Men vad ÄR detta??? Hur mycket spänning ska en kulturintresserad själ förväntas mäkta med på en och samma dag? Fredagens trestegsraket där Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund en efter en meddelade att man hoppade av Svenska Akademien var som att bevittna ett parti kortspel där ett ledamotskap plötsligt var Svarte Pettern som ingen ville bli fast med. Dörren till flygplanet hade öppnats och efter att Östergren och Espmark i morse kastat sig ut i fallskärmarna tänkte Englund minsann inte bli kvar inuti planet med resten av de andra. Detta plan som kanske inte är fullständigt pilotlöst men som åtminstone har problem med spakarna, radarn, destinationen och flyghöjden och som samtidigt flugit rätt i in en turbulens som fått ärtsoppan och punschen att flyga över hela kabinen.
Att efter tre så mäktiga avhopp – att tre av Akademiens mest namnkunniga ledamöter hoppar av på samma dag är givetvis något att tappa hakan för – ändå välja att stanna kvar är att hålla den slutna gruppen främst. Att sätta Akademien och dess interna politik framför allt annat.
Att den en gång så respekterade och av vördnad omgivna Svenska Akademien nu faller framför våra ögon är en underlig känsla att bevittna i realtid. De aderton stod ju en gång för det uppburna men det intellektuella högmodet faller nu som ett korthus. När detta skrivs är det således fem ledamöter som frivilligt valt att inte längre delta i Akademiens arbete. Sitter resten still i båten finns det kanske möjlighet för Sara Danius att hålla skeppet flytande en stund till. Lämnar någon mer ledamot Svenska Akademien kommer konsekvenserna att bli så enorma att det är svårt att förutspå exakt vilka de blir och hur de kommer att påverka Svenska Akademiens fortlevnad. Och klockan som inte ens slagit halv fyra.
Det kommer att bli en lång och historisk fredag den 6 april.
Men vad ÄR detta??? Hur mycket spänning ska en kulturintresserad själ förväntas mäkta med på en och samma dag? Fredagens trestegsraket där Klas Östergren, Kjell Espmark och Peter Englund en efter en meddelade att man hoppade av Svenska Akademien var som att bevittna ett parti kortspel där ett ledamotskap plötsligt var Svarte Pettern som ingen ville bli fast med. Dörren till flygplanet hade öppnats och efter att Östergren och Espmark i morse kastat sig ut i fallskärmarna tänkte Englund minsann inte bli kvar inuti planet med resten av de andra. Detta plan som kanske inte är fullständigt pilotlöst men som åtminstone har problem med spakarna, radarn, destinationen och flyghöjden och som samtidigt flugit rätt i in en turbulens som fått ärtsoppan och punschen att flyga över hela kabinen.
Att efter tre så mäktiga avhopp – att tre av Akademiens mest namnkunniga ledamöter hoppar av på samma dag är givetvis något att tappa hakan för – ändå välja att stanna kvar är att hålla den slutna gruppen främst. Att sätta Akademien och dess interna politik framför allt annat.
Att den en gång så respekterade och av vördnad omgivna Svenska Akademien nu faller framför våra ögon är en underlig känsla att bevittna i realtid. De aderton stod ju en gång för det uppburna men det intellektuella högmodet faller nu som ett korthus. När detta skrivs är det således fem ledamöter som frivilligt valt att inte längre delta i Akademiens arbete. Sitter resten still i båten finns det kanske möjlighet för Sara Danius att hålla skeppet flytande en stund till. Lämnar någon mer ledamot Svenska Akademien kommer konsekvenserna att bli så enorma att det är svårt att förutspå exakt vilka de blir och hur de kommer att påverka Svenska Akademiens fortlevnad. Och klockan som inte ens slagit halv fyra.
Det kommer att bli en lång och historisk fredag den 6 april.
