SD sätter munkavle på fotfolket

Text: Ali fegan och Petra Hedbom

Sverigedemokraterna är ett parti med växtvärk. Från ett 50-tal mandat under förra mandatperioden har partiet i dag 281 mandat i 144 kommuner att fylla ut. Det har redan visat sig att många stolar inte kunnat besättas och partiet har tvingats dammsuga kommunerna efter ledamöter.

Sverigedemokraternas frammarsch innebar också att partiet blev största parti utanför riksdagen, med 2,9 procent av väljarstödet. Siktet är nu inställt på att ta steget in i rikspolitikens finrum vid nästa val. En viktig del i den strategin är den lokala verksamheten. Det är från kommunerna som den allra största delen av partistödet kommer, och som Fokus tidigare berättat har partiledningen uppmanat alla att skicka en fjärdedel av pengarna vidare till den centrala verksamheten.

Fokus ville undersöka vilka åsikter som det nya, större, partiet präglas av. På förmiddagen den 15 februari fick därför samtliga 281 kommunfullmäktigeledamöter en enkät med 10 frågor. Frågorna handlade om allt från vilka partier man helst samarbetar med och inställningen till kärnkraft, EU och abort. Men också mer kontroversiella frågor om dödsstraff och invandring (se frågorna nedan).

Redan efter att ett 30-tal enkätsvar kommit in anlände ett brev till redaktionen från en person som är aktiv i partiet men som vill vara anonym.

»Som jag har förstått det så håller ni på med en artikel om Sverigedemokraterna till er tidning. Partiledningen har med anledningen av detta skickat ut ett meddelande om hur det ska svaras på frågorna. Jag tänkte att det kan vara bra för er att känna till detta och kanske ger er en förklaring på varför alla svar är så lika.«

Samma dag som Fokus gjorde sitt utskick har alltså SD:s partiledning skickat ut ett mejl till alla dem som skulle svara på enkäten. I dokumentet kan man läsa motiveringen: »syftet [med Fokus artikel] är att/.../ framställa partiet som splittrat och opålitligt. Nedanstående svar är de som stämmer bäst överens med Sverigedemokraternas princip- och handlingsprogram.«

Sedan följer detaljerade instruktioner om hur personen ska svara att hon eller han instämmer i vart och ett av de påståenden som Fokus listat.

Partiledare Jimmie Åkesson ser inget konstigt med att partiledningen instruerar de folkvalda om hur de ska svara.

– Det ligger så klart i vårt intresse att våra företrädare svarar på ett sätt som stämmer överens med partilinjen, säger han.

Men den företrädare som tipsade Fokus om styrningen av enkätsvaren tolkar partiledningens agerande som ett bevis för nervositet i toppen av partiet.

– Jag ser det som ett svaghetstecken och en rädsla för vad folk som nu är förtroendevalda faktiskt tycker och tänker. Det visar hur osäkra de är i partitoppen, säger han när Fokus kontaktar honom.

Något svar på vad Sverigedemokraternas folkvalda egentligen tycker går alltså inte att ge, men ett par av frågorna gav häftiga reaktioner: SD-Kurirens chefredaktör och tillika styrelseledamoten Richard Jomshof ansåg fråga 8 vara »direkt oförskämd« och skrev att han vägrade svara. Fråga 8: »Personer från olika kulturer och raser bör inte bilda familj eller skaffa barn« är en kontroversiell fråga som använts i tidigare attitydsundersökningar kring integrationsfrågor. Bland annat i Integrationsverkets »Integrationsbarometer 2005«, då 10 procent av svenska folket ansåg sig negativ till blandfamiljer. Eftersom SD profilerar sig som ett »invandringskritiskt« parti ville vi testa om de skiljer sig, och i så fall hur, gentemot svenska folket i denna fråga.

Den andra frågan som upprört är om Sverige bör införa dödsstraff. En fråga partiet drivit hårt tidigare i sin historia, men på senare år tonat ner. Allan Jönsson, kommunfullmäktige i Bjuv och även han styrelseledamot, ansåg att: »vad gäller frågan om dödsstraff, är det inte dålig journalistik att göra det så lätt för sig?«. Även han vägrar svara på enkäten. Vad Sverigedemokraternas representanter tycker i frågan om dödsstraff och andra frågor är fortfarande oklart för både partiledningen och för väljarna.