Den spektakulära karriären fick ett nesligt slut
Percy Barnevik, företagsledare, dog den 18 juli. Han blev 84 år gammal.
Percy Barnevik var otålig. Hade alltid bråttom. När han med kvicka steg anlände till Aseas huvudkontor i Västerås en vårdag 1980 för att tillträda tjänsten som koncernchef blev han tvungen att stanna upp framför den automatiska entrédörren som inte öppnade sig fort nog för den snabbfotade direktören. Första ordern på nya jobbet, sägs det, gick därför till vaktmästaren som instruerades att kalibrera dörrarna så att Barnevik skulle slippa slå av på takten när han stormade in eller ut, på väg till nästa viktiga sammanträde.
Lätt framåtlutad hastade han genom världen. Alltid med portföljen i hand. Alltid med minst en assistent småspringande i släptåg. Tjänstebil med chaufför gjorde att även bilfärder kunde utnyttjas för arbete och telefonsamtal. Det hände att något av de tre barnen fick åka med i limousinen till Arlanda för lite kvalitetstid med pappa. Enligt egen uppgift klarade han sig på fyra timmars sömn per natt vilket gav arbetsveckor på uppemot 90 timmar. Journalister och aktieanalytiker fick glimtar av Barneviks enorma kapacitet när han i tempo furioso föredrog den senaste storaffären eller kvartalsrapporten. Packen med overhead-bilder (dåtidens Powerpoint) kunde bestå av över hundra transparenta blad som flög genom luften, studsade på ljusplattan någon sekund för att sedan susa vidare. Ibland krävdes två parallella projektorer och en hjälpreda för att klara av föreställningen.
Percy Barnevik växte upp i Uddevalla. Efter examen från Handels i Göteborg och studier vid Stanford började han 1969 arbeta för metall– och verktygskoncernen Sandvik. I slutet av sjuttiotalet, när han avancerat till vice vd, frågade huvudägaren Jan Stenbeck om han ville bli koncernchef. Men även Wallenbergsfären hade ögonen på den unge talangen och knep honom till posten som högste chef för elteknikbolaget Asea. Höjdpunkten där blev fusionen med schweiziska Brown Boveri 1988 som skapade jätten ABB där Barnevik fortsatte som vd fram till 1996.
Sedan blev han styrelseproffs och tog bland annat klubban i Sandvik och byggföretaget Skanska. Men mest prestigefull var utnämningen till ordförande i familjen Wallenbergs maktbolag Investor. Barneviks ledarskap präglades av övertygelsen att de operativa besluten i en organisation ska fattas så långt ute i verksamheten som möjligt. Efter mängder av förvärv bestod ABB av över 5000 affärsenheter där varje enhet hade ansvar för sin egen lönsamhet. "Det gäller att kombinera den lilla firmans snabbhet med den stora firmans resurser", förklarade Barnevik.
Men ett av alla de där företagsköpen kom att bli ödesdigert och satte punkt för Barneviks lysande bana, en av de mest spektakulära i den svenska industrihistorien. År 1990 köpte ABB det amerikanska företaget Combustion Engineering. Senare riktades enorma skadeståndskrav mot bolaget från anställda som hade hanterat asbest. Kostnaderna för processerna beräknades till över 2 miljarder dollar, mer än köpeskillingen, och innebar att ABB efter millennieskiftet var nära konkurs. Samtidigt uppdagades att Percy Barnevik hade kvitterat ut drygt 900 miljoner kronor från ABB när han avgick. Pengarna kom från en tjänstepensionsförsäkring och en pikant detalj i sammanhanget var att pensionsavtalet hade undertecknats av Wallenbergsfärens överhuvud Peter ”Pirre” Wallenberg, ordförande i ABB när det skrevs. Barnevik tvingades bort från Investor och lämnade sedan också sina övriga styrelseuppdrag i Sverige.
Han betalade tillbaka över 500 miljoner av pensionspengarna till ABB men vad hjälpte det? I medias och allmänhetens ögon var Barneviks rykte förbrukat. Småskuret och orättvist, kan man tycka så här i efterhand. Percy Barnevik var visserligen stukad efter den nesliga sortin, men han var inte sorten som gav upp. Nu påbörjade han en andra karriär som filantrop och det med samma rastlösa energi som han uppvisade under den första. Han blev bland annat ordförande i den lilla välgörenhetsorganisationen Hand in hand som ger mikrolån till fattiga kvinnor i Indien.
Med hjälp av pengarna blir de egenföretagare och kan försörja sig och sina familjer. Under Barneviks engagerade ledning växte organisationen snabbt. Den har nu skapat närmare två miljoner jobb och satt en kvarts miljon barn i skola.
Sannolikt är även Himlens portar numera försedda med hyperkänsliga censorer så att de öppnar sig så fort man närmar sig.
Percy Barnevik var otålig. Hade alltid bråttom. När han med kvicka steg anlände till Aseas huvudkontor i Västerås en vårdag 1980 för att tillträda tjänsten som koncernchef blev han tvungen att stanna upp framför den automatiska entrédörren som inte öppnade sig fort nog för den snabbfotade direktören. Första ordern på nya jobbet, sägs det, gick därför till vaktmästaren som instruerades att kalibrera dörrarna så att Barnevik skulle slippa slå av på takten när han stormade in eller ut, på väg till nästa viktiga sammanträde.
Lätt framåtlutad hastade han genom världen. Alltid med portföljen i hand. Alltid med minst en assistent småspringande i släptåg. Tjänstebil med chaufför gjorde att även bilfärder kunde utnyttjas för arbete och telefonsamtal. Det hände att något av de tre barnen fick åka med i limousinen till Arlanda för lite kvalitetstid med pappa. Enligt egen uppgift klarade han sig på fyra timmars sömn per natt vilket gav arbetsveckor på uppemot 90 timmar. Journalister och aktieanalytiker fick glimtar av Barneviks enorma kapacitet när han i tempo furioso föredrog den senaste storaffären eller kvartalsrapporten. Packen med overhead-bilder (dåtidens Powerpoint) kunde bestå av över hundra transparenta blad som flög genom luften, studsade på ljusplattan någon sekund för att sedan susa vidare. Ibland krävdes två parallella projektorer och en hjälpreda för att klara av föreställningen.
Percy Barnevik växte upp i Uddevalla. Efter examen från Handels i Göteborg och studier vid Stanford började han 1969 arbeta för metall– och verktygskoncernen Sandvik. I slutet av sjuttiotalet, när han avancerat till vice vd, frågade huvudägaren Jan Stenbeck om han ville bli koncernchef. Men även Wallenbergsfären hade ögonen på den unge talangen och knep honom till posten som högste chef för elteknikbolaget Asea. Höjdpunkten där blev fusionen med schweiziska Brown Boveri 1988 som skapade jätten ABB där Barnevik fortsatte som vd fram till 1996.
Sedan blev han styrelseproffs och tog bland annat klubban i Sandvik och byggföretaget Skanska. Men mest prestigefull var utnämningen till ordförande i familjen Wallenbergs maktbolag Investor. Barneviks ledarskap präglades av övertygelsen att de operativa besluten i en organisation ska fattas så långt ute i verksamheten som möjligt. Efter mängder av förvärv bestod ABB av över 5000 affärsenheter där varje enhet hade ansvar för sin egen lönsamhet. ”Det gäller att kombinera den lilla firmans snabbhet med den stora firmans resurser”, förklarade Barnevik.
Men ett av alla de där företagsköpen kom att bli ödesdigert och satte punkt för Barneviks lysande bana, en av de mest spektakulära i den svenska industrihistorien. År 1990 köpte ABB det amerikanska företaget Combustion Engineering. Senare riktades enorma skadeståndskrav mot bolaget från anställda som hade hanterat asbest. Kostnaderna för processerna beräknades till över 2 miljarder dollar, mer än köpeskillingen, och innebar att ABB efter millennieskiftet var nära konkurs. Samtidigt uppdagades att Percy Barnevik hade kvitterat ut drygt 900 miljoner kronor från ABB när han avgick. Pengarna kom från en tjänstepensionsförsäkring och en pikant detalj i sammanhanget var att pensionsavtalet hade undertecknats av Wallenbergsfärens överhuvud Peter ”Pirre” Wallenberg, ordförande i ABB när det skrevs. Barnevik tvingades bort från Investor och lämnade sedan också sina övriga styrelseuppdrag i Sverige.
Han betalade tillbaka över 500 miljoner av pensionspengarna till ABB men vad hjälpte det? I medias och allmänhetens ögon var Barneviks rykte förbrukat. Småskuret och orättvist, kan man tycka så här i efterhand. Percy Barnevik var visserligen stukad efter den nesliga sortin, men han var inte sorten som gav upp. Nu påbörjade han en andra karriär som filantrop och det med samma rastlösa energi som han uppvisade under den första. Han blev bland annat ordförande i den lilla välgörenhetsorganisationen Hand in hand som ger mikrolån till fattiga kvinnor i Indien.
Med hjälp av pengarna blir de egenföretagare och kan försörja sig och sina familjer. Under Barneviks engagerade ledning växte organisationen snabbt. Den har nu skapat närmare två miljoner jobb och satt en kvarts miljon barn i skola.
Sannolikt är även Himlens portar numera försedda med hyperkänsliga censorer så att de öppnar sig så fort man närmar sig.
