Ekonomin talar för hemester även 2023

Vad är det som sjunker och sjunker men aldrig når botten? Den svenska kronan, till exempel. Under några minuter i måndags morse kostade en amerikansk dollar 11 kronor och 44 öre på valutamarknaden. Nytt rekord. En stackars turist får dessutom punga ut med ytterligare 70–80 öre i så kallad ”spread” – bankens pålägg – och betalar nu alltså en bit över 12 kronor för en dollar. På ett år har varor från USA eller att resa dit blivit 30 procent dyrare för oss svenskar, allt annat lika.

Varför? En del av svaret är att den amerikanska centralbanken Fed har höjt sin styrränta i tre stora steg till drygt 3 procent på kort tid. Fed försöker bekämpa inflationen som är den högsta på 40 år. När investerarna får högre ränta i USA köper de landets valuta och placerar i amerikanska tillgångar, till exempel obligationer. Då stärks dollarn. 

Euron har haft en liknande utveckling, även om tappet mot dollarn är något mindre. En finländare får i dag betala 20 procent mer i USA, jämfört med september 2021. Så kronan har alltså sjunkit även mot euron, om än måttligare. Försvagningen är cirka 6 procent.

Den enda av världsvalutorna som kronan står sig mot är det brittiska pundet. Men det beror bara på att detta också noterar ständigt nya lågvattenmärken. Häromdagen fick marknaderna panik när nytillträdde finansministern Kwasi Kwarteng presenterade de största skattesänkningarna på ett halvt sekel för att stimulera ekonomin. De är nämligen ofinansierade och väntas förvärra Storbritanniens redan svaga statsfinanser ytterligare. Pundet föll handlöst.

I bakgrunden till allt detta finns förstås en snabbt tilltagande oro över den globala ekonomin. Först pandemin och sedan kriget i Ukraina har skapat obalanser som medfört skenande inflation, höjda räntor och snabbt fallande tillväxt. I en färsk prognos från OECD spås att tillväxten i världen blir drygt 2 procent nästa år, en nedjustering från 3 procent. Särskilt hårt slår nedgången i Europa. Euroländerna får vara glada om tillväxten håller sig över nollan. 

För Sveriges del ser det ännu mörkare ut. När Riksbanken höjde räntan med en procentenhet förra veckan varnades samtidigt för frostangrepp på ekonomin. 

– Konjunkturen kommer att bli sämre än vad vi trodde tidigare.  Framförallt tror vi att svensk ekonomi sjunker nästa år och att arbetslösheten stiger, sa riksbankschefen Stefan Ingves i samband med räntebeskedet.

Enligt bankens nya prognos faller BNP 0,7 procent under 2023. Den svaga kronan innebär ett extra dilemma för Ingves och riksbanksdirektionen. För ju svagare krona, desto högre inflation och desto mer måste räntorna höjas för att stärka kronan och dämpa inflationen. Men ju mer räntorna höjs, desto sämre blir konjunkturen, vilket försvagar kronan och… Ja, ni fattar. Stockholmsbörsen tar som vanligt ut allt elände i förskott och är ner 33 procent sedan årsskiftet.

Vanliga löntagare kan alltså förvänta sig fortsatt högre priser på el, bensin och livsmedel. Boräntor som blir dubbelt så höga som i dag, minst. Samtidigt som värdet på eventuella aktier, fonder och bostäder dyker. 

Mycket talar därmed för hemester även nästa år.

***

Läs även: Nu rusar boräntan – men inte sparräntan

Läs även: Lågkonjunkturen kommer: ”Blir ett ganska hårt uppvaknande”