It’s elpriset, stupid! – 90-talet här för att utmäta sin hämnd

"Game-changern" i det här valet blir inte skjutningarna, utan elpriserna. Tappar Magdalena Andersson valet på elpriset så är det den egna politiken som fäller henne.

Med en dryg vecka till valet är det i praktiken helt jämnt i opinionsmätningarna. I några mätningar är S-sidan större, i andra har SD-blocket gått om. Skillnaderna ligger inom felmarginalen. Valet kan gå precis hur som helst.

Men game-changern i detta val verkar inte bli skjutningarna, utan elpriserna. När svenska folket kom hem efter semestrarna till hög inflation och elpriserna började slå rekord skapade det ett kollektivt krismedvetande kring energi som Sverige inte upplevt sedan sjuttiotalet.

Och högeroppositionen har effektivt lyckats klistra elchocken på S-regeringen. Trots den förlängda stängningen av Ringhals 4 pekar mot att kärnkraft inte är en helt driftsäker energikälla. Samt att det finska kärnkraftsprojektet har enorma problem med fördyrningar, förseningar och skrotade planer. Det rusande elpriset får väljarna att tveka om ekonomin och mobiliseras till höger. Inte minst eftersom S-sidan helt avstått från att förklara ganska viktiga fakta. Sverige har inte elbrist. Vår el är en av de billigaste i EU, men genom privatiserad elproduktion och den gemensamma elmarknaden spelar detta ingen roll, eftersom den avreglerade marknaden säljer ut svensk el till de länder i EU som betalar bäst.

Det är därför elpriset stiger här. De problem vi har på hemmaplan är eftersatta elnät som inte klarar att överföra elen från norra till södra Sverige. S-regeringen har inte heller lagt ner befintlig kärnkraft, det gjordes av de vinstdrivande bolag som äger kärnkraften. Som de galna nyliberaler vi har blivit som privatiserat elnäten och underhållet och låtit energibolagen vara privata vinstmaskiner, blir det så. Det borde vara slagläge för socialister. Men eftersom Socialdemokraterna värnar EU-marknaden för el som en helig gral blir partiet oförmöget att diskutera frågan seriöst. Sedan kan S-regeringen hälla 90 miljarder över elräkningarna i vinter, men det släcker inte den politiska branden. Hushållens oro för framtiden. It´’s elpriserna, stupid!

Så högern vinner debatten. Det är bara Vänsterpartiet som presenterat ett förslag som ändrar grundproblemet, att dela marknaden med ett inhemskt pris och ett för export. Vi kunde då fortsätta sälja el till Europa, men det skulle sluta påverka priset för svenska konsumenter.

Men det finns en dubbelironi här och det är att om Magdalena Andersson tappar valet på elpriset så är det hennes egen ekonomiska politik som fäller henne. Nittiotalet kom och utmätte sin hämnd.

Sparandet i ladorna, först på nittiotalet när principen etablerades och nu i åtta år, är en stor del av orsaken till att el-nätets överföringskapacitet inte byggts ut. Energiomställningen till de gröna energislag som behöver byggas ut har gått för långsamt, tillbakahållet av en ekonomisk politik som bitit sig fast vid överskottsmål som en grävling och inte tillåter låneinvesteringar till klimatåtgärder. När man hållit igen i privat och offentlig sektor, när man inte expanderat ekonomin utan accepterat hög arbetslöshet permanent, då har vi alla blivit fattigare.

Ett grovt överslag visar att om S hade satsat på att få ner arbetslösheten till 4 procent så hade det kunnat ökad BNP med 225 miljarder per år. Det räcker till en hel del elräkningar. I slutänden har alltså den åtstramande ekonomiska politik som S-regeringarna fört lett till onödigt hög arbetslöshet, att vi inte utnyttjat vår fulla ekonomiska potential, att vi blivit fattigare än vi kunde vara och att vi inte investerat i energisystem och infrastruktur (teoretiskt sett även kärnkraft!) vilket skulle ha minskat eller utraderat dagens problem. Lägg skenande ojämlikhet ovanpå detta. Och marknadsvurm bort i tok som leder till perversa elpriser, som medborgarna i ett land som inte anser sig ”ha råd att arbeta” eller investera har små marginaler att hantera. Typ så ser den perfekta stormen ut.

Inget av detta har högerblocket några seriösa svar på. Fast det hjälper inte Magdalena Andersson just nu.

***

Text:

Toppbild: Jessica Gow/TT