L-förslag kan bli början till slutet för Migrationsverket
Nya förslaget om avlövning visar på spricka inom Tidö-samarbetet.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) väckte uppmärksamhet förra veckan när han föreslog att ansvaret för arbetskraftsinvandringen ska flyttas från Migrationsverket till en ny myndighet, som även får i uppdrag att aktivt attrahera kompetens till Sverige. Förslaget blottlade omedelbart en spricka inom Tidö-samarbetet.
Migrationsminister Johan Forssell (M) ser inget behov av en ny myndighet och menar att Migrationsverket gör ett bra jobb. Sverigedemokraterna tolkar å sin sida Britz utspel som ett första steg mot en betydligt större omritning – där Migrationsverket i sin nuvarande form på sikt kan avvecklas.
– Om man skulle flytta arbetstillstånden från Migrationsverket, då har man ju i praktiken påbörjat en nedläggning av Migrationsverket, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för SD.
Han anser att problemen på myndigheten är så djupa att de inte kan hanteras bara genom effektiviseringar.
– Det kan bli startskottet för att montera ner en myndighet som i stora delar är dysfunktionell.
Men även om Johan Britz och Ludvig Aspling båda vill strukturera om Migrationsverket, har de helt olika bevekelsegrunder. Britz vill skapa ett tydligare system för kompetensinvandring och göra Sverige mer attraktivt för kvalificerad utländsk arbetskraft. Aspling ser i stället en möjlighet att påbörja ett skifte där myndigheten förlorar stora delar av sin nuvarande roll.
– Många tillståndsärenden och registrering av uppehållstillstånd kan till exempel flyttas till Polisen, vilket är fallet i många andra länder, säger Aspling.
Britz menar att den stramare invandringspolitiken och ett hårdare tonläge gentemot invandring har fått kvalificerad arbetskraft att känna sig ovälkommen. Men där får han mothugg från SD.
– Johan Britz har absolut inte förstått hur verkligheten ser ut i Sverige. Det inte retoriken om stram migrationspolitik som skrämmer bort internationell kompetens, utan snarare konsekvenserna av tidigare migrationspolitik – inte minst kopplat till kriminalitet, trygghet och samhällsutveckling, säger Aspling.
Han vänder sig även mot Liberalernas konstruktion, där samma myndighet både ska locka hit arbetskraft och samtidigt fatta rättsliga beslut.
– Här finns en uppenbar intressekonflikt. När man fattar beslut om uppehållstillstånd så tillämpar man lag. Men när man marknadsför Sverige så säljer man ju någonting.
Arbetsmarknadsminister Johan Britz tycker inte att hans förslag skulle innebära en uppluckring av rättstillämpningen. Han beskriver i stället behovet som en följd av att Sverige under lång tid har blandat ihop olika former av migration i både politik och debatt.
– Under en lång period har vi blandat ihop arbetskraftsinvandring och asylinvandring i den politiska debatten. Asylinvandringen har varit en utmaning för Sverige, en kostnad om man så vill, medan arbetskraftsinvandring är och ska vara en plusaffär för Sverige, säger Britz.
Migrationsminister Johan Forssell vill däremot inte alls beröva Migrationsverket på uppgifter.
– Att skifta fokus från asylinvandring till högkvalificerad arbetsinvandring och talangattraktion är en uttalad prioritet för regeringen. Jag tror att jag behöver ringa min kollega Johan Britz och ge honom en uppdatering om allt vi har gjort på området.
Forssell pekar särskilt på handläggningstiderna för högkvalificerade arbetstillstånd.
– Sedan jag tillträdde har vi kortat handläggningstiderna för högkvalificerad arbetskraftsinvandring från över 100 dagar till nu under 20 dagar.
Forssell framhåller även att arbetskraftsinvandringen vuxit rejält som andel av den totala migrationen. Förra året avsåg en fjärdedel av alla uppehållstillstånd arbetskraft plus deras anhöriga.
***
