Är det ChatGPT som styr Läkemedelsverket?

Vi har granskat en rad myndigheter under mina år på Fokus. Allt från Kriminalvården över Strålsäkerhetsmyndigheten till Försvarsmakten har synats i sömmarna. En observation är att i takt med att antalet anställda på statsverkets kommunikationsenheter har exploderat, så har tillgängligheten till ledande befattningshavare minskat. En annan reflektion är den här: trots – eller kanske på grund av – alla kommunikatörer har det blivit snudd på omöjligt att få prata med en människa. Ingen är ansvarig.

Media hänvisas numera regelmässigt till mejlen för att få svar på frågor och när de väl kommer är avsändaren ofta en anonym ”presstjänst”. Är det en AI-robot som skriver? För egen del tror jag att de allt högre murarna runt myndigheterna beror på en djupt sittande rädsla hos tjänstemännen att bli AVSLÖJADE. Ingenting, har jag förstått, är mer skräckinjagande för en statstjänare än tanken på att tvingas erkänna ett misstag. Generaldirektören kan avgå – det har skett flera gånger efter Fokus granskningar – men erkänner hen ett fel? Aldrig. De lämnar för att ”söka nya utmaningar” och liknande trams.

Den här veckan har vi grävt i hur Läkemedelsverket har hanterat två visselblåsare som länge varnat för de dödliga riskerna med ett av Sveriges mest sålda läkemedel, cancermedicinen Revlimid. Fokus kan nu avslöja att visselblåsarna får tungt stöd – bland annat av männen som utvecklade läkemedlet. Men verkets kommunikatörer följer manualen; inga muntliga intervjuer, endast skriftliga frågor, förneka alla fel.Låtsas som det regnar. 

Det finns också ett större problem runt Läkemedelsverket kopplat till de stora intressekonflikter som genomkorsar den penningstinna branschen. Sedan länge är det bolagen som finansierar merparten av de kliniska studier som krävs för att nya mediciner ska bli godkända. Företagen styr ofta hur försöken utformas och vilka resultat som sprids till omvärlden. Läkare deltar mot ersättning, både som forskare i studierna och som budbärare i konferenser och medier. Industrin är vidare en viktig finansiär till patientföreningar som i praktiken är påtryckargrupper. Bolagen betalar för deras kampanjer och lobbying – och organisationerna talar sig i gengäld varma för produkterna. Samtidigt är svängdörrarna i branschen ständigt öppna. Experter går från myndigheter till välavlönade jobb på läkemedelsbolag. Eller blir konsulter åt samma industri som de en gång övervakade. 

I en sådan värld är det viktigt att Läkemedelsverket står på allmänhetens och patienternas sida, att det inte ger avkall på patientsäkerheten för att hålla branschen nöjd, samt att det erkänner fel och rättar till dem.  

Nu måste myndigheten ta upp Revlimids dödlighet till omprövning. Och låt inte ChatGPT göra jobbet. 

***

Läs även: Visselblåsarnas stora revansch

Läs även: Är vi på väg mot en ny neurosedynskandal?