Bonnierägandet har inte varit en bra sak för Akademen

Akademiska bokhandeln ligger i centrala Helsingfors. Ett stenkast från centralstationen, tre från färjeterminalerna. Byggnaden rymmer också Café Aalto, uppkallat efter arkitektparet som designade huset.  

I folkmun talas bara om Akademen. Jag minns den väl från min studietid på 1990-talet. Jag gick där flera gånger i veckan, magnetiskt dragen, letande spänning bland omslag och titlar. Det var något med böckernas dofter också, tror jag. Och det var verkligen något med personalens kunniga vänlighet. 

År 2015 såldes Akademen av varuhuskedjan Stockmann till Bonnier Books. Sen dess har utbudet i Akademen inte varit sig likt. Omsättningen har rasat, från drygt 40 miljoner euro år 2014 till knappt 14 miljoner euro och förlust år 2024. Har detta överraskat bokläsare i Helsingfors? Nej.

Bonnierägandet har inte varit en bra sak för Akademen. Det påstår jag framför allt som kund. Och dessutom i full medvetenhet om bokbranschens generella predikament och villkor. Tidskrifterna försvann ur butiken, en efter en. Och den svenskspråkiga litteraturen, inte minst facklitteraturen –  ja, vart försvann väl den med en svensk ägare?

För några veckor sen gjorde jag igen en liten okulär besiktning av utbudet i Akademen. Allt enligt den urgamla och numera kanske lite banala butiksprincipen att det som syns, ja, det finns. Letade bland hyllorna på andra våningen, bland biografier och faktaböcker. Där brukade alltid finnas ett tätt utbud också av svenskspråkig och internationell litteratur. Men those were the days. Nu krävs nästan ficklampa och förstoringsglas för att hitta svenskspråkiga titlar.  

En ägare med sannfinländsk partibok kunde inte ha gjort det mycket bättre.  

Det vore nu förstås lite perverst att kritisera en boklåda i centrala Helsingfors för att hålla mestadels finskspråkig litteratur. Men det är inte alls poängen här. Min poäng är denna. Akademen under Bonnier Books har, mer eller mindre medvetet, kommit att iklä sig avglobaliseringens provinsiella karaktär. Och detta redan långt innan ett begrepp som avglobalisering ens föddes. 

Man kan förstås spekulera lite grann i vad allt detta kan bottna i. Det är framför allt väldigt förvånande eftersom Bonniers som företag kan visa på så många uppenbart briljanta människor. Jag tror därför, åtminstone vad gäller det svenskspråkiga utbudet, att orsaken ska sökas i en strukturell eller rentav mental problematik som inte bara gäller Akademen utan flera andra svenska företag i Finland. 

För ta bara ett annat miljardkonglomerat, kallat Ikea. Där säger man sig sen lång tid jobba på svenskspråkig information också i butikerna i Finland. Men inget verkar hända. Ja, du läser rätt. Också svenska Ikea har stora problem med svenskan.  

Anyway.   

 Nu säljer Bonnier Books Akademen till ett annat svenskbolag, Adlibris. Som också ingår i Bonnierkoncernen. Nyheten kom häromveckan. Kommer garn och sypinnar eller vad de nu heter att ersätta de resterande böckerna? En talesperson för Adlibris lovar i det korta perspektivet  ändå behålla namnet Akademen.   

På bara en punkt står Akademiska bokhandeln nu tydligt rustad i den väldigt stora värld som hela tiden väntar runt hörnet för alla de som hyllar detta med nyfikenhet. Café Aalto har nyligen öppnat en filial i Tokyo. Behöver man säga mer än så? 

***

Läs även: Det finns en charm i fräcka stöldkupper

Läs även: Från Finland till Frankrike i fyra steg