Skattebetalarnas pengar riskeras i den gröna omställningen

Som alltid när staten är inblandad ligger det i farans riktning att det blir du och jag som betalar.

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

Var gång svenska staten slår sig på företagande blir jag misstänksam. Och ju mer skattepengar som riskeras, desto ondare aningar. Detta synsätt är väl i någon mån ideologiskt grundat, men framför allt är det baserat på observationer. 

Under mer än tre decennier som ekonomijournalist har jag sett otaliga exempel på vanskötta statsföretag, men mycket få på motsatsen. Hur många miljarder som inkompetensen bara i trion Posten, Telia och Vattenfall har kostat skattebetalarna genom åren vet jag inte, men det torde vara hundratals. Och orsaken är faktiskt just ägaren. För staten styrs av politiker som har den allmänna opinionen och nästa val i sina kikarsikten, inte vinstmaximering.  

Det leder i sin tur till dubbel företagsekonomisk olycka; dels tenderar politiken att värna jobben, pensionärerna, rennäringen eller andra röststarka särintressen, snarare än att måna om bolagens konkurrenskraft. Dels är politiker alltid angelägna att stödja högprofilerade projekt som framställer dem som moderna, hållbara och beslutsfähiga. Det är ju ändå inte deras pengar som riskeras om allt går åt skogen. Aktiesnillet Warren Buffett lär ha sagt att det viktigaste ordet som en investerare måste kunna för att bli framgångsrik är ”nej”. Med politiker förhåller det sig på sätt och vis tvärtom; den som vill bli återvald måste kunna säga ”ja”. 

Och det var precis vad Stefan Löfven och den förra regeringen gjorde när statsägda Vattenfall, LKAB och SSAB bad om bifall för att tillverka fossilfritt stål i Norrland (jag är övertygad om att den nuvarande hade gjort precis samma sak). Ett sällan skådat vågstycke där skattebetalarna står för lejonparten av risken på 50 miljarder kronor, direkt eller indirekt. Även privata konkurrenten H2 Green Steel har fått statliga lån och kreditgarantier i miljardklassen. Till det kommer kanske 300-400 miljarder kronor för trygga elförsörjningen till alla nya fabriker. Vem som ska betala kalaset? Ja, som alltid när staten är inblandad ligger det i farans riktning att det blir du och jag. 

***

Text:

Toppbild: TT