I den bästa av världar skriver och tänker AI åt oss
Är Sverige äntligen på väg att bli en läsande, kanske rentav tänkande nation? Nu köper svenskarna fler böcker – men kan författarna skriva?
Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Svenska Mello har tystnat. Trump ser ut som en missfärgad badboll i ansiktet. Liberalerna vill förbjuda fulhet. Vi lever i den bästa av världar men förmodligen inte den uthålligaste.
Men så kommer ett pressmeddelande från Svenska Förläggarföreningen som säger att det såldes 5,7 procent fler tryckta böcker i år jämfört med förra året. För första gången ökade andelen tryckta böcker mer än digitala. Till och med bokhandlarna sålde fler böcker. Är Sverige äntligen på väg att bli en läsande, kanske rentav tänkande nation?
Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas.
Nja, det tar nog ett tag att leva upp till NE:s definition, ty även om vinsten ökade så sjönk antalet sålda exemplar av kvalificerad facklitteratur med en fjärdedel. Men likt Strindberg ser jag tecknen bara jag går ut. Där går ung kvinna med raska steg samtidigt som hon läser en bok. Jag försöker flytta mig så att jag kan se vad hon läser men innan jag hinner inta reporterläge krockar kvinnan med en annan fotgängare som i sin tur läser något i mobilen. Skratt från bägge. Det är vår och snart kan alla stava till paradigmskifte.
Eftersom jag gärna vill vara en tuff undersökande journalist måste jag kolla om jag ser fler läsare. Så under en knapp vecka (sanningssökandet får ju inta ta över livet) följer jag tv-program som handlar om hur folk bygger och möblerar sina hem. Men jag ser inte enda självförverkligande byggare montera bokhyllor. Husfundamentalisterna kan satsa miljoner på takfönster och köksöar i trä som täljts av miljömedvetna samer i avlägsna kåtor. Men till en bok räcker inte pengarna.
Så vart tar de 24 miljonerna nytryckta böcker vägen? Kanske läser bokälskarna mycket fort varpå de tvingas kasta böckerna eftersom ingen talat om för dem att det finns något som kallas bokhyllor?
Jag frågar en sophämtare jag möter i källaren om det brukar finnas mycket böcker i soporna. ”Har jag inte tänkt på. Vi behandlar alla sopor lika.”
Kan det vara så att statistikerna använt något AI-verktyg som missuppfattat allt. Vi lever ju i självförverkligandets epok och alla möjliga sorters kvarts-kändisar envisas med att skriva böcker. Många av dem har förmodligen skrivit fler böcker än de läst så det vore inte underligt om statistiken är fel.
Jag är inte säker på att ett liv av läsande gjort mig till en vänligare människa
Dags för ny faktakoll framför tv-apparaten. Och mycket riktigt – varken i SVT:s serie om utsatta mammor eller det antika familjedramat Dolph and the Lundgrens syns några böcker. Dock ser jag fram emot att få läsa de dussin avslöjande böcker om serierna som programdeltagarna lär publicera nästa år.
Förmodligen är den växande bokmarknaden, inklusive de allt fler böckerna från icke-skrivkunniga författare, i någon bemärkelse bra nyheter – åtminstone för arrangörer av skrivarkurser. Men som kritiker är jag orolig. Jag är inte säker på att ett liv av läsande gjort mig till en vänligare människa. Mycket tyder på det omvända förhållandet.
Dessutom är möjligen icke-skrivande människor intressantare än författare. Frans G. Bengtsson var fascinerad av guldsmeden Antonio Machliabechi som levde på 1600-talet i Florens och var känd för sitt enorma bibliotek (som fortfarande kan besökas). Och för att absolut inte skriva en bok. Men vissa hävdar att han skrev i smyg…
Men slut på kategoriseringen. Bokvännen och politikern Disraeli menade att ”there is an art of reading, as well as an art of thinking and an art of writing”. Alla goda ting är tre och snart tar AI lyckligtvis hand om alltsammans. Då, om inte nu, kommer vi att leva i den bästa av världar.
***
