C når nya väljargrupper

Text:

Bild: Naina Helen Jåma/TT

Centerpartiets valresultat på 8,6 procent i 2018 års riksdagsval är det bästa på trettio år. Valkampanjen var också den mest förberedda och professionella partiet genomfört, konstaterade valanalysgruppens ordförande Linda Ylivainio när den presenterades i dag.

Men det finns områden där C skulle kunna bättra sig.

– Annie Lööfs höga förtroende har inte fullt ut översatts i förtroende för partiet. Partiet bör även bredda sig med en eller flera nya profilfrågor, förklarade Linda Ylivainio.

Även i valen till kommun och landsting fick C framgångar. Antalet kommunstyrelser som leds med C-beteckning har ökat från 33 till 56. Centerpartiet är med i styret i 201 av 290 kommuner, motsvarande 69 procent. Föregående mandatperiod styrde C i 142 kommuner.

Framgångstrenden började synas i opinionen hösten 2016 då stödet började öka, konstaterar de. Men med Anna Kinberg-Batras »januaribesked« 2017 om att samtala med Sverigedemokraterna innebar ett stort flöde av sympatisörer från M till C.

»Detta uppfattades som ett försök att normalisera Sverigedemokraterna och väckte reaktioner såväl i väljarkåren som i delar av hennes eget parti«, skriver de.

Och fortsätter:

»Centerpartiet kom att uppfattas som Alliansens mest flyktingvänliga parti. Bilden av Centerpartiet blev därefter ett parti som stod fast vid åsikter och ideologi, ofta kopplat till migrationsfrågor«.

Centerpartiets sympatisörer och potentiella väljare byttes delvis ut tidigt under mandatperioden som ett resultat av detta. De mer invandringsrestriktiva försvann till i huvudsak Moderaterna. Å andra sidan lockade partiet anhängare av L, MP och S i högre grad.

Men Alliansen blev i valet 2018 ingen positiv faktor för C, konstateras i analysen:

»Vår bedömning är att alliansbegreppet i sig snarare blev en nackdel än en fördel, ett begrepp som kunde uppfattas signalera oenighet mer än samhörighet och beslutsamhet«.

Med fler väljare kom också nya väljargrupper till partiet. Valanalysen slår fast att »väljarkåren nu i ännu högre grad består av högutbildade, unga och kvinnor«.

De framtida väljargrupperna för partiet kallar de för »utmanare« och »sökare«:

- De första företrädesvis högutbildade, i villa eller bostadsrätt, höga inkomster, medelålders och i större städer.

- De sistnämnda företrädesvis unga eller yngre medelålder, högutbildade, bor i lägenhet, med lägre inkomster. Detta förhållande speglas i de grupper där Centerpartiet har sitt starkaste stöd (SACO-medlemmar, studerande, unga, höginkomsttagare).

»Det handlar om människor som är obundna av traditioner, gillar teknik, är miljömedvetna, trendmedvetna, nyfikna på andra kulturer, resor och nya människor. Detta är människor som är eller är på väg att bli socialt, kulturellt och/eller ekonomiskt framgångsrika. Något generaliserande kan de kallas för 'vinnarna' på globaliseringen«, heter det i analysen.

Centerpartiets problem är att de har en låg andel trogna väljare, som väljer partiet i flera på varandra följande val.

»De kommande fyra åren måste partiet finna sätt att konsolidera sitt stöd på en högre nivå än föregående mandatperioder. Detta är kärnfrågan att hitta svar på om partiet långsiktigt ska kunna vinna större inflytande«, konstateras i valanalysen.

Och de gör tillägget: »En förutsättning för att kunna göra dessa flyktiga väljare till mer trogna C-väljare är antagligen en period av större lugn i politiken för att kunna försöka förstå dem bättre och kunna kommunicera med dem. Detta bör vara en fråga av högsta prioritet«.