Bildningshyllande räddar inga boklådor
Anrika Hedengrens är på konkursens rand. Bildningens vikt besjungs medan bokhandlarna slår igen. I dag finns det färre kommuner med bokhandel än utan.
Bild: Sturegallerian
Hedengrens bokhandel i Stockholm kämpar åter för sin överlevnad. Efter mer än 120 år på Stureplan flyttade de 2019 till en betydligt sämre lokal, djupare in i Sturegallerian. Utan skyltfönster mot gatan och med huvudentrén avstängd under gallerians ombyggnation har kundflödet rasat. ”Det är väldigt illa”, säger Alexander Freudenthal, bokhandlare på Hedengrens, till Mitt i Stockholm.
Hedengrens är inte ensamma – små bokhandlar pressas av nätjättar, höga hyror och likgiltighet bland kunderna. Bara i år har kedjan Klackenbergs Böcker & Papper gått i konkurs, Aspuddens bokhandel stängt och 148 kommuner i Sverige saknar helt bokhandel. Det är alltså fler kommuner utan bokhandel än de med (142 stycken). I stora delar av landet finns i dag ingen självklar plats där man kan bläddra i, diskutera och upptäcka böcker utanför skärmen.
Försäljningsstatistiken (SCB) visar att fysiska bokhandlar har haft tillfälliga uppgångar, men långsiktigt tappar marknadsandelar. E-handeln och streamingen växer: 2022 streamades 45 miljoner ljudböcker i Sverige, mot 24 miljoner sålda tryckta böcker. Ett påtagligt bevis för hur konsumtionsmönstren för läsning förändras. Samtidigt är det just det personliga mötet, den kunniga personalens råd och kulturevenemangen som ger bokhandeln dess unika ställning. Internationella exempel visar att små boklådor kan blomstra om de vågar bli mer än bara försäljningsplatser – men det kräver omsorgsfullt arbete, kreativitet och lokal förankring.
Butikerna måste kunna anpassa sig efter bokbranschens förändringar. Kunder handlar ständigt på nya sätt, följer trender och förväntar sig mer än bara böcker – det handlar om upplevelser, tillgänglighet och om att skapa en plats där människor trivs och vill stanna kvar. När hyror höjs och marknaden förändras räcker det alltså inte med att hålla sig till det invanda och göra så som man alltid gjort. Att ursäkta undergången med att skylla ifrån sig eller med att man “inte vet varför det blev som det blev” håller inte. En axelryckning med hopp om att gamla metoder ska fungera i en helt ny verklighet är oacceptabelt. Bokhandeln måste våga utvecklas, hitta nya sätt att locka kunder, arbeta med sitt “unika” och skapa värde utöver böckerna själva.
Hedengrens är en av få kvarvarande oberoende bokhandlar i Stockholm med både bredd och djup litterär kunskap. Försvinner de, försvinner ännu en mötesplats för läsare, författare och idéer. Redan 2015 slog dåvarande ägaren Nicklas Björkholm larm om att bokhandeln blivit ”ett showroom för internet” i Dagens Nyheter: ”Det räcker inte med att människor älskar oss. De måste handla här också.” Ett decennium senare är orden lika relevanta.
Bokhandlarna bär ansvar i att anpassa sig om de vill överleva och blomstra, men konsumenterna sviker de lokala aktörerna när de väljer bekvämlighet framför upplevelser och kvalitet. Utan en aktiv vilja från båda sidor riskerar dessa verksamheter att försvinna. Bildning är inget naturgivet; det är ett gemensamt ansvar. När vi sviker, sviker vi alla. Den dör inte av illvilja – den dör av vår bekvämlighet.
George Orwell påpekade redan 1946 att människor ofta klagade på bokpriser, samtidigt som de tveklöst lade mer pengar på spel och cigaretter. I dag kostar en pocketbok ofta mindre än två dosor snus eller en månads streaming. Prioriteringar säger mer än ord. Ert prat om kulturens betydelse väger tunt när handlingen uteblir. Acceptera den obekväma sanningen: Skäms, ni välutbildade kulturkonsumenter som gärna talar varmt om bildning men inte lyfter ett finger för att försvara den i praktiken. Skäms, ni föräldrar som beklagar er över att barnen sitter klistrade vid skärmarna, men som själva aldrig läser högt för dem. Skäms, ni som delar citat om läsningens betydelse på sociala medier men som passivt lyssnar ljudbok och skrollar Book-Tok.
Ni har kapitalet, tiden och gångavståndet – köp en bok på Hedengrens.
***
Läs även: Ges det verkligen ut för många böcker?
Hedengrens bokhandel i Stockholm kämpar åter för sin överlevnad. Efter mer än 120 år på Stureplan flyttade de 2019 till en betydligt sämre lokal, djupare in i Sturegallerian. Utan skyltfönster mot gatan och med huvudentrén avstängd under gallerians ombyggnation har kundflödet rasat. ”Det är väldigt illa”, säger Alexander Freudenthal, bokhandlare på Hedengrens, till Mitt i Stockholm.
Hedengrens är inte ensamma – små bokhandlar pressas av nätjättar, höga hyror och likgiltighet bland kunderna. Bara i år har kedjan Klackenbergs Böcker & Papper gått i konkurs, Aspuddens bokhandel stängt och 148 kommuner i Sverige saknar helt bokhandel. Det är alltså fler kommuner utan bokhandel än de med (142 stycken). I stora delar av landet finns i dag ingen självklar plats där man kan bläddra i, diskutera och upptäcka böcker utanför skärmen.
Försäljningsstatistiken (SCB) visar att fysiska bokhandlar har haft tillfälliga uppgångar, men långsiktigt tappar marknadsandelar. E-handeln och streamingen växer: 2022 streamades 45 miljoner ljudböcker i Sverige, mot 24 miljoner sålda tryckta böcker. Ett påtagligt bevis för hur konsumtionsmönstren för läsning förändras. Samtidigt är det just det personliga mötet, den kunniga personalens råd och kulturevenemangen som ger bokhandeln dess unika ställning. Internationella exempel visar att små boklådor kan blomstra om de vågar bli mer än bara försäljningsplatser – men det kräver omsorgsfullt arbete, kreativitet och lokal förankring.
Butikerna måste kunna anpassa sig efter bokbranschens förändringar. Kunder handlar ständigt på nya sätt, följer trender och förväntar sig mer än bara böcker – det handlar om upplevelser, tillgänglighet och om att skapa en plats där människor trivs och vill stanna kvar. När hyror höjs och marknaden förändras räcker det alltså inte med att hålla sig till det invanda och göra så som man alltid gjort. Att ursäkta undergången med att skylla ifrån sig eller med att man “inte vet varför det blev som det blev” håller inte. En axelryckning med hopp om att gamla metoder ska fungera i en helt ny verklighet är oacceptabelt. Bokhandeln måste våga utvecklas, hitta nya sätt att locka kunder, arbeta med sitt “unika” och skapa värde utöver böckerna själva.
Hedengrens är en av få kvarvarande oberoende bokhandlar i Stockholm med både bredd och djup litterär kunskap. Försvinner de, försvinner ännu en mötesplats för läsare, författare och idéer. Redan 2015 slog dåvarande ägaren Nicklas Björkholm larm om att bokhandeln blivit ”ett showroom för internet” i Dagens Nyheter: ”Det räcker inte med att människor älskar oss. De måste handla här också.” Ett decennium senare är orden lika relevanta.
Bokhandlarna bär ansvar i att anpassa sig om de vill överleva och blomstra, men konsumenterna sviker de lokala aktörerna när de väljer bekvämlighet framför upplevelser och kvalitet. Utan en aktiv vilja från båda sidor riskerar dessa verksamheter att försvinna. Bildning är inget naturgivet; det är ett gemensamt ansvar. När vi sviker, sviker vi alla. Den dör inte av illvilja – den dör av vår bekvämlighet.
George Orwell påpekade redan 1946 att människor ofta klagade på bokpriser, samtidigt som de tveklöst lade mer pengar på spel och cigaretter. I dag kostar en pocketbok ofta mindre än två dosor snus eller en månads streaming. Prioriteringar säger mer än ord. Ert prat om kulturens betydelse väger tunt när handlingen uteblir. Acceptera den obekväma sanningen: Skäms, ni välutbildade kulturkonsumenter som gärna talar varmt om bildning men inte lyfter ett finger för att försvara den i praktiken. Skäms, ni föräldrar som beklagar er över att barnen sitter klistrade vid skärmarna, men som själva aldrig läser högt för dem. Skäms, ni som delar citat om läsningens betydelse på sociala medier men som passivt lyssnar ljudbok och skrollar Book-Tok.
Ni har kapitalet, tiden och gångavståndet – köp en bok på Hedengrens.
***
Läs även: Ges det verkligen ut för många böcker?
