Varför försvinner svenska bokhandlare när de brittiska och tyska frodas?

Försäljningen i den fysiska bokhandeln ökade med 27 miljoner kronor under det andra kvartalet i år jämfört med samma period förra året. Men vad erbjuder egentligen den svenska boklådan sina kunder? 

När 2025 inleddes saknade 148 kommuner en bokhandel. Totalt fanns det då 222 boklådor i Sverige, att jämföra med 327 butiker kring millennieskiftet. Det finns många siffror att titta närmare på när det handlar om den svenska bokhandelns hälsa och välmående. 

Statistiken är hämtad från Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen. De digitala abonnemangstjänsterna ökade också, med 22 miljoner kronor och är nu den största försäljningskanalen, större än internetbokhandeln som har ungefär 34 procent av marknadsandelarna. 

Men vi fokuserar på den fysiska bokhandeln. Akademibokhandeln som ägs av Bokusgruppen har i dag 95 butiker, tämligen snarlika sådana, från norr till söder varav 18 av dem är knutna till gruppen via franchiseavtal. Resten ägs av Bokusgruppen. 

Ugglan Bokhandel har 81 boklådor i dag. Bokhandlarna är sina egna men organiserar sina inköp gemensamt. Adlibris har sammanlagt 25 butiker, några av dem är Pocket Shops gamla. Science Fiction Bokhandeln har fyra butiker och The English Bookshop finns i Uppsala, Stockholm och Göteborg. 

Många av de övriga butikerna finns i storstäderna. Kulturministern Parisa Liljestrand (M) slog häromsistens ett slag för Stockholmsbutiken Hedengrens överlevnad. Det budskapet drunknade dock i att hon samtidigt slog fast att "böcker är viktig del av litteraturen". I Stockholm finns också boklådor som Söderbokhandeln, Bysis Bok & Papper, Hornstulls bokhandel, NK Bokhandel och Gamla stans bokhandel. 

I Göteborg huserar Mariaplans Bokhandel, Majornas böcker & kaffe och Lohrs Pocket MedMera. I Malmö håller till exempel Bokvärlden till. Globe Bokhandel (som också är en del av Ugglan) har en butik i Ludvika och en i Uppsala. Många av de mindre boklådorna satsar hårt på författarsamtal, på den lokala kundkretsen och är själva väldigt involverade i vilka böcker som säljs. 

Den här artikeln hade kunnat handla om de populära författarsamtalen och bokreleaserna, på hur man bygger en kundkrets på att ständigt erbjuda spännande samtal och möten. 

I Dublin, engelska städer, Edinburgh, Hamburg Berlin och Düsseldorf tidnings och bokhandlare vara stora och innehålla enbart tidningar och böcker. Inget godis, ingen läsk, inget kaffe, ingen korv, inga bullar. Trots att folk ska med tåget. 

I Edinburgh längs Leith Walk ligger Argonaut Books, en bokhandel med ett noga övertänkt utbud av både skönlitteratur och fackböcker med politisk air. På samma gata ligger Topping & Company. De båda vet vad de vill erbjuda sina kunder och skapar miljöer som lockar till läsning, oövertänkta inköp och som bygger relationer. Den smala litteraturen lyfts fram.

Samtidigt behövs de här samlande, större butikerna, de som är ensamma på orter runt om i Sverige eller som är den bokhandel i stadsdelen man som kund fortfarande går till om man vill köpa en bok i butik (eller bläddra i boken för att sedan gå hem och beställa hem den). 

Bilden av den perfekt bokhandel är både romantisk och storslagen. Handlaren måste får affären att går runt och hålla sig inom vinstmarginaler. Om man vill ha en bredare kundkrets bör man erbjuda alla de aktuella kioskvältarna och det är viktigt att också ha spel, pennor, kalendrar och anteckningsböcker. Det är också dyrt att köpa in böcker och ha dem i lager.

Men vill vi inte bli översköljda av böcker? Mötas av böcker från golv till tak, i höga hyllor, helst så höga att det finns stegar att tillgå? Vill vi inte botanisera i olika författarskap? Om vi hittar en bok, vill vi inte har möjligheten att komma hem med fyra böcker till av samme författare?

Vill vi inte kunna köpa klassikerna, men också de där böckerna, både skönlitteratur och facklitteratur, som det talades om häromåret, som vi aldrig läste då, men verkligen vill läsa nu. Personalen ska vara lika nördig och ämneskunnig som den på Skivhugget i Göteborg var 1994 (men helst inte lika snobbig). 

Topping & Company är en fristående kedja som har fyra butiker i Storbritannien när det här skrivs. Butiken i Edinburgh öppnades så sent som 2019 och är en bokälskares våta dröm. Den huserar över tre våningar och här finns mer än 70 000 olika böcker. Chapters i Dublin är också fantastisk, den butiken har dessutom en underbar second hand-del. 

Samtidigt växer Waterstones i Storbritannien och Irland. I dagsläget har man mer än 300 butiker och till exempel köpte man den anrika kedjan Blackwell’s för tre år sedan. De äger också Foyles, Hodges Figgis (Irland) och Hatchards. Men även Waterstones butiker har lyckats med det jag är ute efter, utöver att kedjan går som tåget rent ekonomiskt. De är bra på det lokala, som till exempel genomarbetade skotska avdelningar i Edinburgh och Glasgow, de bygger butiker som är som världar (om än lika varandra, från butik till butik) där man för en stund glömmer att världen ser ut som den gör. 

Så varför ser boklådorna, i alla fall de två stora kedjornas butiker i respektive land, så annorlunda ut? Varför tänker de så olika?

I Storbritannien är Waterstones som ägs av riskkapitalbolaget Elliott, den dominerande boklådekedjan. I Sverige är det Akademibokhandeln som är störst. Men deras butiker ser helt olika ut. 

En genomsnittlig Waterstones-butik i Storbritannien har ungefär 30 000 böcker i lager. Det går att jämföra med Akademibokhandeln där en vanlig butik erbjuder cirka 4-5 000 boktitlar och den största butiken, den på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, ungefär 15 000.

Samtidigt är det värt att poängtera att Sverige är ett betydligt mindre land och därmed finns det färre potentiella bokköpare. Men boklådor, här såväl som där, har ändå samma ärende. De ska sälja böcker till nya och gamla kunder, de ska skapa en miljö där besökarna trivs. 

I Storbritannien precis som i Sverige finns det independent-bokhandlare, alternativ till Waterstones/Akademibokhandeln, i form av oberoende boklådor och små kedjor. 

En sådan kedja som tänker stort är Topping & Company som har två nya butiker på gång, i Glasgow och i York. I Edinburgh håller de till i ett mer än 200 år gammalt hus men bokhandeln öppnade så sent som 2019. 

Svenska Sanna Waern, född och uppvuxen i Nyköping, har jobbat på Topping & Company i Edinburgh i lite mer än ett år och har tidigare arbetat på Waterstones. Där bestäms alla inköp centralt. På Topping & Company är det personalen som tillsammans styr över vilka böcker som ska säljas, hur butiken ska se ut och vilka evenemang man ska arrangera. 

– Affären ska vara en inbjudande plats och utbudet ska vara stort. Om jag personligen tycker att en bok är värd en plats på hyllan så får den stå där även om den kanske inte säljer särskilt bra. Vi har 70 000 titlar bara i vår butik, säger Sanna Waern.

Hur har ni råd att ha så många titlar i butiken?

– Vi tror på den vägen, på att maximera antalet böcker. Det går bra för företaget och jag tror också att det här är en bra plats för bokhandlare generellt. Edinburgh är en universitetsstad med en stor bokfestival och här finns väldigt många independent-boklådor. Vi har många potentiella kunder och vi har något för alla, menar Sanna Waern. 

Frida Envall är vd för Ugglan, det svenska nätverk som i dag har 80 boklådor knutna till sig. Den minsta bokhandeln omsätter lite drygt 2 miljoner kronor om året och de största ligger runt 13 miljoner kronor. Vara Bokhandel har runt 7 000 titlar och Globe Bokhandel i Ludvika har cirka 35 000 titlar. 

– Vi köper in mellan 2 500 och 2 700 titlar om året, till alla butiker. Det är viktigt att butikerna har bredden. Men de har också fritt spelrum att ta in lokala titlar, sådant som de brinner för eller som vi inte köper in centralt. Vi gör ett urval, säger Frida Envall och trycker på att de enskilda butikerna står för sig själva. De har sina egna varumärken, egna skyltar och stark lokal förankring.

Med hjälp av, så uttrycker Frida Envall det, centrala nyhets- och reainköp, marknadsföring och presentkortssamarbete, kan butikernas personal koncentrera sig på att sätta sin egen prägel på verksamheten, med författarsamtal eller avdelningar som de är extra intresserade av. 

– Åh, det får inte vara för städat i en bokhandel. Det får gärna vara lite trångt och gott om böcker att botanisera bland. Man ska känna att man hittar en skatt när man hittar just den boken i hyllan. Om det skulle vara likadant i alla våra butiker hittar man kanske inte det där oväntade som man är ute efter. Hos oss finns inte bara bästsäljare utan också bredd och expertkunskap. Det är det som skiljer bokhandeln från dagligvaruhandeln, konstaterar Frida Envall. 

Johan Junehed är försäljningschef för Bokusgruppen där Akademibokhandeln ingår. I Akademibokhandelns butiker är det låga bord och låga hyllor som gäller, med böckernas framsidor mot kunderna, förutom de högre hyllorna längs med väggarna, hyllor som har böcker med ryggarna utåt. 

– Waterstones gör många bra saker som inspirerar även oss i hur vi arbetar med vårt butikskoncept och uttryck. Vi har en tydligt uttalad konceptidé för Akademibokhandelns butiker redan i dag och det är att butiken ska utgöra en scen för böcker och kreativitet, där vi väcker kundens köplust, säger Johan Junehed och nämner uttryck som de använder sig av när de bygger känslan de är ute efter, som: Guidande, kreativ, inspiration och mötesplats. 

Han konstaterar att Akademibokhandeln de senaste åren har försökt få till en ”rumslighet” i sina butiker och att det gör att de kan, som han uttrycker det, exponera sina produkter på ett mer varierat sätt. 

När det kommer till själva kärnan i artikeln och i verksamheten, böckerna, understryker Johan Junehed att intressespannet för en enskild titel i de flesta förekommande fall, är ganska kort och att det handlar om månader snarare än år. 

– De flesta författare tar minst ett år, men ofta flera år på sig, att skriva en ny bok, därför är det väldigt sällan vi har den fullständiga utgivningen i butik. Om butiken inte har den specifika boken så hjälper butikspersonalen gärna kunderna att beställa hem de böcker vi inte har i butik, men som fortfarande finns i tryck hos förlagen.

Johan Junehed menar att man som kund inte bör stirra sig alltför blind på vad som finns i butik, utan ”vilka böcker vi, med butiksmedarbetarnas expertis, kan hjälpa kunderna att hitta”. 

Men ska bokhandeln verkligen vara en snitslad bana till köp nätet?

***

Läs även: Anna D. Linder: Bildningshyllande räddar inga boklådor

Läs även: Ges det verkligen ut för många böcker?