Fonder sämre än slumpen

I inget annat land i världen är det så många som sparar i fonder som i Sverige. Hela 77 procent av svenskarna har fonder, enligt färsk statistik från Fondbolagens Förening. Räknas också pensionsfonderna i PPM med blir siffran så stor som 94 procent.Varje år betalar svenskarna miljarder kronor i fondavgifter för aktivt förvaltade aktiefonder, det vill säga fonder som investerar i aktier och där fondförvaltarna aktivt väljer aktier som de tror ska gå bra.

Den senaste tiden har det varit fokus på just fondavgifterna. Många har sagt att de är för höga. Finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg har gått ut med att han gärna ser att statliga PPM agerar prispressare på fondmarknaden just för att han tycker att avgifterna är för höga.

Men för att kunna bedöma om avgifterna är rimliga måste de ställas i relation till vad kunderna får för dem. Fokus har gjort en stor granskning av vad de största Sverigefonderna har gett för avkastning de senaste åren och jämfört det med avkastningen på 10 000 portföljer bestående av helt slumpmässiga urval av aktier från Stockholmsbörsens A-lista, där börsens största företag återfinns. Och det ser inte bra ut för fondbolagens högutbildade och välavlönade förvaltare och analytiker.

Fokus beräkningar visar att de största Sverigefonderna har gett en avkastning på i genomsnitt 14 procent de senaste fem åren. Skulle en privatperson i stället ha kastat pil och köpt tio godtyckliga aktier hade avkastningen enligt beräkningen i genomsnitt varit 57 procent på fem år.
Ser vi i stället till de senaste tio åren har de största Sverigefonderna stigit i genomsnitt 158 procent, medan det slumpmässiga urvalet av tio aktier i genomsnitt hade givit 218 procent.

Även slumpmässiga urval av 5, 15 och 20 aktier ger bättre avkastning än fonderna.

Samtidigt har Six A-listeindex, som är en sammanvägning av alla aktier på A-listan, de senaste fem åren stigit med 13 procent och de senaste tio åren med 264 procent.

– Vad forskningen visar väldigt entydigt är att förvaltare inte lyckas bättre än enskilda investerare. Börskurser rör sig helt enkelt slumpmässigt. I och med att det tenderar att vara dyrare att köpa en fond än att köpa individuella aktier, så bör man i genomsnitt förlora lite grann på att köpa fonder, säger Niclas Andrén, finansforskare vid Lunds universitet.

Paolo Sodini forskar i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm:

– Avgifterna kan äta upp en stor del av avkastningen för en fond, och avgifterna speglar inte nödvändigtvis en överlägsen förmåga att välja aktier utan snarare hög­re kostnader för administration, affärer och marknadsföring.

Det är svårt att veta något om framtiden, och det gäller även hur börskurser ska utveckla sig. Forskarnas tips är därför enkelt. Eftersom alla presterar ungefär i linje med index bör småspararen välja en fond med så låg avgift som möjligt, vilket ofta är indexfonder. Vill en sparare i stället självskapa något som liknar en indexfond behöver han eller hon enligt forskarna bara välja dussintalet slumpmässigt utvalda aktier från a-listan, såsom Fokus gjort i vårt räkneexempel, för att få en utveckling och ett risktagande i linje med index.

Fokus beräkning visar att det räcker med ett så litet slumpmässigt urval som tio aktier för att variationen i utfallet ska bli lika liten som för en fond. Det är med andra ord lika lite riskabelt att satsa i tio slumpmässigt valda aktier som att investera i en slumpmässigt vald fond.

Ett övertag som fonderna har är att de slipper skatta för en kursuppgång när fonden säljer en aktie för att köpa en annan, vilket en privatperson måste. Trots att detta gör det svårare att ändra inriktning för en privatperson än för en fond så visar Fokus undersökning att de slumpmässigt valda aktierna – även efter skatt – lönar sig bättre.

Det enda område där forskningen visat att fondförvaltare kan ha ett övertag är i urval av små- och medelstora bolag. Enligt Fokus beräkningar är också småbolagsfonder de enda som gått bättre än ett slumpmässigt urval.

Fondbolagen är förstås inte övertygade om att det går att ersätta deras förvaltare med en pil och piltavla.

– Att köpa slumpmässiga aktier och tro att det ska vara någon seriös hantering, det kommer aldrig att fungera i långa loppet, säger Pär Bäckman, informationschef på Robur Fonder, som förvaltar flera av landets största fonder.

Trots att Fokus beräkningar och finansforskningen visar på motsatsen säger sig Pär Bäckman vara »övertygad om« att Roburs förvaltare är bättre än vanligt folk på att hitta vinnaraktier.

Vad är det egentligen som en fondsparare betalar för?

– Dels ska du självklart få en vettig avkastning till vad vi kallar avvägd risk. Det måste finnas en genomtänkt tanke när pengarna förvaltas. Dels, som i Roburs fall, får du tillgång till cirka 800 kontor och rådgivning, information, stöd och så vidare, säger Pär Bäckman.

Niclas Andrén ser lite annorlunda på saken. Som forskare är han skeptisk till att det finns en koppling mellan avgifter och avkastning.

– En sak man betalar för det är ju sin egen lathet. Det är ju väldigt bekvämt med fonder.

Köper man en fond betalar man för att slippa leta egna aktier. Men går det inte att välja ett antal aktier slumpmässigt, som Fokus har testat?

– De flesta känner sig väldigt obekväma med det. Då har man ingen kontroll och den känslan av kontroll är någonting som betyder väldigt mycket i finansiella beslut.

Fastän Niclas Andrén förespråkar indexfonder har han inga själv.

Tror du alltså att förvaltare är bättre än andra på att välja aktier?

– Nej, men man faller ändå i den där fällan. Precis som alla andra så trampar man i klaveret.

Tycker du själv att det är lite dumt av dig?

– Ja. Hade jag varit fullt rationell så hade jag gått hem och kastat pil på datorn. Men även om jag vet om att det är det rationella beslutet, nej, det bär för mycket emot att göra så.