Med syntar och samplers revolutionerade Mark Snow tv-musiken
Hustruns vissling och en oavsiktlig ekoeffekt gjorde Mark Snow historisk. Han skrev musiken till Arkiv X, Millenium och Alain Resnais sista filmer.
Den amerikanske kompositören Mark Snow, född Martin Fulterman den 26 augusti 1946 i Brooklyn, New York, avled den 3 juli 2025 i sitt hem i Connecticut. Han blev 78 år gammal. Hans karriär sträcker sig över fem decennier i ett flertal musikstilar.
Mark Snow började studera piano vid tio års ålder och lärde sig senare spela såväl trummor som oboe. Efter att först ha gått på High School of Music and Art fortsatte han senare sina studier vid den prestigefyllda Juilliard School of Music. Där träffade han Michael Kamen och tillsammans bildade de New York Rock & Roll Ensemble med det uttalade målet att blanda klassisk musik med rockigare tongångar.
Det var efter en flytt till Los Angeles på 1970-talet som pseudonymen Mark Snow kom till. Han började komponera musik till TV-serier som Starsky & Hutch, Dynastin och Falcon Crest för att bara nämna några av de serier där han bidrog till flest avsnitt. Användandet av syntar och samplers redan på 70- och 80-talet var banbrytande inom televisionen.
Hans definitiva genombrott kom 1993 med musiken till Chris Carters serie Arkiv X. Det ikoniska ledmotivet till serien, med dess ödsliga, elektroniska klang och distinkta vissling, blev en oväntad internationell hit, som toppade listorna i Frankrike och nådde andraplatsen i Storbritannien 1996.
Ironiskt nog kom den berömda ekoeffekten till av misstag. Medan Snow fruktlöst letade efter det rätta ljudet, råkade han frustrerat luta armbågen mot klaviaturen och framkallade effekten. I kombination med hans frus vissling så var en klassiker född. Det skulle komma att bli mer än 200 avsnitt av serien med Snows musik plus två långfilmer och en senare revival (2015–2018).
Bland andra senare serier som innehåller musik av Snow märks bland andra Smallville, Blue Bloods och Ghost Whisperer. Titlarna visar hans mångsidighet som kompositör som sträckte sig från science fiction till drama och komedi, och sammantaget resulterade i 15 Emmy-nomineringar, inklusive fem för Arkiv X. Trots alla nomineringar så vann han aldrig någon Emmystaty.
När Chris Carter planerade en ny serie var valet av tonsättare självklart. Millennium var inte tillnärmelsevis en lika stor succé som Arkiv X, men ledmotivet till serien kan ses som en höjdpunkt i Snows karriär. Den melankoliska och närmast apokalyptiska stämningen i det keltisk-inspirerade temat med synt-stråkar och slagverk kontrasteras med hopp, representerat av en soloviolin och kvinnosång.
En av Snows beundrare var den franska regissören Alain Resnais. Han var en uttalad anglofil och reflekterade ofta över hur serier som Arkiv X, 24 och andra hade ett betydligt mer komplext formspråk än merparten av filmerna som kunde ses på biografer. När det gäller Snow var Resnais speciellt begeistrad i just Millennium-temat. Därför tog han kontakt med Snow inför filmatiseringen av Alan Ayckbourns Private Fears in Public Places. Filmen fick namnet Cœurs på franska och kom ut 2006. Musiken spelar alltid en avgörande roll i regissörens filmer och han jobbade med så skilda tonsättare som Krzysztof Penderecki, Stephen Sondheim och Hans Werner Henze. Den senare var en av få kompositörer som han anlitade två gånger.
I Snows fall skulle det bli hela fyra samarbeten i Resnais sista filmer. Musiken till Ayckbourn-filmatiseringen nominerades till en César för bästa filmmusik. För övrigt, ett pris som Sparks skulle vinna 2022 för musiken till Leos Carax Annette. Snow har sagt att samarbetet med Resnais innebar att han var tvungen att överträffa sig själv. Regissören konstaterade att det var vad som skedde. Alla fyra filmerna lyfts av Snows musik och höjdpunkten både för regissören och kompositören är Les herbes folles (Wild Grass) från 2009. The New Mutants 2020, blev Snows sista bidrag till filmmusiken.
Toppbild. Mark Snow skrev bland annat musiken till den klassiska tv-serien Arkiv X. Foto: TT
***
Den amerikanske kompositören Mark Snow, född Martin Fulterman den 26 augusti 1946 i Brooklyn, New York, avled den 3 juli 2025 i sitt hem i Connecticut. Han blev 78 år gammal. Hans karriär sträcker sig över fem decennier i ett flertal musikstilar.
Mark Snow började studera piano vid tio års ålder och lärde sig senare spela såväl trummor som oboe. Efter att först ha gått på High School of Music and Art fortsatte han senare sina studier vid den prestigefyllda Juilliard School of Music. Där träffade han Michael Kamen och tillsammans bildade de New York Rock & Roll Ensemble med det uttalade målet att blanda klassisk musik med rockigare tongångar.
Det var efter en flytt till Los Angeles på 1970-talet som pseudonymen Mark Snow kom till. Han började komponera musik till TV-serier som Starsky & Hutch, Dynastin och Falcon Crest för att bara nämna några av de serier där han bidrog till flest avsnitt. Användandet av syntar och samplers redan på 70- och 80-talet var banbrytande inom televisionen.
Hans definitiva genombrott kom 1993 med musiken till Chris Carters serie Arkiv X. Det ikoniska ledmotivet till serien, med dess ödsliga, elektroniska klang och distinkta vissling, blev en oväntad internationell hit, som toppade listorna i Frankrike och nådde andraplatsen i Storbritannien 1996.
Ironiskt nog kom den berömda ekoeffekten till av misstag. Medan Snow fruktlöst letade efter det rätta ljudet, råkade han frustrerat luta armbågen mot klaviaturen och framkallade effekten. I kombination med hans frus vissling så var en klassiker född. Det skulle komma att bli mer än 200 avsnitt av serien med Snows musik plus två långfilmer och en senare revival (2015–2018).
Bland andra senare serier som innehåller musik av Snow märks bland andra Smallville, Blue Bloods och Ghost Whisperer. Titlarna visar hans mångsidighet som kompositör som sträckte sig från science fiction till drama och komedi, och sammantaget resulterade i 15 Emmy-nomineringar, inklusive fem för Arkiv X. Trots alla nomineringar så vann han aldrig någon Emmystaty.
När Chris Carter planerade en ny serie var valet av tonsättare självklart. Millennium var inte tillnärmelsevis en lika stor succé som Arkiv X, men ledmotivet till serien kan ses som en höjdpunkt i Snows karriär. Den melankoliska och närmast apokalyptiska stämningen i det keltisk-inspirerade temat med synt-stråkar och slagverk kontrasteras med hopp, representerat av en soloviolin och kvinnosång.
En av Snows beundrare var den franska regissören Alain Resnais. Han var en uttalad anglofil och reflekterade ofta över hur serier som Arkiv X, 24 och andra hade ett betydligt mer komplext formspråk än merparten av filmerna som kunde ses på biografer. När det gäller Snow var Resnais speciellt begeistrad i just Millennium-temat. Därför tog han kontakt med Snow inför filmatiseringen av Alan Ayckbourns Private Fears in Public Places. Filmen fick namnet Cœurs på franska och kom ut 2006. Musiken spelar alltid en avgörande roll i regissörens filmer och han jobbade med så skilda tonsättare som Krzysztof Penderecki, Stephen Sondheim och Hans Werner Henze. Den senare var en av få kompositörer som han anlitade två gånger.
I Snows fall skulle det bli hela fyra samarbeten i Resnais sista filmer. Musiken till Ayckbourn-filmatiseringen nominerades till en César för bästa filmmusik. För övrigt, ett pris som Sparks skulle vinna 2022 för musiken till Leos Carax Annette. Snow har sagt att samarbetet med Resnais innebar att han var tvungen att överträffa sig själv. Regissören konstaterade att det var vad som skedde. Alla fyra filmerna lyfts av Snows musik och höjdpunkten både för regissören och kompositören är Les herbes folles (Wild Grass) från 2009. The New Mutants 2020, blev Snows sista bidrag till filmmusiken.
Toppbild. Mark Snow skrev bland annat musiken till den klassiska tv-serien Arkiv X. Foto: TT
***
