Företagande lyfter Trosa

Text: Nina Brevinge

Bild: Kenny Bengtsson

Det var slumpen som avgjorde att Nerijus Malasevicius hamnade i Trosa. När han klev av färjan i Nynäshamn ringde han till sina vänner. Han frågade varför de inte kom och hämtade honom

– Var är du då?

– I Nynäshamn.

– Jamen, då har du åkt fel. Vi är i Kristianstad.

Nerijus Malasevicius visste inte att båten från Litauen gick till flera svenska orter. I själva verket visste han inte alls särskilt mycket om Sverige. Inte heller kunde han någon svenska. Han ville bara ha ett jobb.

Det var år 2000 den då 21-årige Nerijus Malasevicius bestämde sig för att lämna Litauen. Han var arbetslös och hade flera bekanta som åkte till Sverige för att säsongsarbeta. De stannade några månader i taget och jobbade hårt, för att sedan åka hem till Litauen och försörja sin familj.

– Men jag tyckte om Sverige så jag valde att stanna här.

Nu, tolv år senare, flyter svenskan på bra. Det gör också karriären. Malasevicius hamnade så småningom i Vagnhärad, ett litet samhälle i Trosa kommun. Där startade han en egen byggfirma som nu har tolv fastanställda. När det finns mycket jobb kan uppåt 30 byggarbetare jobba i Nero Bygg som firman heter.

Malasevicius är långt ifrån ensam som framgångsrik nyföretagare. Drygt 1 500 företag finns registrerade i Trosa, en kommun med strax över 11 000 invånare. En- och fåmansbolag utgör majoriteten och företag inom bygg- och turistbranschen dominerar. Kommunen har näst bäst företagsklimat i Sverige, enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning.

Det är inte bara företagandet som kommunen lyckats med. I år hamnar Trosa på första plats i Fokus integrationsrakning. Förklaringen stavas j-o-b-b. Nästan tre av fyra utrikes födda i kommunen har arbete. Andelen arbetslösa födda i ett annat land, är lägre i Trosa än i någon annan svensk kommun. Dessutom är skillnaden mellan in- och utrikes föddas arbetsinkomst liten.

Att kommunen lyckats väl med integrationen på arbetsmarknaden beror på flera faktorer. I alla fall om man får tro Georg Hammertjärn, socialchef i kommunen.

– Det finns gott om jobb i Trosa och det är pendlingsavstånd till Stockholm. Men framför allt tror jag det handlar om ett gott samarbete mellan kommunen, företagen och arbetsförmedlingen.

Just samarbetet är det många som tar upp. Malin Rosén arbetar nu på arbetsförmedlingen, men var fram till november 2011 flyktingsamordnare i Trosa. Hon var den första som de nyanlända träffade.

– Jag tog emot personen eller familjen och tillsammans gjorde vi upp en plan över framtiden.

Redan under första veckan ordnas ett trepartsmöte med den nyanlände, samordnaren och arbetsförmedlingen. Därefter tar arbetsförmedlingen kontakt med företagen i kommunen för att höra om de har något ledigt jobb eller någon praktikplats.

Malin Rosén är övertygad om att kommunens litenhet är avgörande för att lyckas med integrationen. 2010 tog kommunen emot tio flyktingar, året därpå endast tre.

– Det är inte så många som kommer till Trosa. Då kan alla behandlas som individer. Det är nog lätt att personer hamnar i kläm i en större kommun.

De som kommer till Trosa av andra orsaker än flyktingskäl är betydligt fler. Av de drygt 11 500 personer som bor i kommunen är 10,7 procent utrikes födda. Förra året bosatte sig 58 nyanlända i kommunen. De flesta kommer från Finland, Irak och Bosnien.

– Trosa är en bra ort för nyetablering av företag, och de företag som finns är bra på att rekrytera personer med utländsk bakgrund, säger socialchefen Georg Hammertjärn.

Det största företaget i Trosa kommun är luftfiltertillverkaren Camfil. Av de drygt 300 anställda är nästan en fjärdedel utrikesfödda. Kari Virkama, själv född i Finland, är personalchef på företaget.

– Vi har aldrig arbetat aktivt för att anställa invandrare. Det har bara blivit så. Kanske handlar det om att vi inte gör någon som helst skillnad mellan människor – vare sig de kommer från Sverige eller något annat land.

Camfil har ett nära samarbete med arbetsförmedlingen. Ibland ringer förmedlingen och berättar att de har någon som är klar med SFI och vill börja arbeta på Camfil.

– Det finns ofta lediga jobb, framför allt under våren. Bara den senaste månaden har vi plockat in 35–40 stycken. Vi kräver bara att man kan hyfsad svenska, man behöver ingen utbildning för att jobba med tillverkningen. Den utbildningen de behöver får de av oss, säger Kari Virkama.

En annan av de anställda på Camfil är Özgür Engüzel. Han träffade sin svenska fru Johanna i sitt hemland Turkiet. Den 28 mars 2006 flyttade de till Johannas hemort, Vagnhärad.

– Första dagen skulle min svärmor visa mig runt. Hon pekade och sa: »Där har du Ica, och där ligger Hemköp. Nu har du sett Vagnhärad.« Själv är jag uppvuxen i Istanbul som har nästan 14 miljoner invånare så det var ju lite annorlunda.

En månad senare började Özgür Engüzel på SFI. Svenskan kom fort. Året därpå sökte han jobb på Camfil och fick så småningom fast anställning.

I Turkiet hade Özgür Engüzel arbetat som fotograf på ett hotell, och han längtade efter att börja igen. Efter att ha fotograferat på en väns bröllop, bestämde sig Özgür Engüzel för att starta en egen firma, vid sidan av tjänsten på Camfil.

– Kanske jag någon gång i framtiden kan arbeta som fotograf på heltid. Men det är ett osäkert arbete och jag har två barn att försörja. Då är det bra att ha ett fast jobb med ett trygg inkomst.

Just språket var avgörande även för Nerijus Malasevicius. När han för tolv år sedan kom till Nynäshamn började han genast leta efter arbete. Efter ett par veckor fick Malasevicius jobb på en bondgård. Som ersättning fick han mat och husrum. I början kommunicerade han med hjälp av gester. Nerijus Malasevicius kunde ingen svenska och bara några få ord på engelska.

Efter tre år beslöt han sig för att lära sig språket ordentligt. Han skrev in sig på SFI i Vagnhärad. Tre månader senare fick han jobb på Östra Sörmlands Trä, trots att svenskan var knagglig. En av hans kompisar var bekant med chefen. Efter ett par år på Östra Sörmlands Trä hade Nerijus Malasevicius fått nog. Han bestämde sig för att uppfylla sin dröm – att starta eget.

I början fick han arbeta nästan gratis. Med tiden spred sig ryktet att Nerijus Malasevicius och hans killar var duktiga snickare. Jobben började strömma in och Malasevicius ringde till sina gamla kompisar i Litauen och erbjöd dem jobb på hans företag.

– Jag ordnar med allt åt dem. Jag fixar jobb, lägenhet, kläder och bil. De behöver bara ta sig hit, säger han i dag.

Nerijus Malasevicius rekommenderar sina kompisar att läsa på SFI. Och att prata svenska så mycket de bara kan.

– Det är viktigt att kunna språket. Hade jag lärt mig svenska tidigare hade jag fått jobb direkt.

 

Så gjorde vi rankningen

 

Det säger sig självt att det är svårt att mäta integration i siffror.

Långtgående förenklingar är nödvändiga och risken för missvisande resultat är uppenbar.

Vi har utgått från tillgänglig statistik för sysselsättning, ohälsa och inkomster. Med bra integration menar vi ett samhälle där de som är utlandsfödda deltar på arbetsmarknaden på samma villkor som de som är födda i Sverige.

Därför mäter vi både den absoluta sysselsättningen bland utlandsfödda och sysselsättningen i förhållande till dem som är födda i Sverige. Vi tittar också på hur jämlika/ojämlika inkomserna är och hur ohälsan är fördelad.

En kommun som har få utlandsfödda invånare eller inte tar emot flyktingar kan inte sägas vara bra på integration, även om ett litet fåtal utlandsfödda är friska och arbetar. Därför är flyktingmottagande och andel utlandsfödda också med i undersökningen.

På det här sättet har vi vridit och vänt på variablerna för att få en så rättvisande bild som möjligt.

 

1 ) Andel utlandsfödda: Avser förhållandena i kommunerna 31/12 2011. I denna undersökning betraktas en stor andel utlandsfödda som normativt bättre än en låg.

2 ) Flyktingmottagande: Avser det antal flyktingar som kommunen tagit emot under åren 2002–2011. Detta resulterar i en genomsnittskvot för kommunens flyktingmottagande relativt befolkningsstorlek under den benämnda perioden.

3 ) Absolut sysselsättning samt absoluta ohälsotal: Dessa kategorier rangordnar kommunerna efter hur höga sysselsättnings- respektive ohälsotalen är bland de utlandsfödda i kommunerna. Den kommun som har den högsta sysselsättningen bland de utlandsfödda och den kommun som har det lägsta ohälsotalet bland de utlandsfödda får alltså de bästa placeringarna i dessa kategorier.

4 ) Relativ sysselsättning, relativa ohälsotal samt relativ arbetsinkomst: Dessa kategorier rangordnar kommunerna efter hur höga sysselsättningsnivåerna, ohälsotalen och arbetsinkomsterna är bland de utlandsfödda i kommunerna relativt de inrikes födda i samma kommuner. Det är alltså skillnaderna mellan de inrikes och de utlandsfödda i kommunerna som avses.

5 ) Ohälsotal: Måttet är en sammanvägning av två variabler: nettodagar med utbetalad sjukpenning per sjukpenningförsäkrad (2010) samt nettodagar med utbetalad sjuk- och aktivitetsersättning (2011). De två variablerna väger båda lika tungt.

6 ) Arbetsinkomst: Avser en sammanvägning av lön, intäkter från näringsverksamhet, sjuk- och föräldrapenning, samt dagpenning vid utbildning/tjänstgöring inom totalförsvaret. Måttet exkluderar personer vars arbetsinkomst per år understiger basbeloppet för 2010 (42 400 kr) och de fall där summan av studiebidraget och studielånet överstiger arbetsinkomsten. I denna undersökning medför en jämlik arbetsinkomstfördelning en bättre rankning.

7 ) Rankning: När kommunerna har rangordnats i respektive kategori har de relativa skillnaderna mellan kommunernas data behållits genom ett så kallat normeringsförfarande. Detta innebär att de 290 kommunerna sprids ut på en skala mellan 0 och 100, där värdet 0 tilldelas den kommun som är bäst i kategorin och värdet 100 tilldelas den kommun som är sämst. Skillnaden i värde mellan två kommuner som placerar sig intill varandra i kategorin är alltså inte fixerat, utan beror helt av hur mycket bättre den ena är jämfört med den andra. På detta sätt bibehålls de relativa skillnaderna mellan kommunerna när respektive kommuns resultat i de sju olika kategorierna slås samman till ett totalt värde. I denna sammanslagning tilldelas de sju kategorierna alla samma vikt. Den kommun som fått den bästa placeringen (1) i undersökningen är den kommun som fått det lägsta sammanlagda värdet när de sju undersökningskategorierna lagts samman.

Källor: Andelen utlandsfödda av befolkningen: SCB. Flyktingmottagande: Migrationsverket. Sysselsättning: SCB. Ohälsotal: Försäkringskassan. Förvärvsinkomst: SCB.