S kommer aldrig att kamma hem valet 2026

Inte så länge politiken är tom och saknar riktning.

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

För varje miljard den trots allt närmast sado-masochistiskt återhållsamma högerregeringen i Sverige lägger på skattesänkningar, framstår den socialdemokratiska strategin i förra valrörelsen som alltmer koko. 

Jag tillhörde dem som varnade för strategin. I Fokus varnade jag för den presidentvalrörelse som byggdes kring Magda. I Aftonbladet (13/8 2022) skrev jag rakt ut att socialdemokratin skulle förlora valet om man inte klargjorde sitt program och hittade en stor reform. 

Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.

Orsaken till att jag varnade för detta, likt pojken som säger att kejsaren är naken, var att jag såg valförlusten komma. Opinionssiffrorna hade sakta men säkert börjat vika neråt för de rödgröna. Ännu var det ett rödgrönt övertag, men vågade man öppet se vart trenden pekade, lade det till den totala frånvaron av relevanta vallöften från Socialdemokraterna och samtidigt hörde högeroppositionens locktoner om sänkta bränslepriser, billig falukorv och minikärnkraftsverk snart i varje bostadsrättsförening: då var det tydligt att det mörknade för S. 

Jag skrev en vecka före valet här i Fokus, att om S förlorade valet, vilket jag då var totalt övertygad om, skulle det bero på den ekonomiska politik Magdalena Andersson fört i nästan ett decennium och som manifesterade sig i de skenande elpriserna. 

I veckan presenterades tredubblat ROT och RUT-bidrag av regeringen. En person som bygger om sitt ägda boende och använder mycket privat städning kan tillgodoräkna sig 150 000 kr i sammanlagt avdrag. Två sammanboende höginkomsttagare kan alltså få 300 000 i skattelättnad, samtidigt som någon förbättrar deras boende (vilket höjer husets värde) och passar deras barn, rengör poolen, kör bilen och städar. Klasspolitik. 

Jag hatar detta bidrag till rika. Vill man ha argumenten emot kan man läsa Katalys rapport Avdragskalaset. Gör det. 

Med detta sagt. Tredubblade RUT och ROT-bidrag är en politisk reform. 

Borgarna gick till val på detta och genomför nu sin politik. 

Hur ska en väljare få syn på partiernas ideologier om man inte tillhör den spillra som läser partiprogrammen? Jo, man ser de reformer partierna presenterar och förstår därmed hur detta parti vill förändra världen. 

Johan Hakelius skrev nyligen här i Fokus en knivskarp analys om hur Socialdemokraterna följer väljarna, i stället för att leda. Partiet mäter sig fram till en hållning som är populär och sedan intar partiet en aptitlig position. Väljarna kommer snart inse att de är skuggade. 

Hakelius analys är ett annat sätt att säga att politiken är tom och saknar riktning. Tyvärr måste jag instämma. 

Just nu går Socialdemokraterna som tåget. Opinionssiffror på 36-37 procent och partiet har inte presenterat någon som helst politik. Alla är nöjda. 

Men jag börjar bli riktigt orolig. Nystarten verkar aldrig komma. 

I lördags i Aftonbladet gick LO-ekonomerna Laura Hartman och Torbjörn Hållö till attack om den ekonomiska politiken. De kräver massiva investeringar, ett underskottsmål för statsbudgeten och annat klokt. När S ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg kommenterar kritiken är det som att höra någon som sitter fast i 90-talet. Det är krona för krona som gäller för honom.  

Grejen är att ingen längre tror på det där. S-linjen är obsolet. När jag diskuterar med ekonomer från höger till vänster frågar de mig, som länge drivit behovet av ett ekonomiskt skifte, hur jag ser på chansen att S svänger. Jag ser det inte komma. S sitter fast i en död ekonomisk politik. Det är tragiskt. 

På tisdagskvällens Aktuellt (12/9 2023), direkt från Uppsala där en rad brutala mord och våldsdåd ägt rum, debatterar Ardalan Shekarabi (S) och Gunnar Strömmer (M) vad som bör göras mot kriminaliteten. Ingen kan säga att den nya regeringen, eller den gamla, inget gjort.  

Men – jag är ledsen att skriva det – det Ardalan Shekarabi säger låter som en som snackar skit. Det är gamla amsagor utan konkretion. Han vill ha breda samtal och utredningar. Jag tror inte för ett ögonblick att den nya regeringen snabbt kommer lösa gängbrottsligheten, men S-oppositionen saknar just nu egna förslag. Man är som en gammal LP som hakat upp sig. Till och med för mig som är välvilligt inställd låter det förtvivlat tunt. Det låter som en valförlust 2026. 

Jag går tillbaka till Ekots intervju (9/8 2022) inför valet med Magdalena Andersson. 

Temat som går igen är att hon inte vill ställa ut några löften. Hon kan inget lova för hon kommer inte få egen majoritet. Inga löften, men rätt mycket prat som alla kan hålla med om. Det var denna intervju som fick mig att varsla om valförlust om inget ändrades.  

Intervjun är ganska klargörande. Där fanns egentligen ingen politik, bara vaga allmänna fraser. Det gick sedan som det gick. 

Socialdemokraterna gick till val på en närmast reformfri agenda. Ett öppet mandat. Ett carte blanche. 

Varför hade man inga tydliga reformer, är min fråga? 

2022 gick svenska staten med 165 miljarder i budgetöverskott enligt Riksgäldskontoret. Elisabeth Svantesson hade ungefär 40 miljarder i reformutrymme för 2023 och ytterligare 40–50 miljarder för 2024. Lägg till de elstöd hushållen fick på 55 miljarder. 

Varför var Socialdemokraterna så otroligt återhållsamma i valrörelsen 2022?  

Utan reformer är kejsarinnan naken. Denna nakenhet är helt onödig, ja politiskt skadlig, då den döljer de demokratiska alternativen i politiken. Den är dock den väg partiets ledning väljer. 

Ändrar inte Socialdemokraterna sin inställning kring att presentera reformer, ser det oerhört mörkt ut för S att vinna valet 2026. Glöm inte var ni läste det först. 

***

Läs även: Sverige åt sossarna!

Text:

Toppbild: TT