Så drabbas Skellefteå av Northvolts nedläggning
Efter batterifabrikens sammanklappning har Skellefteå redan börjat sjunka i rankningen. Och det kommer att bli värre.
När det 2017 blev klart att Northvolt skulle etablera sin stora batterifabrik i Skellefteå var det en enorm framgång för staden. Efter år av utflyttning påbörjade man i mitten av 2010-talet ett arbete som skulle vända trenden och när Northvolt gav tummen upp var det en verklig jackpott. Batterifabriken sågs som ett nyckelprojekt i EU:s strävan att ta upp konkurrensen med Kina inom batteriproduktion, minska beroendet av fossila bränslen och skapa tusentals jobb i norra Sverige.
– Det var en glädjeyra och staden levde verkligen upp. Det har funnits en enorm framtidstro. Nu har det uppstått ett vakuum. Som en depression, säger Skellefteåbon Sara Norén.
I mars brakade allt samman och Northvolt gick i konkurs. Konkursförvaltaren delade nyligen ut dödsstöten; fabriken, som hållits vid liv genom Scanias stödköp av batterier, ska stänga i slutet av juni. De kvarvarande 900 anställda måste hitta nya jobb – eller förbereda sig på att flytta hem. Många flyttade dit när hajpen kring Northvolt var som mest intensiv och Skellefteå växte med 4,6 procent, jämfört med 1,7 procent i riket.
– Det är så klart ett mycket tungt besked som ökar oron för många av Skellefteås nya invånare. Många av dem har nu bara tre månader på sig att hitta ett nytt arbete, säger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå.
Hon syftar på personer vars uppehållstillstånd i Sverige är knutna till deras jobb på fabriken.
Northvolt drog sig även ur sin planerade etablering i Borlänge sommaren 2024. Kommunstyrelsens ordförande Erik Nises (S) uttryckte då sin frustration: ”Jag tycker hela den här hanteringen är under all kritik.”
Bara några dagar efter beskedet om att fabriken i Skellefteå ska stänga kunde Skellefteåborna dessutom läsa att Peter Carlssons nya projekt Aris Machina – som utvecklar AI-verktyg för industrin – har dragit in 100 miljoner i finansiering.
– Peter Carlsson är en visionär och har trott på det här. Men det är klart att det kan sticka i ögonen att han redan gått vidare till nya projekt, säger Åsa Stocksén på organisationen Företagarna Skellefteå.
I Fokus Bäst att leva-rankning faller Skellefteå rejält – från plats 23 till 32. Rankningen bygger på 2024 års siffror, och inkluderar alltså inte konkursen och dess konsekvenser. Visserligen varslades 1 000 anställda i Skellefteå redan i september 2024, men enligt Infostats Peter Santesson har det inte hunnit få någon påverkan på långtidsarbetslösheten eller andelen unga som varken arbetar eller studerar – ännu.
I stället tappar Skellefteå framför allt i kategorierna service och offentlig ekonomi. I offentlig ekonomi, som enkelt uttryckt mäter kommunens belåningsgrad, dyker kommunen från 4,1 år 2023 till årets 3,2. Inte heller den kurvan ser ut att vända uppåt den kommande tiden.
När Northvolt valde Skellefteå år 2017 beskrevs det som en symbol för den svenska gröna omställningen. Kommunen mobiliserade snabbt och investerade brett. Men efter konkursen står man ensam kvar med en ökad utflyttning på grund av migrationsregler, flera tomma bostäder och vikande skatteintäkter. Enligt Region Västerbotten riskerar Skellefteå att förlora en miljard kronor i skatteintäkter om fabriken inte återstartas. Samtidigt hotas 3 700 jobb och över 4 200 invånare kan försvinna.
– Ska kommuner våga räcka upp handen för stora etableringar, då menar jag att ansvaret ska delas mer med staten för som det är nu hamnar nästan allt på den lokala nivån. Skellefteå har en mycket stark ekonomi i grunden och kommer att klara detta på ett bra sätt, men så ser det inte ut i alla kommuner, säger Kristina Sundin Jonsson.
En färsk rapport från Tillväxtverket visar också att allt fler kommuner nu tvekar inför stora gröna etableringar. ”Oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd hämmar kommunernas beslutsförmåga”, står det i rapporten.
– Skellefteå är ett tydligt exempel på hur kommuner tar stora ekonomiska risker där staten får skatteintäkterna, medan kommunen står för bostäder, skolor, vägar och vatten, säger Emelie Värja, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Många arbetare har bott i tillfälliga boenden eller pendlat. Då uteblir skattebasen helt. Skatteintäkterna från företagen i form av moms, bolagsskatt och löneavgifter, går till staten.
– Kommunernas intäkter bygger helt på inflyttning, inte på att industrin i sig går bra. Om folk inte skriver sig i kommunen kommer inga skattepengar in, trots stora investeringar, säger Värja.
– Den största risken är just det som nu har inträffat: att projektet inte blir som man trodde. Då står kommunen där med nybyggda bostäder och vägar, men utan invånarna.
Skellefteå är egentligen en av Sveriges rikaste kommuner, mycket tack vare det kommunala bolaget Skellefteå Kraft, som genererar miljardvinster. Men det betyder inte att kommunen är skyddad från likviditetspress. Mellan 2016 och 2021 ökade låneskulden från 170 miljoner 2016 till 1,9 miljarder 2021. Totalt beräknades Northvolt-satsningen kräva investeringar på 27 miljarder.
Skellefteå är inte ensamt om att stå inför liknande problem. Även i Luleå och Boden pågår två stora gröna industrisatsningar – med liknande risker.
I samband med att Stegra etablerat sin gröna stålsatsning i Boden har kommunen genomfört omfattande investeringar i infrastruktur – från bostadsbyggande till vatten- och avloppssystem samt vägar. Kommunens låneskuld har därför ökat på en skala som påminner om Skellefteå, från 80 miljoner kronor år 2017 till 1,5 miljarder kronor år 2025.
Luleå satsar å sin sida 23 miljarder för att möta SSAB:s omställningsplaner till grön stålproduktion, samtidigt som kommunen tvingas bygga om hela sitt energisystem. Trafikverket kräver dessutom medfinansiering för statliga järnvägar.
Industrietableringar som Northvolt är inte de första i sitt slag. Sverige har en historia av stora satsningar som aldrig nådde i mål. Ett känt exempel är Stålverk 80 – ett av de största offentliga industriprojekten någonsin. Målet var att verket skulle stå klart 1980, men det avbröts 1976 efter oljekrisen.
Men i Skellefteå uttrycker många samtidigt stolthet över modet att satsa.
– De här åren har varit en virvelvind för staden och Skellefteå har verkligen satts på kartan. Skellefteborna har antagit utmaningen och visat sig vara öppna, modiga och företagsamma, säger Åsa Stocksén.
Skellefteå
Skola: 2,7
Vård: 2,5
Jobb och arbetsmarknad: 3,7
Kommunikation: 2,9
Trygghet: 4,5
Service: 2,9
Fritid: 3,1
Privatekonomi: 3,0
Offentlig ekonomi: 3,2
Totalt: 67,2
***
Läs även: Här är Stockholms bästa stadsdel
När det 2017 blev klart att Northvolt skulle etablera sin stora batterifabrik i Skellefteå var det en enorm framgång för staden. Efter år av utflyttning påbörjade man i mitten av 2010-talet ett arbete som skulle vända trenden och när Northvolt gav tummen upp var det en verklig jackpott. Batterifabriken sågs som ett nyckelprojekt i EU:s strävan att ta upp konkurrensen med Kina inom batteriproduktion, minska beroendet av fossila bränslen och skapa tusentals jobb i norra Sverige.
– Det var en glädjeyra och staden levde verkligen upp. Det har funnits en enorm framtidstro. Nu har det uppstått ett vakuum. Som en depression, säger Skellefteåbon Sara Norén.
I mars brakade allt samman och Northvolt gick i konkurs. Konkursförvaltaren delade nyligen ut dödsstöten; fabriken, som hållits vid liv genom Scanias stödköp av batterier, ska stänga i slutet av juni. De kvarvarande 900 anställda måste hitta nya jobb – eller förbereda sig på att flytta hem. Många flyttade dit när hajpen kring Northvolt var som mest intensiv och Skellefteå växte med 4,6 procent, jämfört med 1,7 procent i riket.
– Det är så klart ett mycket tungt besked som ökar oron för många av Skellefteås nya invånare. Många av dem har nu bara tre månader på sig att hitta ett nytt arbete, säger Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå.
Hon syftar på personer vars uppehållstillstånd i Sverige är knutna till deras jobb på fabriken.
Northvolt drog sig även ur sin planerade etablering i Borlänge sommaren 2024. Kommunstyrelsens ordförande Erik Nises (S) uttryckte då sin frustration: ”Jag tycker hela den här hanteringen är under all kritik.”
Bara några dagar efter beskedet om att fabriken i Skellefteå ska stänga kunde Skellefteåborna dessutom läsa att Peter Carlssons nya projekt Aris Machina – som utvecklar AI-verktyg för industrin – har dragit in 100 miljoner i finansiering.
– Peter Carlsson är en visionär och har trott på det här. Men det är klart att det kan sticka i ögonen att han redan gått vidare till nya projekt, säger Åsa Stocksén på organisationen Företagarna Skellefteå.
I Fokus Bäst att leva-rankning faller Skellefteå rejält – från plats 23 till 32. Rankningen bygger på 2024 års siffror, och inkluderar alltså inte konkursen och dess konsekvenser. Visserligen varslades 1 000 anställda i Skellefteå redan i september 2024, men enligt Infostats Peter Santesson har det inte hunnit få någon påverkan på långtidsarbetslösheten eller andelen unga som varken arbetar eller studerar – ännu.
I stället tappar Skellefteå framför allt i kategorierna service och offentlig ekonomi. I offentlig ekonomi, som enkelt uttryckt mäter kommunens belåningsgrad, dyker kommunen från 4,1 år 2023 till årets 3,2. Inte heller den kurvan ser ut att vända uppåt den kommande tiden.
När Northvolt valde Skellefteå år 2017 beskrevs det som en symbol för den svenska gröna omställningen. Kommunen mobiliserade snabbt och investerade brett. Men efter konkursen står man ensam kvar med en ökad utflyttning på grund av migrationsregler, flera tomma bostäder och vikande skatteintäkter. Enligt Region Västerbotten riskerar Skellefteå att förlora en miljard kronor i skatteintäkter om fabriken inte återstartas. Samtidigt hotas 3 700 jobb och över 4 200 invånare kan försvinna.
– Ska kommuner våga räcka upp handen för stora etableringar, då menar jag att ansvaret ska delas mer med staten för som det är nu hamnar nästan allt på den lokala nivån. Skellefteå har en mycket stark ekonomi i grunden och kommer att klara detta på ett bra sätt, men så ser det inte ut i alla kommuner, säger Kristina Sundin Jonsson.
En färsk rapport från Tillväxtverket visar också att allt fler kommuner nu tvekar inför stora gröna etableringar. ”Oklara spelregler, stora ekonomiska risker och brist på långsiktigt statligt stöd hämmar kommunernas beslutsförmåga”, står det i rapporten.
– Skellefteå är ett tydligt exempel på hur kommuner tar stora ekonomiska risker där staten får skatteintäkterna, medan kommunen står för bostäder, skolor, vägar och vatten, säger Emelie Värja, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Många arbetare har bott i tillfälliga boenden eller pendlat. Då uteblir skattebasen helt. Skatteintäkterna från företagen i form av moms, bolagsskatt och löneavgifter, går till staten.
– Kommunernas intäkter bygger helt på inflyttning, inte på att industrin i sig går bra. Om folk inte skriver sig i kommunen kommer inga skattepengar in, trots stora investeringar, säger Värja.
– Den största risken är just det som nu har inträffat: att projektet inte blir som man trodde. Då står kommunen där med nybyggda bostäder och vägar, men utan invånarna.
Skellefteå är egentligen en av Sveriges rikaste kommuner, mycket tack vare det kommunala bolaget Skellefteå Kraft, som genererar miljardvinster. Men det betyder inte att kommunen är skyddad från likviditetspress. Mellan 2016 och 2021 ökade låneskulden från 170 miljoner 2016 till 1,9 miljarder 2021. Totalt beräknades Northvolt-satsningen kräva investeringar på 27 miljarder.
Skellefteå är inte ensamt om att stå inför liknande problem. Även i Luleå och Boden pågår två stora gröna industrisatsningar – med liknande risker.
I samband med att Stegra etablerat sin gröna stålsatsning i Boden har kommunen genomfört omfattande investeringar i infrastruktur – från bostadsbyggande till vatten- och avloppssystem samt vägar. Kommunens låneskuld har därför ökat på en skala som påminner om Skellefteå, från 80 miljoner kronor år 2017 till 1,5 miljarder kronor år 2025.
Luleå satsar å sin sida 23 miljarder för att möta SSAB:s omställningsplaner till grön stålproduktion, samtidigt som kommunen tvingas bygga om hela sitt energisystem. Trafikverket kräver dessutom medfinansiering för statliga järnvägar.
Industrietableringar som Northvolt är inte de första i sitt slag. Sverige har en historia av stora satsningar som aldrig nådde i mål. Ett känt exempel är Stålverk 80 – ett av de största offentliga industriprojekten någonsin. Målet var att verket skulle stå klart 1980, men det avbröts 1976 efter oljekrisen.
Men i Skellefteå uttrycker många samtidigt stolthet över modet att satsa.
– De här åren har varit en virvelvind för staden och Skellefteå har verkligen satts på kartan. Skellefteborna har antagit utmaningen och visat sig vara öppna, modiga och företagsamma, säger Åsa Stocksén.
Skellefteå
Skola: 2,7
Vård: 2,5
Jobb och arbetsmarknad: 3,7
Kommunikation: 2,9
Trygghet: 4,5
Service: 2,9
Fritid: 3,1
Privatekonomi: 3,0
Offentlig ekonomi: 3,2
Totalt: 67,2
***
Läs även: Här är Stockholms bästa stadsdel
