Frihandeln får en känga av EU
Bild: Marc Ralston/Scanpix
»Vad tycker vi om skotullar? Skit!«
Är det någon i Sverige som borde vara för de nya antidumpningstullarna på skor från Kina och Vietnam är det Jan-Anders Lundhag, vd för Lundhags och skomakare i tredje generationen. I värmländska Järpen har Lundhags en av Sveriges få kvarvarande skofabriker. Men det spelar ingen roll.
– Nej. Sverige står ju för frihandel. Vi drabbas av ungefär samma straffskatt som EU har mot Kina när vi ska exportera till USA och Kanada. De vill skydda inhemsk industri från svensk låglönekonkurrens. Men världen går inte bakåt, den går framåt, säger Jan-Anders Lundhag.
Enligt EU-kommissionen stöds kinesiska och vietnamesiska skotillverkare av sina regeringar genom bland annat låga hyror och billiga lån. Kommissionen menar att detta är orättvis konkurrens som dumpar priserna och skadar europeiska tillverkare. Därför ska en provisorisk skyddstull läggas på import av läderskor från Kina och Vietnam. Tanken är att den ska göra att priserna på skor därifrån blir mer »rättvisa«. Alla är dock inte lika övertygade om de ädla motiven.
– Det är ett klassiskt exempel på hur intressegrupper vill förhindra konkurrens genom att lobba hos lagstiftaren, i det här fallet EU. Ibland drar man fram tjusiga argument om det bara behövs tid att ställa om, men i skydd av tullar kommer man inte till skott, säger Fredrik Bergström, vd för Handelns utredningsinstitut (HUI).
Bergström menar att lönerna numera är för höga för att det ska löna sig att tillverka skor i länder som Portugal.
Även Jan-Anders Lundhag är skeptisk till att de nya skyddsåtgärderna kommer att innebära någon skillnad för den europeiska industrin:
– Avtalet att släppa skohandeln fri skrevs för sex år sedan. Under fem års tid har alla skotillverkare planerat för detta och flyttat ut produktion. Men så får EU en chock och inför tullar. Skoindustrin i Europa kollapsade förra året. Vad tror de ska hända? Att nedlagda fabriker öppnar igen?
Nu får konsumenterna räkna med dyrare skor. Skotullarna ska fasas in från fyra procent och slutligen nå upp till närmare 20 procent på importpriset. Slår det igenom i alla led betyder det att skor från Kina och Vietnam blir närmare 20 procent dyrare. Fredrik Bergström menar dock att det är ett övergående problem.
– På kort sikt kan det slå igenom på skopriserna, men på medellång sikt tror jag inte att det spelar någon större roll. Det finns andra länder än Kina som är billiga och som företagen kommer att söka sig till.
Enligt Ehrvervs- og Boligstyrelsen, en myndighet under danska ekonomi- och näringsdepartementet, kommer skotullarna att innebära förbättrade resultat för den europeiska skoindustrin med närmare 40 miljoner euro. Samtidigt kommer importörer och konsumenter att förlora nästan 300 miljoner euro i högre skopriser. Kostnaden är åtta gånger större än intäkten.
Under senare tid har det förts en debatt om att protektionismen i EU ökar. Världshandeln har avreglerats dramatiskt under de senaste årtiondena genom förhandlingar ledda av Världshandelsorganisationen WTO och dess föregångare Gatt. Men när de beslutade åtgärderna nu ska genomföras verkar vissa få kalla fötter. Länderna försöker alltmer att skydda inhemska företag från utländsk konkurrens genom olika typer av åtgärder. Tecken på detta anses vara ett antal uppmärksammade fall där länder motsatt sig utländska köp av företag, kvoter för textilimport från Kina och nu antidumpningstullarna för skor.
– Jag tycker själv att det ligger någonting i talet om ökad protektionism. Kinas väldigt kraftiga tillväxt har skapat en oro framför allt i Sydeuropa, som har en mer traditionell industri. Det sätter många regeringar under en hård press att vidta åtgärder. Det finns alltid underliggande protektionistiska strömningar, och det som gör att de kommer fram just nu är att kommissionen är så svag. Då utgår man ofta från minsta gemensamma nämnare. Att kommissionen står för något, vill något och tar strid mot medlemsländerna krävs för att kunna stå emot de protektionistiska tendenserna, säger Joakim Reiter, som arbetar med handelsfrågor vid Europeiska kommissionen.
Kommerskollegium, den svenska myndigheten för utrikeshandel, räknar med fler tullärenden i framtiden.
– Trenden är att det är mer konsumentvaror som blir föremål för skyddsåtgärder eftersom Kina tillverkar alltmer konsumentvaror. Här förväntar vi oss en ökning, säger Helena Detlof, utredare på Kommerskollegium.
Enligt forskare är det dock svårt att verkligen visa att protektionismen har ökat.
– Det är inte något som syns i data. Jag vet inte om det är tillräckligt mycket för att tala om en trend. Många har också satt sig emot, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.
– Jag vet inte hur starkt det är, säger ekonomiprofessor Ari Kokko vid Handelshögskolan i Stockholm, angående de uppmärksammade fallen av stoppade företagsköp.
– Samtidigt har EU institutioner som har som enda mål att öka företagsköpen över gränserna, säger han.
Enligt Ari Kokko är en av de riktigt stora poängerna med EU just att främja företagsköp över gränserna för att kunna matcha amerikanska och japanska företagsjättar. Hade man inom EU menat allvar med protektionismen borde man därför snarast försöka förändra EU:s generella lagar och regler, och det är det ingen som gör.
Ari Kokko menar att många europeiska länder nu går igenom vad Sverige gjorde för tio år sedan när den svaga kronan gjorde att nationella klenoder som Volvo, Astra och Saab såldes till utlandet. Då var det upprörda röster här som talade om att Sverige säljs ut till utlandet.
– Det är reaktioner i enstaka lägen på att någon kronjuvel råkar bli uppköpt, snarare än någon allmän trend, säger Ari Kokko .
