Sveriges två (nästan) felfria kommuner

Hårdraget kan man säga att den som vill bo i Sverige kan välja mellan å ena sidan ett billigt och tryggt hem, å andra sidan utbud och karriärmöjligheter. Medan storstadskommuner plockar hem höga poäng inom kategorier som till exempel service och infrastruktur, snubblar de rejält på privatekonomi och trygghet. Efter år av sprängningar och skjutningar är invånarna i storstäderna rejält besvikna. Samtidigt är bostadspriserna höga.

De billiga och trygga kommunerna på landet dras i stället ofta med begränsad samhällsservice och dålig infrastruktur.

Men det finns två kommuner som befinner sig över snittet i alla kategorier, utom den relativt lättviktiga offentliga ekonomin. Karlskoga och Karlshamn får inga toppbetyg – men de utgör den gyllene medelvägen enligt Bäst att leva-rankningens parametrar. De är (nästan) felfria.

Daniel Wäppling, kommundirektör i den blekingska kuststaden Karlshamn, konstaterar att hemligheten kanske ligger i att vara en lagom stor kommun långt ifrån utanförskapsområden.

– Vi är en liten kommun i ett tryggt hörn av Sverige. Det tror jag är både trygghetsskapande och ger en viss social kontroll. Där har vi en fördel gentemot de stora kommunerna.

I mindre kommuner tenderar man också att vara politiskt pragmatisk. Det finns inget att vinna på att vara konfrontativ på en plats där det praktiska arbetet prioriteras.

– Det finns en enighet över partigränserna och ett politiskt handslag om att värna Karlshamns bästa. Socialdemokraterna har varit det största partiet länge. Nu är Moderaterna störst, men det har inte resulterat i några avgörande förändringar när det gäller synen på Karlshamns utveckling, säger Daniel Wäppling.

50 mil norrut i Karlskoga har det blivit åka av de senaste åren. Kommunen hyser flera tunga försvarsföretag och kommunstyrelsens ordförande Tony Ring är nästintill chockad över hur snabbt arbetsmarknaden växer.

– I och med försvarsbeslutet 2019 började man satsa ganska ordentligt på försvaret igen. Sen kom kriget i Ukraina och det blev en fördubbling. Nu efter Trumps alla utspel är det som en fördubbling av fördubblingen.

Tony Ring berättar att det handlar om cirka 1 500 nya arbetstillfällen om året.

– Vi ser att det fortsätter, och kanske till och med ytterligare accelerera framgent. Det är såklart en sensationell utveckling.

Den snabba utvecklingen gör dock att det börjar bli rejält trångt i Karlskoga, som inte är dimensionerat efter alla nya arbetstagare, mest pendlare från andra städer.

– Det är inom infrastrukturen vi har problem just nu. Det blir trafikstockningar på morgonen och på eftermiddagen, Det finns inte parkeringar till alla. Det är nästan omöjligt att hitta ett ledigt bord när man ska gå ut och äta lunch, säger Tony Ring.

Även bostäder är ett problem. Kommunen har många pendlare och bostadsmarknaden har varit trög de senaste åren. Men i Bäst att leva ligger Karlskoga än så länge på tre poäng jämnt när det gäller privatekonomi – där bostadspriserna väger allra tyngst – och 3,1 när det gäller kommunikationer.

Både Karlshamn och Karlskoga hamnar dock under snittet i kategorin offentlig ekonomi. För Daniel Wäppling i Karlshamn kommer det inte som en överraskning. Man har haft stora ekonomiska problem inom ett av de kommunala bolagen.

– Vi har stoppat in en kvarts miljard i Karlshamnsfastigheter, och de pengarna kommer från det som vi har haft som överskott i den övriga kommunala verksamheten. Men räknar man bort det bolaget, som nu delvis är till salu, så har vi en stabil ekonomi.

I årets Bäst att leva placerar sig Karlshamn på plats 21 och Karlskoga på plats 46.

***

Se hela listan, jämför kommuner och utforska resultatet med vårt verktyg här!

Läs även: ”Tryggheten har blivit ett säljargument”

Läs även: Distansarbetets död: vinnarna och förlorarna