”Identiteter är det nya guldet”

Ekobrottsmyndigheten (EBM) släppte häromdagen en lägesbild där den organiserade ekonomiska brottsligheten i Sverige beskrivs som så utbredd att myndigheten nu kallar den ”systemhotande”. Kriminella nätverk använder i allt högre grad bolag i tidigare ”vita” branscher för att begå bedrägerier och plundra välfärdssamhället. Det blir möjligt med hjälp av den nya guldgruvan för de kriminella – identiteter.

Ekobrottsligheten beräknas omsätta uppemot 150 miljarder varje år – fyra gånger Polisens budget. Men EBM misstänker att den verkliga siffran är högre då mörkertalet bedöms vara stort.

– Den ekonomiska brottsligheten tränger in i centrala samhällsfunktioner och får konsekvenser för allt från bostadsbyggande till trygghetssystemen, säger Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

Hon pekar särskilt ut vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, restauranger och till och med finansinstitut som exempel på verksamheter där kriminella aktörer etablerar sig för att få tillgång till välfärdssystemens miljarder, tvätta pengar från annan brottslig verksamhet samt begå skattebrott. Det är detta – att de kriminella nu äter sig in i och korrumperar näringslivet och den offentliga sektorn – som innebär att läget är systemhotande.

Ofta riktar sig verksamheterna mot utsatta grupper – nyanlända, papperslösa eller personer med funktionsnedsättningar – som saknar kunskap om vad man kan förvänta sig av till exempel svensk sjukvård. Flera av de vårdcentraler och assistansbolag som avslöjats har etablerats i utsatta områden, där kontrollen är svag och förtroendet för myndigheterna lågt. Där kan kriminella agera ostört – medan kunderna sällan ifrågasätter vad de får och där skattebetalarna står för notan.

– Det är inte alltid så lätt att som privatperson förstå om en verksamhet används för att begå brott, särskilt inte om man nyligen kommit till Sverige och inte kan språket, eller saknar erfarenhet av det svenska välfärdsystemet. Som kund kan du vara helt ovetande om att du deltar i ett brottsupplägg, säger Sara Persson. 

Det är inte ovanligt att brottsuppläggen kombineras med arbetslivskriminalitet, där människor utnyttjas och anställs till löner långt under kollektivavtal – eller används som målvakter för att driva bolag som ägnar sig åt brottslighet.

– Identiteter är det nya guldet. Man rekryterar till exempel människor som aldrig haft för avsikt att bo i Sverige, men som på pappret skapar ett liv här. De får bank-ID, öppnar konton och registrerar företag – sedan åker de till sitt hemland, säger Sara Persson. 

Kriminella nätverk lockar även personer till Sverige med löften om arbete. Väl på plats får de hjälp att folkbokföra sig, skaffa e-legitimation, bankkonto och osanna anställningsintyg. Sedan åker de hem igen – men ”identiteten” lever vidare och används för att starta bolag, ta lån, öppna konton och begå olika former av brott.

– Det kan handla om att man i någon annans namn fakturerar för påhittade tjänster, tar ut lön och kvalificerar sig för välfärdssystemens ersättningar, förklarar Persson.  

– Det är mycket svårt att upptäcka, särskilt när personerna befinner sig utomlands. 

Om identiteter är det nya guldet så är den havererade folkbokföringen hos Skatteverket själva guldgruvan. Sverige hade en gång världens mest effektiva folkbokföring men har i dag tappat kontrollen. Redan för fem år sedan konstaterade Skatteverket cirka 200 000 personer hade felaktig adress. Och i somras menade myndigheten att uppemot 180 000 människor kan befinna sig i ”skuggsamhället” – vilket betyder att de lever illegalt i Sverige. Även här tros mörkertalet vara stort. Oredan i folkbokföringen gör identitetsbedrägerierna extra lätta för de kriminella aktörerna. Det handlar inte bara om stulna personuppgifter – utan ibland om hela liv som fabriceras.

– Det vi ser är att identiteter har blivit en sorts hårdvaluta i den kriminella ekonomin, säger Sara Persson på Ekobrottsmyndigheten.

– När en identitet väl är etablerad i våra system kan den leva vidare långt efter att personen har lämnat landet.

I Ekobrottsmyndighetens rapport beskrivs hur dessa identiteter används i en typ av ”ekonomisk kedjebrottslighet”. Konton och företag registreras under ett namn, falska fakturor cirkulerar i ett nätverk av bolag, och pengar tvättas innan de förs tillbaka till uppdragsgivaren – som ofta finns utanför Sverige.

– Identitetskontrollerna är för svaga, särskilt när identifiering sker digitalt. Det går att starta företag, öppna konton och skriva under avtal helt utan att någon faktiskt ser vem du är. Det är en sårbarhet vi måste täppa till, säger Sara Persson.

Men även i bostadsområden som inte är utsatta breder den organiserade ekonomiska brottsligheten ut sig. Tecknen är ofta svåra att se, menar Persson – men de finns där.

– Det kan vara en restaurang eller verksamhet där det sällan finns gäster men som ändå finns kvar år efter år, eller andra tjänster som verkar för bra och billiga för att kunna täcka kostnaderna för skatter och vita löner. 

Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten och gängkriminaliteten – som tidigare mer handlade om knarkhandel och annan traditionell brottslighet – i dag växt samman till ett ömsesidigt beroende. Gängen bidrar med våld och kontroll – ekobrottslingarna med pengar och struktur.

– Aktörer inom den ekonomiska brottsligheten erbjuder andra kriminella aktörer en möjlighet att tvätta pengar och kan därmed få tillgång till deras våldskapital. Det blir en extra skrämmande kombination. Människor kan hotas till tystnad eller förmås göra saker mot sin vilja.  

Även kommunerna har blivit en spelplan för den organiserade ekonomiska brottsligheten. I takt med att kriminella nätverk etablerar bolag med en till synes legitim fasad ökar deras möjligheter att vinna offentliga upphandlingar. När upphandlingssystemet inte förmår skilja på seriösa och kriminella aktörer blir det lätt för brottsligheten att ta sig in i den offentliga ekonomin. Och för kommunala tjänstemän kan det bli direkt farligt att försöka sätta stopp. Ekobrottsmyndigheten varnar för att anställda som försöker granska eller ifrågasätta oseriösa anbud riskerar att utsättas för hot eller repressalier från kriminella aktörer.

– När man börjar granska företag som drivs av kriminella lite mer kritiskt än vad man gjort tidigare, då blir det inte alltid så trevligt. Att klaga på något man upphandlat av en kriminell aktör kan vara förenat med risker, säger Sara Persson.

Enligt EBM finns det dock konkreta åtgärder mot den grasserande brottsligheten som kan göra skillnad – och snabbt. Tydligare identitetskontroller, bättre informationsutbyte mellan myndigheter och näringsliv samt ökad insyn i företagsstrukturer är några av de viktigaste verktygen.

– Vi som samhälle har redan många verktyg för att motverka och förebygga ekonomisk brottslighet. Men vi måste börja använda dem rätt. Gör vi det så finns det goda möjligheter att trycka tillbaka den här brottsligheten, säger Sara Persson. 

***

Läs även: Så lättvindigt har utlänningar blivit svenskar

Läs även: Så lätt byter utländska kriminella till svenska namn för att begå brott