Emanuel Sidea: Är det luft i börsens tech-boom?

Text:

Bild: TT

Coronapandemin orsakade rejäla börsras i mars. Ett halvår senare har de amerikanska techbolagen inte bara återhämtat sig utan dessutom haft rejäla kursrallyn.

Sedan i mars har ehandelsjätten Amazons aktie gått upp med 85 procent, medan taxitjänsten Uber stigit med cirka 40 procent. Under samma period har Googles moderbolags aktie gått upp 42 procent, it-jätten Apples är plus 110 procent, Facebook 66 procent och extremast är biltillverkaren Teslas aktie – som stigit med 387 procent.

Utvecklingen kan ställas mot de fallande BNP-talen och krympande världsekonomi under samma period.

Den japanska Softbank, en av de mest aktiva investerarna i techsektorn, har nyligen av både Financial Times och Wall Street Journal beskrivits som en dold nyckelspelare i den senaste tidens aktierally bland techbolag.

Det handlar framför allt om investeringar i finansiella instrument som är kopplade till tech-aktier. 50 miljarder dollar ska ha satsats i tron om att aktiekurserna ska stiga. Spekulationerna är så storskaliga att många antar att kursuppgångarna pressats upp i kraft av de positioner som tagits.

Softbanks mest kända investering är annars i kontorshotellskedjan Wework. Sannolikt för att det blev en oerhörd flopp i fjol – den planerade börsnoteringen fick dras tillbaka och Weworks bolagsvärdering justerades ner.

När Softbank förs på tal beskrivs det alltid som en japansk aktör, trots att man till stor del finansieras med kapital från Saudiarabiens statliga investeringsfond. Redan 2016 satsade saudierna 45 miljarder dollar, motsvarande 395 miljarder kronor i Softbanks fond Vision, vars fondkapital uppgår till 100 miljarder dollar.

Upplägget är smart. Techentreprenörer, som gärna ser sitt företagande liktydigt med samhällsengagemang, ogillar en sak mer "dumb money" och det är blodiga pengar.

LÄS OCKSÅ: Ex-politikerna som tjänar miljoner i kontroversiellt fastighetsbolag

Det brukar sägas att pengar inte luktar, men det är någon stämningshöjare att på bolagsstämman ha aktieägare som dödar sina fiender. Saudiarabiens Mohammed bin Salman har knutits till inblandning i mordet på dissidenten Jamal Khashoggi år 2018.

Som ledare för den saudiska oljestaten sitter Mohammed bin Salman på en stor mängd kapital och för att minska statens stora oljeberoende har man velat sats i andra sektorer. Det är där Softbank kommer in, med sin fond och de finansiella instrument som används för aktiespekulationer.

Världens främsta investerare, Warren Buffett, har kallat instrumenten för ”finansiella massförstörelsevapen”.

Under förra finanskrisen, som utlöstes av spekulationer i bostadslån inom subprimesektorn i USA, spelade sådana instrument en nyckelroll. Exponeringar trollades bort från bankers och finansiella aktörers balansräkningar. Tillsynsmyndigheter, aktieägare och marknaden kunde därför inte få grepp om respektive aktörs verkliga riskexponering.

Efter finanskrisen var det många som förväntade sig krafttag på detta område. Tio år efter den finanskrisen har mycket lite hänt.

Investerare kan än i dag spekulera tämligen fritt utan att någon riktigt får insyn i vad som sker. Det går oftast bra – nästan alla dagar på året. Tills det en dag inte längre går.

Att Softbank, som det rapporteras nu, har 50 miljarder dollar i sådana instrument reser frågor om exakt hur mycket luft det kan tänkas vara i techbolagens börsvärden. För plötsligt en dag kan vi se aktiekurser som oförklarligt dyker; bakom kulisserna kan en detonation redan skett.

Det om något borde avskräcka investerare. Även om pandemin på många sätt tycks gynna bolag i techsektorn är det svårt att avgöra om det inte är luft i den senaste tidens aktierally.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!