Valet lyfter svag krona, men faran är inte över

BLOGG

Sverige riskerar att ställas på ända och ett ödesval är framför oss. Så lät varningarna inför riksdagsvalet. Väljarna delade oron och sällade sig till valurnorna för att rösta. När de preliminära rösterna var räknade och börserna på måndagsmorgonen öppnade för handel var finansaktörernas reaktionerna blaséartade.

Räntan på fem- och tioåriga svenska statsobligationer rörde sig marginellt. Med valet avklarat stärktes också värdet på kronan något – men knappast nära tidigare nivåer. Saligt är minnet med resor i Europa då man kunde växla in 11-12 euro för varje hundralapp; nu får man som som bekant cirka 9 euro för 100 kronor.

Avsaknaden av reaktioner speglar finansmarknadens inställning till svensk politik. Parallell kan dras till näringslivet. Under valrörelsen har man haft skäl att undra om svensk ekonomi enbart drivs av politiker och inte av företagare. De sistnämnda har nämligen inte gett sig till känna.

Ekonomi och arbetsmarknad var aldrig några heta valfrågor, trots att det borde ha högre prioritet. Men det är svårt att trumma upp ett intresse när alla upplever att deras ekonomi går allt bättre, samtidigt som arbetslöshetssiffrorna faller. Sverige har som bekant befunnit sig i högkonjunktur de senaste åren. Men lågkonjunktur stundar, helt i enlighet med naturens gång: efter solsken kommer regn.

Detta är en faktor till varför den svenska kronan på världsmarknaden ännu har ett lågt pris. En annan, mer betydelsefull faktor, hänger ihop med politik. Inte av det slags som beslutas om i Riksdagen utan hos Riksbanken.

Räntepolitiken som förts har varit exceptionell. I februari är det fyra år sedan Riksbanken tog det drastiska beslutet att sänka reporäntan under noll procent och för första gången i Sveriges historia ha ett negativ ränteläge. Sedan dess har den sänkts ytterligare två gånger och är alltjämt minus 0,5 procent.

Förra veckan meddelades dessutom att en första räntehöjning skjuts på framtiden och sker först i december eller i februari. Så även om regeringsbildningen klargörs under de kommande veckorna lär kronan inte ta några stärkande steg på valutamarknaden.

Ingen vet när lågkonjunkturen slår till, eller hur djup och långvarig den blir. Desto större enighet står att finna kring vad som är ett rejält orosmoln: hushållens skuldsättning.

Även Riksbanken oroar sig över skuldkvoten. Enligt Riksbanken har hushållens skuldsättning gått från 302 procent år 2011 till 338 procent i september 2017. Märkligt nog har inte det föranlett en höjning av räntan. Riksbanken har hållit sin blick enbart på inflationsmålet om 2 procent.

Oavsett vilken regering som tar plats så kvarstår den rejäla utmaningen att hantera en lågkonjunktur som sannolikt kommer att sammanfalla med – möjligen även vara orsakad av – att en skuldbubbla brister.

Dessutom har Riksbanken under tidigare lågkonjunkturer sänkt räntan, men det verktyget kommer inte att vara dugligt eftersom det förbrukades under högkonjunkturen. Utan något ränteverktyg kan Sverige på riktigt ställas på ända.