AI kan sluka elöverskottet
Serverhallar för AI kan gå om det gröna stålet som framtidens stora elförbrukare i Sverige.
Så sent som 2023 prognostiserade Energimyndigheten att elbehovet för datacenter i Sverige skulle stiga från runt 3 terawattimmar (Twh) 2022 till uppemot 4,4 Twh i år. Det är i nivå med vad transportsektorn i dag förbrukar. Men utvecklingen håller redan på att springa förbi prognosen, rejält. Det är framför allt drivet av den explosiva efterfrågeökningen på AI-tjänster, som kräver enorm datorkraft och därmed mycket el.
Den amerikanska tankesmedjan Rand skrev i en rapport tidigare i att det globala effektbehovet för nya AI-servrar med nuvarande trend kan vara 30 till 40 gånger så stort om fem år, jämfört med idag. I Europa är framför allt Sverige en het destination för den tillväxten. Det senaste exemplet är kanadensiska Brookfields som aviserat en satsning på AI-servehallar i Strängnäs på totalt 95 miljarder kronor. Den första fasen ska stå klar 2028 och det samlade eleffektbehov uppgår till 750 megawatt (0,75 TW), vilket kan relateras till att de kvarvarande reaktorerna i Ringhals som har en effekt på runt 1100 MW vardera. Om anläggningen i Strängnäs förbrukar 750 MW dygnet runt, året runt så motsvarar bara det 6,7 TWh på årsbasis.
Och Brookfields är inte ensamt. Ecodatacenter, som i dag har ett datacenter i Falun, har två nysatsningar på gång. En i Borlänge där bolaget har tagit över delar av den fastighet där Kvarnsvedens pappersbruk en gång huserade från numera konkursade batteritillverkaren Northvolt. Effektbehovet för denna satsning, där den första fasen ska stå klar 2027, beräknas till mellan 240-360 MW. Ecodatacenter ska även bygga ett nytt datacenter i Östersund i samma storleksordning.
Till detta ska lägga techjättarnas stora och ökande behov av svensk el. Google, som i dag har ett datacenter i Sandviken, ska bygga ett center till i Horndal i Dalarna. Facebook är sedan tidigare etablerat i Luleå, Amazon finns i Katrineholm, Eskilstuna och Västerås medan Microsoft har serverhallar i Gävle/Sandviken och Staffanstorp. Microsoft annonserade i fjol en satsning på 34 miljarder kronor i Sverige, där huvuddelen ska gå till AI-infrastruktur. Därtill finns ett antal andra aktörer som också vill vara med på denna marknad.
En grov gissning är att effektbehovet för datacenter kommer att klättra till runt 4 TW år 2030, vilket kan relateras till de kvarvarande svenska kärnkraftverken som har en effekt på knappt 7 TW. Det kan också jämföras med elbehovet för hittills beslutade investeringar i produktion av fossilfritt stål, Stegras anläggning i Boden samt SSABs ersättning av sina masugnar i Oxelösund och Luleå med ljusbågsugna plus LKABs anläggning för järnsvampsprodktion. Dessa summerar till ett effektbehov på runt 2,5-3 TW till 2030. LKAB har dock pausat sin jättesatsning på att göra om all sin järnmalm till fossilfri järnsvamp till år 2050. Den beräknades förbruka 70 TWh el, motsvarande halva Sveriges nuvarande årliga elproduktion.
Elbehovet för dessa beslutade investeringar täcks av Sveriges nuvarande elproduktion. Sverige nettoexporterade i fjol 33,2 TWh el. Problemet för det svenska elsystemet är överföringskapaciteten i synnerhet mellan elområde 2 och 3. Elpriserna i de två nordligaste elområdena har varit rekordlåga under det senaste året och antalet dagar med negativt elpris har slagit rekord.
Förklaringen är stora överskott på vindkraft och begränsad överföringskapacitet har gjort att kraften har blivit "inlåst" i Norrland. Lönsamheten för kraftproducenterna i norr har därför varit mycket klen. Det gäller även vattenkraften, som sitter med rekordfyllda kraftverksdammar och har tvingats "spilla" vatten när det har varit negativa elpriser. Kanske kan AI och nya serverhallar bli lösningen även för dessa.
***
Läs även: Northvolt krossat av konkurrensen
Så sent som 2023 prognostiserade Energimyndigheten att elbehovet för datacenter i Sverige skulle stiga från runt 3 terawattimmar (Twh) 2022 till uppemot 4,4 Twh i år. Det är i nivå med vad transportsektorn i dag förbrukar. Men utvecklingen håller redan på att springa förbi prognosen, rejält. Det är framför allt drivet av den explosiva efterfrågeökningen på AI-tjänster, som kräver enorm datorkraft och därmed mycket el.
Den amerikanska tankesmedjan Rand skrev i en rapport tidigare i att det globala effektbehovet för nya AI-servrar med nuvarande trend kan vara 30 till 40 gånger så stort om fem år, jämfört med idag. I Europa är framför allt Sverige en het destination för den tillväxten. Det senaste exemplet är kanadensiska Brookfields som aviserat en satsning på AI-servehallar i Strängnäs på totalt 95 miljarder kronor. Den första fasen ska stå klar 2028 och det samlade eleffektbehov uppgår till 750 megawatt (0,75 TW), vilket kan relateras till att de kvarvarande reaktorerna i Ringhals som har en effekt på runt 1100 MW vardera. Om anläggningen i Strängnäs förbrukar 750 MW dygnet runt, året runt så motsvarar bara det 6,7 TWh på årsbasis.
Och Brookfields är inte ensamt. Ecodatacenter, som i dag har ett datacenter i Falun, har två nysatsningar på gång. En i Borlänge där bolaget har tagit över delar av den fastighet där Kvarnsvedens pappersbruk en gång huserade från numera konkursade batteritillverkaren Northvolt. Effektbehovet för denna satsning, där den första fasen ska stå klar 2027, beräknas till mellan 240-360 MW. Ecodatacenter ska även bygga ett nytt datacenter i Östersund i samma storleksordning.
Till detta ska lägga techjättarnas stora och ökande behov av svensk el. Google, som i dag har ett datacenter i Sandviken, ska bygga ett center till i Horndal i Dalarna. Facebook är sedan tidigare etablerat i Luleå, Amazon finns i Katrineholm, Eskilstuna och Västerås medan Microsoft har serverhallar i Gävle/Sandviken och Staffanstorp. Microsoft annonserade i fjol en satsning på 34 miljarder kronor i Sverige, där huvuddelen ska gå till AI-infrastruktur. Därtill finns ett antal andra aktörer som också vill vara med på denna marknad.
En grov gissning är att effektbehovet för datacenter kommer att klättra till runt 4 TW år 2030, vilket kan relateras till de kvarvarande svenska kärnkraftverken som har en effekt på knappt 7 TW. Det kan också jämföras med elbehovet för hittills beslutade investeringar i produktion av fossilfritt stål, Stegras anläggning i Boden samt SSABs ersättning av sina masugnar i Oxelösund och Luleå med ljusbågsugna plus LKABs anläggning för järnsvampsprodktion. Dessa summerar till ett effektbehov på runt 2,5-3 TW till 2030. LKAB har dock pausat sin jättesatsning på att göra om all sin järnmalm till fossilfri järnsvamp till år 2050. Den beräknades förbruka 70 TWh el, motsvarande halva Sveriges nuvarande årliga elproduktion.
Elbehovet för dessa beslutade investeringar täcks av Sveriges nuvarande elproduktion. Sverige nettoexporterade i fjol 33,2 TWh el. Problemet för det svenska elsystemet är överföringskapaciteten i synnerhet mellan elområde 2 och 3. Elpriserna i de två nordligaste elområdena har varit rekordlåga under det senaste året och antalet dagar med negativt elpris har slagit rekord.
Förklaringen är stora överskott på vindkraft och begränsad överföringskapacitet har gjort att kraften har blivit ”inlåst” i Norrland. Lönsamheten för kraftproducenterna i norr har därför varit mycket klen. Det gäller även vattenkraften, som sitter med rekordfyllda kraftverksdammar och har tvingats ”spilla” vatten när det har varit negativa elpriser. Kanske kan AI och nya serverhallar bli lösningen även för dessa.
***
Läs även: Northvolt krossat av konkurrensen
