingick även de numera ökända ”What did you do today?”-mejlen till anställda som syftade till att skapa en mer prestationsbaserad kultur i den offentliga sektorn.

Doge har i egna rapporter hävdat besparingar kring 160 miljarder dollar genom uppsagda kontrakt och nedläggningar av diverse program som ansågs onödiga. Andra analyser visar dock att åtgärderna i stället kan medfört kostnader på upp till 135 miljarder dollar genom omställningskostnader, juridiska processer, förlorad produktivitet, etc. Den faktiska nettoeffekten av Doge är alltså omtvistad.

Helt klart är i alla fall att Musk mötte hårt motstånd och motarbetades av såväl offentliganställda som politiker och media. Många demokrater menade att metoderna bröt mot lagen och saknade transparens. Republikaner uttryckte samtidigt oro över att Doge blev en alltför mäktig institution, där Elon Musk fattade alla viktiga beslut själv utan vare sig insyn eller möjlighet att utkräva ansvar. Många menar också att Trump och Musk missade ett tillfälle att på riktigt reformera den stora federala byråkratin eftersom de båda, med sina skrala kunskaper om statsförvaltning, helt enkelt inte förstod vad de sysslade med. Här gick en stor möjlighet förlorad anser folk från båda partierna. Andra kritiker var juristerna som ansåg att det begicks överträdelser av bland annat Privacy Act. Samtidigt uppstod konflikter runt Elon Musks företag, där bland annat Tesla drabbades av bojkotter och sabotage samt ett ras i försäljningen av den en gång så hyllade elbilen. Att Donald Trump gick ut och stödköpte en Tesla fick snarast motsatt effekt.

Men mitt i motgångarna och kritiken av genomförandet har Musk ändå fått stöd från såväl demokrater som republikaner som har applåderat ambitionen att krympa statsapparaten, något som många tidigare presidenter också försökt.

När Elon Musk checkade ut förra veckan passade han på att leverera syrlig kritik mot den så kallade ”Big Beautiful Bill”, ett lagförslag från Republikanerna som kombinerar skattesänkningar med strängare invandringsregler. Något som Musk menade undergräver Doges uppdrag genom att göra statens budgetunderskott större, inte mindre. Men entreprenören signalerade också att han är öppen för att fortsätta som rådgivare till Trump-administrationen, fast i en mer undanskymd roll. Framåt blir det fokus på Tesla och Musks andra företag som rymdföretaget Space-X och den sociala plattformen X.

***

Läs även: Behövs ett svenskt DOGE?

Läs även: Elon Musk slaktar heliga kor