Bengt Frithiofsson: »Jag blir inte full, bara inspirerad och genial«

Text: Johan Åkesson

Han hinner knappt sätta sig vid bordet förrän den franskbrytande servitören har bjudit oss på ett var sitt glas champagne. Jag frågar Bengt Frithiofsson om han vid första sippen kan avgöra årgång och producent.

Det kan han inte.

Har dina smaklökar försämrats med ­åldern?

– Nej, det tror jag inte. Men i dag har man en mycket större plattform att välja från när det kommer till blindprovning.

Bengt Frithiofsson berättar i stället om sitt livs största champagneupplevelse:

– En Heidsieck från 1947 som jag drack 1997. Det var inte mycket bubblor kvar, men en knäckig, hasselnötig smak. En magisk metamorfos.

Champagne klarar ett långt liv i flaskan, förklarar han.

Det ska under en och en halv timmes lång lunch, med tjusigt vin och vällagad mat, visa sig vara mycket svårt för Sveriges största vinguru att svara direkt på frågor. Han flyger fram och tillbaka i tid och associationer, och det går inte att avgöra om han medvetet undviker att svara eller om han lika medvetet väljer längsta möjliga väg till svaret. Men pratar gör han gärna, passionerat och oblygt om sitt liv och om det som blivit hans livs bränsle – vinet.

Under de senaste tre åren har Bengt Frithiofsson varit på resande fot och spelat in dryckesprogram till TV4 från hela världen. Men efter ett sjuttiotal inslag säger han att det ska bli kul att göra något annat, nämligen färdigställa boken »Vingården« som skildrar människorna bakom vinet.

– De är sanna konstnärer, vinmakarna, säger han.

Sedan tio år har Bengt Frithiofsson parallellt med sitt arbete som mat- och vinjournalist också fungerat som varumärke. En serie vin säljs på Systembolaget under hans namn, och numera finns också flera olika oliv- och rapsoljor signerade Bengt Frithiofsson på matbutikshyllorna. Samarbeten med producenter och noga utvalda viner, ja visst, men att själv ta steget till att köpa en egen vingård intresserar honom inte.

– Då blir man jordbrukare, och som jordbrukare är man fast på gården, man kan inte åka iväg till Thailand på påsklovssemester, svarar Bengt Frithiofsson och gör därmed bilden ännu tydligare.

Bilden av honom själv, som den smått rastlösa, nyfikna och hungriga mannen ständigt på jakt efter nya njutningar.

– Vi njuter för lite, men samtidigt som vi ska lära oss att njuta måste vi också hitta ett sätt att leva där man kan njuta länge.

Den vitklädde kyparen kommer till bordet och tar upp dryckesbeställningen – ett var sitt glas chablis till oss.

– Chablis är ett av de mest kopierade vinerna i världen. När jag var i Chablis och smakade vin hos en producent klev ett amerikanskt par in med McDonald’s-magar och Han och hon-kläder, mannen såg etiketten på flaskorna och brast förvånat ut: »Look, they are making Chablis here as well.«

Jag säger att jag är nyfiken på det Bengt sagt tidigare, om att han är »en frälsningssoldat i Bacchus armé«, och frågar när han blev inkallad?

– Ja, en vinets apostel, skrattar Bengt Frithiofsson.

Och när insåg du att du var utvald?

– Sydafrika frälste mig. Jag växte upp i Skåne och på söndagarna åt vi kalvstek och mina föräldrar drack Constantia, ett sött, starkt vin.

– Jag tog slattarna i köket.

Hur gammal var du då?

– Alldeles för ung faktiskt.«

Minns du din första fylla?

– Det var under rekrytperioden. Jag gjorde lumpen i Åhus och vi hade varit ute på övning innan vi fick fredagskvällen ledig. Jag drack gin och tonic. Sedan vaknade jag av att det regnade på mig, jag hasade mig upp och såg att jag låg mitt på en kyrkoruin. Det var ett välsignat regn som porlade över mitt ansikte, där låg jag i militäruniform och visste inte om jag levde eller var död. I den stunden nådde jag insikten om att så äro icke umgänget med alkohol.

Bengt Frithiofsson skrattar.

– Jag är en av de äldsta som för en alkoholkultur i Sverige. Förr blev jag alltid påhoppad av nykterhetsrörelsen, men jag förespråkar ju måttfullhet och att man dricker vin tillsammans med mat. Vinstocken och olivträdet har alltid vuxit tillsammans, i gemensam, gastronomisk symbios.

Vad är det som är så speciellt med just vin?

– Vin är världens mest underhållande kulturdryck. Och en helig dryck – Jesu blod för dig utgivet. Och vin är skön konst utan att behöva vara dyrt eller svårt. Jag drivs av att vilja få omgivningen att upptäcka vinet, där kommer min missionärsroll in i bilden.

Hur gör du för att inte förvandla njutningarna till laster?

– Det gäller att njuta i små portioner, kocken bryr sig inte om du lämnar kvar på tallriken, han ser inte det. Och vinet, jag dricker fem dagar i veckan, men med måttlighet är det inga problem.

Bengt Frithiofsson berättar också att han vissa dagar bedömer alla nya viner som Systembolaget ska lansera, och att han då provar uppåt 200 olika viner under en eftermiddag.

– Men jag spottar självklart ut allt, lägger han till.

Hur ofta blir du riktigt full nu för tiden?

– Jag blir aldrig full, jag blir inspirerad och genial.