”Trygghet har blivit ett säljargument”

Skjutningarna i Sverige minskade förra året, även om de ligger fortsatt på hög nivå. Varje nytt fall är tragedi – i synnerhet när någon skadas eller dör. Men den drabbar inte bara offren och deras anhöriga. Den sätter spår i de omkringgivande hemmen, på skolan i området och på idrottsplatsen i närheten genom den otrygghet våldet skapar. Dessutom, visar forskning, får det betydande ekonomiska konsekvenser.

Forskaren Vania Ceccato, professor i urbana och regionala studier vid KTH, har tillsammans med kollegan Mats Wilhelmsson undersökt vad som händer med bostadspriser efter en skjutning. Studien omfattar skottlossningar i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2019, och resultatet är tydligt: när skott avlossas i ett bostadsområde sjunker priset på närliggande bostäder – i vissa fall med upp till 200 000 kronor.

– Minskningen är 1,7 procent inom en kilometers radie från skjutningen. Det kan låta som en liten minskning i det stora hela, men det är signifikant. Effekten finns där och den består, säger Ceccato.

Forskarna samkörde statistik över skjutningar med data från fastighetsförsäljningar. Resultatet visar att prisnedgången slår till snabbt – men att återhämtningen tar tid. Huspriser återhämtade sig inte till tidigare nivåer ens efter 100–200 dagar efter skjutningen – vilket pekar på en relativt långvarig påverkan.

– Det skapas ett slags stigmatisering av området. Det är som att våldet lämnar kvar ett eko som absorberas av bostadsmarknaden, säger hon.

Effekten är inte jämnt fördelad. Enligt Ceccato är prisfallet störst i närförorter och områden med starka kopplingar till stadskärnan – där bostäder annars är mer attraktiva och priskänsligheten högre.

– I områden där många redan kämpar med dåligt rykte förstärks stigmat ytterligare. Men även i relativt stabila områden syns effekten tydligt.

Effekten blir större ju närmare skjutningen bostaden ligger, särskilt inom 0,5–1,5 kilometers avstånd. När radien begränsades till 0,5 km minskade antalet bostadsförsäljningar så mycket att det blev svårt att dra statistiskt säkra slutsatser. Att effekten var påtaglig inom ett avstånd på 1,5 kilometer tyder dock på att oron kan sprida sig över större områden än vad man kanske skulle kunna tro.

Huruvida någon dödades eller skadades vid skottlossningen gjorde ingen signifikant skillnad för hur mycket bostadspriserna sjönk. Bara det faktum att det förekom en skjutning räckte för att få marknaden att reagera.

Mot den bakgrunden kan det ändå ingjuta en smula hopp att se hur skjutningarna faktiskt har minskat de senaste åren. Efter flera år av ökande skjutvåld pekar nu statistiken tydligt nedåt. År 2022 rapporterades totalt 365 skjutningar i Sverige. Året därpå, 2023, sjönk siffran till 290 – och för 2024 stannade den på 196. Och om man utgår från skjutningarna hittills i år landar 2025 års siffra på cirka 160 för helåret. Det innebär en minskning med över 50 procent på bara tre år.

Riksdagsledamoten (M) och tidigare polisen Fredrik Kärrholm är medveten om hur skjutningarna påverkar ett bostadsområde.

– Det grova våldet leder inte bara till död och rädsla, utan får praktiska, mycket allvarliga konsekvenser i människors liv, säger han. Människors privatekonomi påverkas, livsdrömmar grusas. Man kanske inte längre kan sälja sin bostad och flytta till något bättre.

Kapitalförstöringen som följer i skjutningarnas spår är enorm, menar Kärrholm. När tryggheten försvinner, försvinner också investeringsviljan, framtidstron och marknadsvärdet på människors kanske viktigaste ekonomiska tillgång – bostaden.

– Det handlar om enorma värden som kan raderas över en natt. Och när stigmat väl satt sig är det svårt att vända. Det är inte bara en tragedi för offret och de anhöriga. Det är samhällsekonomiskt förödande, säger han.

Han beskriver hur han som polis såg förändringen ske gradvis – hur det som i början av 2010-talet var undantag i dag är vardag.

– När jag började i yttre tjänst 2009 var skottlossningar ovanliga. I dag har nästan varje polis i storstäderna fått hantera en skjutning. Det säger något om normaliseringen.

Och effekten syns alltså tydligt på bostadsmarknaden.

– Förr behövde mäklare aldrig skriva att ett område var tryggt. Nu är det ett försäljningsargument. Det är talande.

Att skjutningarna nu minskar ser Kärrholm som ett ljus i mörkret. Han menar att vi har polis och rättsväsende att tacka för utvecklingen, i kombination med skärpt straff för vapenbrott och att polisen fått möjlighet att utfärda vistelseförbud och upprätta tillfälliga visitationszoner i konfliktdrabbade områden.

Vad orsaken än är, har nedgången i skjutningar en konkret effekt. Tidigare år har Bäst att leva-rankningen toppats av städer i Norrland, som visserligen har ett mer begränsat utbud än Stockholm men också en mer begränsad gängbrottslighet. Nu, när huvudstaden har blivit en aning tryggare, har den också gått om de norrländska städerna i rankningen.

– Men det tar tid att reparera det som skjutningarna river upp. Du kan inte bara få bort kriminaliteten – du måste också återinvestera i områdena, säger Vania Ceccato.

Det handlar om långsiktig stadsplanering, trygghetsfrämjande insatser och att skapa miljöer där människor känner samhörighet. Ceccato efterlyser ett bredare perspektiv på trygghet, där fastighetsägare, kommuner och civilsamhället är lika viktiga som polisen.

– Vi måste ta trygghetsfrågorna på allvar redan i hur vi bygger våra bostadsområden. Det är inte bara sociala faktorer – det handlar också om rumsliga lösningar. Men det går att vända utvecklingen. Vi har sett det hända i andra länder, och vi kan göra det här också, säger hon.

***

Se hela listan, jämför kommuner och utforska resultatet med vårt verktyg här!

Läs även: Bäst att leva – så gjorde vi

Läs även: Sveriges två (nästan) felfria kommuner