Tomtefar right – så snodde Jimmie julen

Var är tändsticksasken? Och varför får vi inte traditionsenligt minirysa över det smånerviga fipplandet med att tända juleljuset?

Svaret är enkelt. Den person jag ser på skärmen, är ju faktiskt inte den av SVT utvalda julvärden. Som ska engagera Folkhemmet först imorgon, på själva julafton. Utan Sverigedemokraternas partiedare Jimmie Åkesson, som sände ut sitt jultal dan före dopparedan.

Annars infinner sig julvärdsassociationerna lätt. Julpyntad studio, mysig stämning, ett varmt leende, visdomsord till den som söker riktning i livet, tröst till de ensamma, och en rejäl dos hopp för de otrygga och framtidsrädda. Samt en grundton som limmar ihop nuet med traditionen.

Jul har vi firat länge, med och över generationerna. Med Åkessons ord: “Den svenska underbara julen, vår kanske allra högst älskade högtid”.

Någon invänder att julgranen är en 1800-talsimport från Tyskland och att den och den maträtten och kryddningen är från det och det landet.

Men ingen gitter lyssna på slikt tal längre. Till skillnad från när Jimmie under den gränslösa globaliseringens 90-tal engagerade sig politiskt, så bejakas och besjungs det svenska numera brett i politiken.

Och vad gäller skarpa förslag, främst inom paradområdena kriminalitet och migration, har Jimmie Åkesson genom Tidösamarbetet kunnat pricka av den ena julklappen efter det andra till sig själv. Ofta med oppositionens lite motvilliga gillande.

Det nyckelord kring vilket hans korta jultal kretsar, är förändring: “en del av vår existens”.

Förändring kan vara av ondo. Samhället förändrades länge åt fel håll, bland annat genom “de gamla partiernas jakt på att övertyga svenskarna att det inte var något särskilt att vara svensk, inget att vara glad eller stolt över”. Politiken präglades av ett “destruktivt självhat”, säger SD-ledaren.

Viss förändring tillhör själva livet. Varje jul är därför unik.“En har tagit studenten, en annan blivit förälder, någon har gått bort och lämnat ett smärtsamt hål i familjens trygga väv.”

Men livet och julen måste också bäras av kontinuitet. Alltid julskinka och revbensspjäll från ugnen, det kallskurna upplagt på finporslinet, och “en besvärlig gräddkola som fastnat mellan tänderna”.

Ibland är förändring givetvis av godo. Bara vi inte “tappar bort oss själva, vår kultur, vårt arv”. Jimmie Åkesson sammanfattar Tidösamarbetet som att Sverige blivit “lite tryggare, friare och mer svenskt; det ljusnar fast det är mörkaste midvinter.”

Politik är en förtroendebransch. Och eftersom Sverigedemokraterna har hållit fast vid sin linje finns det numera en nästan tomtelik trygghet hos partiet. Det syns i siffrorna. 23,7 procent i senaste Novus. Medan M, KD och L totalt samlade ihop bara två tiondelar mer, 23,9 procent. Och Tidöpartiernas underläge jämfört de rödgröna fortsatte krympa.

Det var ingen SVT-julvärd jag såg hålla sitt samlande, i grunden icke-konfrontativa tal. Inte heller var det tomten själv. Men en skäggprydd man som kanske har en tung ministerpost efter valet.

Och statsminister från 2030?

Här kan du läsa om fler jultal!