Lite pang för pengarna
Påsken 2013 går till historien som »den ryska påsken«. Att ryska stridsflygplan ostört övade i närheten av Gotska Sandön har väckt starka reaktioner. Åtminstone bland en del politiker och experter. Folkpartiets försvarspolitiska talesperson Allan Widman är djupt oroad och säger till TT att han vill se över beredskapen och se att Sverige närmar sig försvarsalliansen Nato. Oron delas av försvarsutskottets ordförande, socialdemokraten Peter Hultqvist, som ställt försvarsminister Karin Enström till svars. Utrikesminister Carl Bildt har däremot tonat ner hela händelsen och säger sig inte vara särskilt oroad.
Den ryska flygövningen har skapat lika stora rubriker som när ÖB Sverker Göranson i januari konstaterade att det svenska försvaret faktiskt bara skulle klara av att försvara landet under en veckas tid.
Men hur ser väljarna på det svenska försvaret och dess möjlighet att försvara nationen?
En titt på Som-institutets undersökningar visar att den genomsnittlige medborgaren inte har särskilt stort förtroende, eller ens intresse, för försvaret. Det har sjunkit stadigt sedan kort efter kalla krigets slut 1994. I dag ligger förtroendebalansen kring nollstrecket. Hela 50 procent av de tillfrågade svarar dessutom »varken eller« på frågan. Förtroendet för försvaret är betydligt lägre än det för polis och domstolar, som har en förtroendebalans på +40 respektive +30 procent.
Siffrorna för det svenska försvaret är anmärkningsvärt låga jämfört med Storbritannien, vars befolkning uppger stor tilltro till försvaret – över 80 procent i British Social Attitudes, som är en motsvarande mätning. Skillnaden kan delvis förklaras av Storbritanniens moderna historia med erfarenhet av båda världskrigen och en rad andra väpnade konflikter.
Som-undersökningarna indikerar också vilka uppgifter svenskarna anser att försvaret ska ha. Stödet är starkt för försvarets traditionella uppgifter: att skydda Sverige samt delta utomlands i humanitära eller fredsbevarande FN-uppdrag. Ett mer reserverat stöd finns för uppdraget att hindra mord på civilbefolkning, men det finns inte stöd för uppgiften att avsätta en diktator. Allra svagast stöd får uppgiften parader och ceremonier.
I vilken utsträckning kan händelser som den ryska flygövningen påverka svenskarnas syn på försvaret? Inte nämnvärt, tror forskarna.
– Få svenskar är så insatta i försvaret att faktiska händelser tydligt påverkar förtroendet som det mäts i Som-undersökningarna, säger Karl Ydén, forskare vid Centrum för Studier av Militär och Samhälle, som tillsammans med kollegan Joakim Berndtsson skrivit kapitlet om svenskarnas inställning till försvaret i förra årets Som-undersökning.
– Krig är i dag inte ens med på topp-tio-listan över vilka frågor svenskarna tycker är viktigast, konstaterar Karl Ydén.
Däremot kan uppgifter om flygövningar eller upprustning i Ryssland snabbt bli bränsle i en inrikespolitisk debatt om det svenska försvarets inriktning och resurser.
Helt klart är att den ryska flygövningen används i försök att påverka den politiska utvecklingen, till exempel för att argumentera för ett svenskt Nato-medlemskap. Något som på sikt kan leda till att även opinionen påverkas.
Fakta | Som-institutet
Institutet för samhälle, opinion och medier vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 en årlig, nationell och riksrepresentativ postenkätundersökning. Den går till sammanlagt 12 000 slumpmässigt utvalda personer boende i Sverige i åldern 16–85 år.
