Grattis boägare – höga räntor dröjer

Allt sedan finanskrisen för snart tio år sedan har svensk ekonomi gått som tåget. Tillväxten har varit god och sysselsättningen har ökat.

– Vi har varit ett föredöme i världen, men det är på väg att förändras. Vi går in i en ny fas, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och nyligen utnämnd till hedersdoktor vid ekonomihögskolan, Lunds Universitet.

Inbromsningen i den svenska ekonomin beror på omvärldsfaktorer men också på inhemska risker, där minskat bostadsbyggande slår mot tillväxten.

– Vi ser också att konsumenterna blir allt mer försiktiga. De håller hårdare i sina pengar, vilket leder till en lägre tillväxt, säger Annika Winsth.

Men tappet är inte enormt. BNP-tillväxten har varit runt 2,5 procent på årsbasis. Enligt Nordeas chefsekonom väntas den i år landa på 2 procent, vilket är en historiskt bra nivå.

– 2 procent är normalt. Det är vad vi brukar ha sett över en längre cykel, säger hon.

En annan hämsko för ekonomin är utvecklingen på arbetsmarknaden där arbetsgivare efterfrågar kompetent personal. Annika Winsth konstaterar att trots hög personalefterfrågan har lönerna inte ökat.

– Det är en historiskt låg lönebildning, säger hon. Anledningen till detta är att svensk industri konkurrerar med tysk, och tysk med kinesisk. Och de vet att konkurrensen är hård, om lönerna sticker iväg så försvinner även jobben. Nu ser vi lite löneökningar i USA, men det är mycket begränsat.

Lönebildningen är ett problem för Riksbanken, som har ett inflationsmål på 2 procent.

– Vi behöver löneökningar på 4–4,5 procent för att inflationsmålet ska nås, men lönerna ökar bara med 2 procent, enligt Annika Winsth.

Riksbankschefen Stefan Ingves har genom olika åtgärder försvagat växelkursen med förhoppningen om att importera inflation och därmed nå det utsatta målet, men det har inte riktigt haft effekt. Tidigare har riksbankschefen Ingves uppgett att styrräntan ska höjas under mitten på 2018. Men det mesta tyder på att räntehöjningar dröjer, eftersom man väntar på Europeiska centralbanken (ECB) ska höja euroräntan.

– Man sitter tungt i ECB:s knä. Riksbanken kommer inte att höja i år och vi börjar ifrågasätta om de kan tänkas höja under nästa år. ECB väntas inte höja räntan förrän i slutet av 2019, innan dess ska de först sluta med QE, sina kvantitativa lättnader. Så det är två steg bort.

Om Riksbanken skjuter fram räntehöjningen kommer även bolåneräntorna med kort löptid att förbli låga. Det torde glädja många bolånekunder som även i fortsättningen får behålla mer av inkomsten och spendera den fritt på vad som önskas.

Men osäkerheten kring åt räntornas utveckling, den så kallade räntebanan, har fått återverkningar på börsen senaste kvartalet. Börsnedgångarna hänger samman med att utvecklingen för marknadsräntorna är svårbedömd.

– Vi ser att många viktar om sina portföljer. Att de får bättre avkastning i vissa räntepapper med lägre risk. Det gör att börsen blir svajigare, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.