Räkna med Östersund

Text: Janne Sundling

När Östersunds FK tar emot Arsenal i Europa League 15 februari hoppas de på kyla. Prognosen ser inte så bra ut – bara två minusgrader. Supportrarna i Falkarna hade hoppats på 10–15 grader kallare än på Emirates i London.

En annan framgångssaga i Östersund är helt väderoberoende: fakturahanteringen. Den jämtländska staden har blivit den plats dit de flesta fakturor eller blanketter kommer för att göras om till digital information.

Om du ska skicka en räkning till ABF Skåne, Fokus, byggbolaget NCC eller Växjö kommun hamnar den i Östersund. Skickar du in en ansökan om föräldra­penning landar den där också och därifrån kan ditt PPM- eller lönebesked komma.

– Vi har i 20–30 år satsat på utveckling av distansoberoende tjänsteföretag. På 90-talet satsade många kommuner på callcenter, vi har tagit det lite längre med bredare och mer utvecklade tjänster, säger Magnus Lindgren, etableringsansvarig på näringslivskontoret.

Det handlar om allt från inscanning av fakturor till löneadministration, kundtjänstfunktioner och liknande. Magnus Lindgren uppskattar att branschen distans­oberoende tjänsteföretag sysselsätter över 4 000 personer i staden, i både privata och statliga verksamheter.

– De här tjänsteföretagen är jätteviktiga för oss. Jord- och skogsbruket har minskat, industrin har aldrig varit så omfattande i staden, men har också minskat. Tjänste­företagen har både enkla instegsjobb och de som kräver högre kompetens. Och de verkar på både en nationell och internationell marknad, säger Magnus Lindgren.

Genom försvarsbeslutet 2004 förlorade staden fjälljägarregementet och trängbataljonen på I5, liksom flygflottiljen F4 och två försvarsutbildningar. Den största statliga arbetsplatsnedläggningen på en ort någonsin i Sverige – som vändes till en fördel. Många lokaler blev lediga och en del av personalen hämtades från försvaret.

Fast den enes bröd har varit den andres död. 2013 skulle dåvarande Itella, nu Opus Capita (ägt av finska posten) slå ihop sin verksamhet i Hackås i Bergs kommun med den i Strömsunds kommun. De valde en tredje kommun – Östersund.

För Hackås började it-äventyret i början av 90-talet. Företaget Digidoc hade som mest 300 anställda, 130 av dem i Hackås.

– Digidoc sålde till Itella, och när de slog ihop sina kontor valde de Östersund och vi tappade 63 arbetstillfällen i kommunen. De fick så otroligt billiga lokalkostnader när de flyttade in på gamla flygflottiljen på Frösön förklarade vd:n det med, berättar Anders Englund, näringslivschef i Bergs kommun.

Även i Strömsund försvann ett 60-tal jobb.

– Några mindre företag har flyttat in i Itellas lokaler. Det är tuffare att få in en större arbetsgivare. Både Swedbank och Fujitsu hade verksamhet här men har flyttat till Östersund, säger Anders Englund.

I den jämtländska residensstaden är staten arbetsgivare åt 3 500 personer. Myndigheter och myndighetsfunktioner flyttades ut efter bland annat regementsnedläggningarna. Här finns bland annat 144 anställda på Statens servicecenter och ungefär lika många på Försäkringskassans inläsningscentral.

Fast nästa torsdag är nog de flesta koncentrerade på vad som händer på Jämtkraft Arena och Arsenalspelarnas känslor inför snö.