Distansarbetets död: vinnarna och förlorarna
Allt fler arbetsgivare kräver kontorsnärvaro. Bra för stadskärnorna – men på avlägsnare trakters bekostnad.
Ett halvt decennium har gått sedan coronapandemin, som för en stor mängd yrkesarbetande innebar ett skifte till Zoom, Teams och andra verktyg för digitalt distansarbete.
Det som började som en nödlösning för att begränsa smittspridning är numera en grundpelare i många organisationers arbetsliv. Pandemins hemmajobbare vande sig vid distansarbetet – och lärde sig uppskatta friheten att välja sin egen arbetsplats. I dag arbetar 37 procent av svenskarna helt eller delvis på distans, enligt en undersökning från Great Place to Work i januari 2023. Och en överväldigande majoritet – nio av tio – vill fortsätta med det, och tycker att distansarbetet har påverkat deras arbetsliv och privatliv till det bättre.
Jonas Grafström, vice vd för näringslivets forskningsinstitut Ratio och medförfattare till rapporten "Effekterna av distansarbete på individers och företags produktivitet", bekräftar att en majoritet av arbetstagare vill kunna jobba hemma.
– Överlag var det väldigt viktigt precis efter pandemin – och det verkar fortfarande vara så. De flesta vill inte jobba hemifrån varje dag, men möjligheten att arbeta hemifrån en eller två dagar i veckan är viktig för många. Ofta räcker det med en dag i veckan, men flexibiliteten är avgörande, konstaterar han.
Distansarbetet ökar inte minst möjligheten till boende på attraktiva – och billigare – platser i landet, så till den grad att Ingenjörsförbundet har i en rapport identifierat tretton "Teamstrakter". "Vi har undersökt var ingenjörerna bor och var de jobbar före respektive efter pandemin och listat 13 så kallade Teamstrakter. Det är områden som har sett en särskilt stor ökning av långdistanspendlare sedan 2019", uppger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer i rapporten.
På Gotland och i Härjedalen har antalet långpendlande ingenjörer i det närmaste fördubblats på några få år. "Vår slutsats är att dessa distansarbetare lockats av lägre bostadspriser och närheten till naturen", fortsätter Johan Kreicbergs.
Och apropå ingenjörer: ja, det är IT-intensiva och tekniskt mogna företag som har klarat omställningen till hybridlivet bäst, visar rapporten.
Hur väl hybridarbetet fungerar beror på en mängd orsaker, som den anställdes självdisciplin och hur hemmakontoret ser ut.
Men nu har vinden vänt igen och arbetsgivarna börjat kräva högre kontorsnärvaro. Arbetsgivarna uttrycker oro för minskad lagkänsla, försämrad kommunikation och urholkad företagskultur.
– De brukar motivera ökad kontorsnärvaro med bättre samarbete, nätverkande och att det gynnar företaget som helhet. Även om individen själv kan känna sig mer produktiv hemma, så innebär det inte nödvändigtvis att hela företaget blir mer effektivt. Det handlar om kontakt, idéutbyte och samspel, säger Jonas Grafström.
Enligt en undersökning från fackförbundet Vision 2024 upplever en tredjedel av medlemmarna ökade krav på fysisk närvaro på kontoret. Och 83 procent av alla chefer tänker sig en återgång till uteslutande kontorsarbete inom tre år enligt en studie av konsultbolaget KMPG.
Det är inte uteslutande negativt för de anställda. Enligt Great Place to Work-undersökningen tycker unga vuxna att hemarbetet gör dem understimulerade och leder till en sämre relation till chefen. Ratio-rapporten beskriver hur arbetsplatsens sociala strukturer förändrats sedan pandemin:
– I början av pandemin fanns fortfarande en etablerad kontakt mellan kollegor. Men nu har det gått flera år och många företag har bytt ut stora delar av personalen. Nya medarbetare känner inte varandra lika väl och vet inte alltid vem de ska prata med. Det kan leda till bildandet av subgrupper – vissa som ofta är på kontoret känner varandra, medan andra som bara kommer in någon gång i månaden hamnar utanför.
Hur påverkas yngre medarbetare?
– De som är nya på arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt. De behöver bygga nätverk, lära sig hur saker fungerar och ha tillgång till erfarna kollegor. Men de äldre medarbetarna är ofta hemma, gör sitt jobb och checkar ut när de är klara. Det leder till att den nödvändiga kunskapsöverföringen uteblir.
En ökad närvaro på kontoren kan få negativa konsekvenser för Teamstrakterna, om deras nyinflyttade invånare måste välja mellan hemmet och jobbet. Och dessutom för arbetsgivarna. De relativt mjuka värden som arbetsgivarna anger som huvudorsak till varför de önskar större kontorsnärvaro kan visa sig trumfas av krass ekonomi.
Företag kan spara stora summor på att minska sina kontorsytor. Borlänge kommun visar i en utvärdering att delade arbetsrum genom distansarbete kan spara upp till 25 procent av lokalhyran. De tomma kontoren i storstäderna har också ökat kraftigt. I Kista, “Sveriges Silicon Valley”, ligger vakansgraden på 36 procent. Skulle Ericsson lämna hamnar siffran på 65 procent.
Företagens logik: de lokaler man trots allt behåller vill man använda maximalt. Men för samhället i stort skapas nya problem. Färre kontorsarbetare innebär färre lunchgäster, färre AW-firare och mindre folkliv i stadskärnorna – vilket kan försvåra stadsutveckling i områden som Kista. Utan arbetslivets fysiska närvaro hotas både den lokala handeln och tryggheten, är argumentet.
***
Läs även: Sveriges två (nästan) felfria kommuner
Läs även: "Tryggheten har blivit ett säljargument"
Ett halvt decennium har gått sedan coronapandemin, som för en stor mängd yrkesarbetande innebar ett skifte till Zoom, Teams och andra verktyg för digitalt distansarbete.
Det som började som en nödlösning för att begränsa smittspridning är numera en grundpelare i många organisationers arbetsliv. Pandemins hemmajobbare vande sig vid distansarbetet – och lärde sig uppskatta friheten att välja sin egen arbetsplats. I dag arbetar 37 procent av svenskarna helt eller delvis på distans, enligt en undersökning från Great Place to Work i januari 2023. Och en överväldigande majoritet – nio av tio – vill fortsätta med det, och tycker att distansarbetet har påverkat deras arbetsliv och privatliv till det bättre.
Jonas Grafström, vice vd för näringslivets forskningsinstitut Ratio och medförfattare till rapporten ”Effekterna av distansarbete på individers och företags produktivitet”, bekräftar att en majoritet av arbetstagare vill kunna jobba hemma.
– Överlag var det väldigt viktigt precis efter pandemin – och det verkar fortfarande vara så. De flesta vill inte jobba hemifrån varje dag, men möjligheten att arbeta hemifrån en eller två dagar i veckan är viktig för många. Ofta räcker det med en dag i veckan, men flexibiliteten är avgörande, konstaterar han.
Distansarbetet ökar inte minst möjligheten till boende på attraktiva – och billigare – platser i landet, så till den grad att Ingenjörsförbundet har i en rapport identifierat tretton ”Teamstrakter”. ”Vi har undersökt var ingenjörerna bor och var de jobbar före respektive efter pandemin och listat 13 så kallade Teamstrakter. Det är områden som har sett en särskilt stor ökning av långdistanspendlare sedan 2019”, uppger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer i rapporten.
På Gotland och i Härjedalen har antalet långpendlande ingenjörer i det närmaste fördubblats på några få år. ”Vår slutsats är att dessa distansarbetare lockats av lägre bostadspriser och närheten till naturen”, fortsätter Johan Kreicbergs.
Och apropå ingenjörer: ja, det är IT-intensiva och tekniskt mogna företag som har klarat omställningen till hybridlivet bäst, visar rapporten.
Hur väl hybridarbetet fungerar beror på en mängd orsaker, som den anställdes självdisciplin och hur hemmakontoret ser ut.
Men nu har vinden vänt igen och arbetsgivarna börjat kräva högre kontorsnärvaro. Arbetsgivarna uttrycker oro för minskad lagkänsla, försämrad kommunikation och urholkad företagskultur.
– De brukar motivera ökad kontorsnärvaro med bättre samarbete, nätverkande och att det gynnar företaget som helhet. Även om individen själv kan känna sig mer produktiv hemma, så innebär det inte nödvändigtvis att hela företaget blir mer effektivt. Det handlar om kontakt, idéutbyte och samspel, säger Jonas Grafström.
Enligt en undersökning från fackförbundet Vision 2024 upplever en tredjedel av medlemmarna ökade krav på fysisk närvaro på kontoret. Och 83 procent av alla chefer tänker sig en återgång till uteslutande kontorsarbete inom tre år enligt en studie av konsultbolaget KMPG.
Det är inte uteslutande negativt för de anställda. Enligt Great Place to Work-undersökningen tycker unga vuxna att hemarbetet gör dem understimulerade och leder till en sämre relation till chefen. Ratio-rapporten beskriver hur arbetsplatsens sociala strukturer förändrats sedan pandemin:
– I början av pandemin fanns fortfarande en etablerad kontakt mellan kollegor. Men nu har det gått flera år och många företag har bytt ut stora delar av personalen. Nya medarbetare känner inte varandra lika väl och vet inte alltid vem de ska prata med. Det kan leda till bildandet av subgrupper – vissa som ofta är på kontoret känner varandra, medan andra som bara kommer in någon gång i månaden hamnar utanför.
Hur påverkas yngre medarbetare?
– De som är nya på arbetsmarknaden drabbas särskilt hårt. De behöver bygga nätverk, lära sig hur saker fungerar och ha tillgång till erfarna kollegor. Men de äldre medarbetarna är ofta hemma, gör sitt jobb och checkar ut när de är klara. Det leder till att den nödvändiga kunskapsöverföringen uteblir.
En ökad närvaro på kontoren kan få negativa konsekvenser för Teamstrakterna, om deras nyinflyttade invånare måste välja mellan hemmet och jobbet. Och dessutom för arbetsgivarna. De relativt mjuka värden som arbetsgivarna anger som huvudorsak till varför de önskar större kontorsnärvaro kan visa sig trumfas av krass ekonomi.
Företag kan spara stora summor på att minska sina kontorsytor. Borlänge kommun visar i en utvärdering att delade arbetsrum genom distansarbete kan spara upp till 25 procent av lokalhyran. De tomma kontoren i storstäderna har också ökat kraftigt. I Kista, “Sveriges Silicon Valley”, ligger vakansgraden på 36 procent. Skulle Ericsson lämna hamnar siffran på 65 procent.
Företagens logik: de lokaler man trots allt behåller vill man använda maximalt. Men för samhället i stort skapas nya problem. Färre kontorsarbetare innebär färre lunchgäster, färre AW-firare och mindre folkliv i stadskärnorna – vilket kan försvåra stadsutveckling i områden som Kista. Utan arbetslivets fysiska närvaro hotas både den lokala handeln och tryggheten, är argumentet.
***
Läs även: Sveriges två (nästan) felfria kommuner
Läs även: ”Tryggheten har blivit ett säljargument”
