Hetaste Nobeltipsen

Tidig oktober och forskare runtom i världen väntar nervöst vid telefonen. Ett samtal från Stockholm kan vända upp och ned på tillvaron.

Är det dags för stamceller? För tre år sedan gick visserligen Nobelpriset till stamcellsforskning om så kallade knockout-möss, men själva upptäckten av stamceller har aldrig belönats. Tiden håller på att rinna ut för de ålderstigna herrarna McCulloch och Till.

På senare tid märks också nya genombrott, särskilt möjligheten att framställa stamceller från hudceller hos vuxna, och styra dem till att bli olika slags celler. Då slipper man använda etiskt kontroversiella embryonala stamceller. James Thomson och Shinya Yamanaka är där två tänkbara namn.

Upptäckten av planeter i andra solsystem ger nya perspektiv till människans plats i universum. Problemet är vilka som ska belönas. En första beskrivning kom redan 1988 från kanadensiska astronomer, men kunde inte bekräftas förrän senare. Den första definitiva observationen gjordes 1992 av radioastronomerna Wolszczan och Frail, och tre år senare upptäckte schweizarna Mayor och Queloz den första planeten kretsande kring en normal stjärna. Högst tre personer kan dock komma i fråga för Nobelkommittén – ett dilemma.

Förra året fick ovanligt många kvinnor Nobelpris, fem om man räknar med Riksbankens ekonomipris. Årets bästa chans har kemisten Jacqueline Barton för sin forskning om elektronöverföring i dna och dess koppling till skador på arvsmassan.

Medicin eller fysiologi

Presenteras den 4 oktober 11.30.

Stamceller. Ernest McCulloch och James Till, Kanada, och Shinya Yamanaka, Japan.
Stamcellsterapi används redan vid behandling av exempelvis leukemi och brännskador. Tiden börjar dock rinna ut för McCulloch och Till, som gjorde den viktiga upptäckten av stamceller på 1960-talet. Yamanaka med kollegor upptäckte 2006 hur man kan »backa« en hudcells utveckling tillbaka till stamceller och hur dessa kan styras om till helt nya celltyper. Det öppnar för nya medicinska behandlingsmöjligheter.

Nukleära receptorer. Pierre Chambon, Frankrike, Ronald M. Evans och Elwood Jensen, USA
Jensen påvisade redan på 1950-talet att det kvinnliga hormonet östrogen har ett särskilt mottagar­ämne, en receptor, i kroppens celler. Det var en sensation i forskarvärlden. Senare forskning av bland andra Chambon och Evans har visat att människan har så många som 48 så kallade nukleära receptorer inne i cellerna. De slår av och på gener och styr utvecklingen ända från embryostadiet till döden. De är inblandade vid sjukdomar som cancer, fetma och depression, och reglerar ämnesomsättningen i kroppen.

Dendritiska celler. Ralph M. Steinman, USA.
Dendritiska celler har till uppgift att aktivera immunförsvaret när kroppen angrips av en främmande bakterie. De förekommer på olika ställen i kroppen, till exempel i hud, slemhinnor, mjälten och cirkulerande i blodet. Steinman upptäckte celltypen 1973 tillsammans med Zanvil A. Cohn (avled 1993). Det skapade ett nytt forskningsområde, som ökat kunskapen om kroppens immunförsvar och lett fram till nya behandlingsmöjligheter av allt från allergier till hiv.

Bubblare
David Julius, USA, och Baruch Minke, Israel, för forskning om kroppens inbyggda temperatursystem. Arnold J. Levine och Bert Vogelstein, USA, och Sir David P. Lane, Storbritannien/eller Robert Weinberg, USA, för forskning om cancergenen TP53, kopplad till mer än hälften av alla cancerfall. Sir Alec Jeffreys och Sir Edwin Southern, Storbritannien, för tekniken att ta »dna-fingeravtryck«

Fysik

Presenteras den 5 oktober 11.45.

Exoplaneter. Alexander Wolszczan, Polen, och Dale Frail, Kanada.
Nu känner vi till nästan 500 exoplaneter. Wolszczan och Frail upptäckte 1992 de första två exoplaneterna, och fann samtidigt en helt ny planettyp, så kallade pulsarplaneter. Schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz har också lämnat väsentliga bidrag till forskningen.

Mörk energi. Saul Perlmutter och Adam Riess, USA, och Brian P. Schmidt, Australien.
Universum expanderar, men inte nog med det – expansionen går också fortare och fortare. Denna acceleration beror på en mystisk kraft som döpts till »mörk energi« och som motverkar gravitationen. Två konkurrerande forskarlag gjorde upptäckten 1998 utifrån mätningar av ett 60-tal supernovor. Forskningen har gett stöd åt Einsteins kosmologiska konstant, som han själv trodde var ett misstag.

Kvantfysik. Yakir Aharonov, Israel, och sir Michael Berry, Storbritannien.
Både Aharonov och Berry har gjort viktiga upptäckter inom kvantfysiken, som fått deras namn: Aharonov-Bohm-effekten och Berry-vågor.

Bubblare
Seiji Ogawa, Japan, för utveckling av funktionell magnetresonansavbildning (fMRI), som bland annat har revolutionerat hjärnforskningen. Mildred Dresselhaus, USA, och Sumio Iijima, Japan, för forskning på kolatomer och upptäckten av nanotuber. Akihisa Inoue, Japan, för upptäckten av glasmetall.

Kemi

Presenteras den 6 oktober 11.45.

Elektroners rörelser i arvsmassan. Jacqueline K. Barton och Gary Schuster, USA, och Bernd Giese, Tyskland.
Strukturen på kroppens DNA är mycket dynamisk. Basparen rör sig och vibrerar ständigt, elektroner förflyttar sig och molekyler öppnar och sluter sig gentemot varandra. Det här påverkar bland annat uppkomsten av sjukdomar. Dessa forskare har utvecklat teknik som gör det möjligt att spåra elektronernas rörelser inuti dna-strängar. Det sprider ljus över hur skadat dna orsakar sjukdomar, och ger oss nya verktyg för att reparera arvsmassan.

Bilder av molekylernas innersta. Allen J. Bard, William E. Moerner och Richard N. Zare, USA.
Moerner lyckades 1989 utveckla spektroskopi för att studera enskilda molekylers egenskaper, något som länge varit en dröm, och Zare introducerade laserteknik inom samma område. Bard ligger bakom mikroskop inom elektrokemi som kan ta bilder av kemiska reaktioner i nanoskala, viktigt till exempel för att studera cancerceller.

Cellernas transportsystem. James Rothman och Randy W. Schekman, USA
Forskning som beskriver hur små membranblåsor inuti cellerna, vesiklar, kan transportera hormoner, tillväxtfaktorer och andra viktiga ämnen och utsöndra dem vid rätt plats och tid. Det förklarar en rad grundläggande fysiologiska funktioner som kroppens näringsupptag och uppkomsten av diabetes och infektionssjukdomar.

Bubblare
Patrick Brown, USA, för utvecklingen av mikromatriser (dna microarray) som möjliggjort studier av tusentals genuttryck samtidigt. Franz-Ulrich Hartl, Tyskland, och Arthur L. Horwich, USA, för upptäckten av chaperoner, ett protein som förhindrar att andra proteiner klumpas ihop. Richard Lerner och Peter Schultz, USA, för forskning om katalytiska antikroppar.