Det nya begreppet våldtäkt påverkar mäns rättssäkerhet
Samtyckeslagen har varit en revolution i det tysta. Nu är det dags att tala om effekterna.
Toppbild: TT
Expressen har i veckan granskat våldtäktsdomar efter samtyckeslagen som infördes 2018. Artiklarna är rekommenderad läsning för alla som intresserar sig för paradigmskiften. Det nya sättet att definiera våldtäkt tycks ha varit ett slags revolution i det tysta. Det är hög tid att den blir granskad.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Redan för några år sedan satt jag av en händelse bredvid en domare på en privat tillställning och vi kom in på samtyckeslagen. Hon förklarade att det med den nya lagstiftningen anses vara våldtäkt att penetrera någon med ett finger utan att ha fått uttryckligt samtycke innan. Alltså även i en sexuell situation. Straffet för en sådan handling kan därmed bli hårdare än för en grov misshandel.
Reportern Jenny Strindlöv tycks ha pratat med flera lika kritiska jurister under sin research. Hennes berättargrepp är emellertid enkelt och effektivt. Raka intervjuer med de två parterna i mål där en ung man dömts för våldtäkt. Hon redovisar deras respektive upplevelse av händelseförloppet.
Den första artikeln berättar om Elsa och Sebastian, 18 år, som möts ute och inleder en alkoholbestänkt flirt. De hånglar i krogsoffan och Sebastian för till slut handen innanför Elsas byxa – och fingrarna till fel ställe. Enligt honom frågar han först om det är okej. Hon minns inte. Men när Elsa går till krogtoaletten förklarar en väninna att det hon varit med om är en våldtäkt. Ett synsätt som Elsa själv först inte delar, men sedan anammar. När Sebastian går mot toaletterna för att kolla läget med Elsa blir han gripen av polis och bortförd.
En månad före studenten dömer tingsrätten honom till tre års fängelse och skadestånd på 215000 kronor. Hovrätten ändrar domen till oaktsam våldtäkt och han får fyra månaders fängelse och sänkt skadestånd.
Det andra fallet Jenny Strindlöv går igenom handlar om ett ungt väletablerat par. De har olika syn på sexlivet och vid ett tillfälle fingrar han på henne när hon sover. Hon säger inget då och först sex år senare, när förhållandet sedan länge är över, polisanmäler kvinnan och han får fängelse i nio månader för våldtäkt.
Det är juridiskt korrekt, men stämmer det överens med den allmänna rättskänslan i samhället? Vi har samtidigt tonåringar under 18 år som utför de mest bestialiska våldsdåd, som beställningsmord och misshandel, med jämförelsevis lindriga påföljder.
Problemet med den nya lagstiftningen är inte bara att begreppet våldtäkt blivit så brett att det omfattar mycket mer än förr och att straffskalan därför tycks väl hård för vissa handlingar. Det finns även ett problem med rättssäkerheten, eftersom man inte kan utgå ifrån att alla människor alltid talar sanning. Och det kan alltså räcka med en anteckning, ett sms eller en muntlig kommentar i efterhand om att samtycke inte funnits, för att fälla den åtalade för våldtäkt. Men tänk om en kvinna (det är oftast en kvinna) vill sätta dit en man (det är oftast en man) och helt sonika ljuger? Konstigare saker har hänt under solen.
Dagens unga har koll på hur viktigt det är med samtycke. Frågan är om de är förberedda på att först få ett ja och sedan ett nej – uttalat i efterhand. Eller att ett missförstånd kan göra att de hamnar i fängelse. Nog för att det är bra att den tiden är över då kvinnor skuldbelades för att de våldtogs, eller för att de varit för lättklädda, men det tycks som att samtyckeslagen är en pendelrörelse åt den andra extremen.
I Expressen skriver Jenny Strindlöv att hon pratat med jurister och domare som är mer oroliga när deras söner går ut på krogen än när deras döttrar gör det, eftersom en felbedömning kan leda till anklagelser om våldtäkt. Det är hög tid att se över rättssäkerheten här.
***
Läs även: Min vän – en dömd våldtäktsman
