Varför jobba när det finns bidrag?

En egenhet i Sverige under min uppväxt var att det knappt fanns någon arbetslöshet. Den brukade ligga strax norr om 2 procent och tillhörde västvärldens lägsta. Om den steg över 3 blev politiker och fackföreningsledare oroliga, larmade om lågkonjunktur och satte in arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den eran tog slut med bank- och fastighetskrisen i början av nittiotalet när arbetslösheten under några år steg till över 10 procent. Efter millennieskiftet låg den oftast kring sex, sju procent, men sedan 2018 stiger den åter trendmässigt. Nu är en halv miljon svenskar arbetslösa, marginellt lägre än rekordnoteringen 507 000 under pandemisommaren 2020.

Vad det beror på finns olika uppfattningar om, men en vanlig förklaring är att många av de invandrare som har kommit de senaste 20 åren inte ”matchar”, för att prata jobbsökarlingo. Det betyder att de saknar de kompetenser i form av utbildning, språkkunskaper och färdigheter som krävs för att få något de 150 000 lediga jobb som är utannonserade för närvarande. Nota bene: att invandrare pekas ut här beror inte på rasism utan på att arbetslösheten är cirka tre gånger så hög bland utrikes som bland inrikes födda.

Nåväl, personligen tror jag inte att den dåliga matchningen rymmer hela förklaringen till att arbetslösheten tycks ha permanentat sig på kristidsnivåer. Regeringens förslag förra veckan om sänkta bidrag till familjer med många barn stämde till eftertanke. Där sades att ett hushåll med två vuxna som inte arbetar och har fem barn i dag kvitterar ut 46 500 kronor varje månad i stöd (en summa som regeringen vill sänka med 8 200 med start i januari 2027). Om man tänker sig att föräldrarna i stället börjar heltidsarbeta i ett yrke utan förkunskapskrav och att de får en lön på, säg, 25 000 kronor i månaden, ja då skulle hushållets disponibla månadsinkomst minska med gissningsvis 5000 till 6000 kronor efter skatt varje månad. 

Så länge incitamentsstrukturerna ser ut så är det inte mycket att förvåna sig över att vi numera har EU:s tredje högsta arbetslöshet i stället för den lägsta.

***

Läs även: Vilse i wokekyrkan

Läs även: Detta blir min sjunde kris