”Krisen i skolan hotar välfärden”
Grundskolan krisar – var fjärde elev lämnar den utan fullständiga betyg. Nu söker 39 experter och debattörer efter lösningar i en ny bok. Det skriver Monica Renstig, entreprenör och förläggare.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Hur kan det komma sig att hela 27 procent, ungefär 27 000 elever varje år, går ut nian utan fullständiga betyg? Och att inga åtgärder verkar vidtas eller någon ställs till svars? I andra länder, som Storbritannien, sätts skolor med svaga elevresultat under lupp och adekvata åtgärder vidtas omedelbart.
Men i Sverige tycks denna utveckling kunna fortgå år efter år, en negativ spiral som har pågått i decennier. Varför?
Håkan Hallberg och Mats Ögren Wanger tillhör inte ”skolvärlden” men har ett starkt samhällsengagemang och är initiativtagare till antologin ”Stark skola – en ödesfråga för Sverige” som nu givits ut av Samhällsförlaget.
Duon bad ledande forskare, politiker och debattörer att svara på frågan varför utvecklingen har fortgått och vad lösningarna borde vara. Hallgren och Ögren Wanger menar att en stark skola är en ödesfråga för Sverige som har mycket stor betydelse för vårt försvar, för välfärdens funktion och för näringslivets kompetensbehov.
Hela 39 kunniga skoldebattörer och forskare medverkar i boken och förordet har skrivits av ÖB, Michael Claesson. Även försvarsmakten behöver personer som klarat skolan för att kunna bli omdömesgilla militärer i ett all mer högteknologiskt försvar.
I Sverige tycks skoldebatten ha kommit att handla om vinster hos friskolorna, medan det verkliga problemet – att så många elever inte klarar skolan – knappast diskuteras i den bredare samhällsdebatten.
Boken belyser och besvarar bland annat följande frågor:
- Varför klarar inte alla elever skolan?
- Är skolmisslyckanden en resursfråga – som så ofta framhålls?
- Varför åtgärdas inte problemen?
- Hur får vi bättre undervisning?
- Hur gör de som lyckas vända en skola?
- Påverkar friskolornas vinstuttag elevernas kunskapsutveckling?
- Finns det rättvisa betyg?
- Leder dagens utbildningssystem in till fel yrken, eller rentav inga yrken alls?
- Vilka reformer krävs?
Det är ett enormt mänskligt och kompetensmässigt slöseri att så många elever misslyckas. Vart ska de ta vägen efter nian?
Många av författarna menar att en förändrad läroplan som tillvaratar även mer praktiskt inriktade elever skulle innebära att fler ungdomar klarade skolan. De pekar också på behovet av en ny lärarutbildning som lär ut hur man undervisar med evidensbaserade metoder och hur ledarskapet i klassrummet bör se ut.
Ett rättvist betygssystem – betygsutredaren professor Magnus Henrekson är en av författarna – som inte stänger ute elever med F, borde ha implementerats för länge sedan. Henrekson beskriver också det föreslagna nya betygssystemet.
Koncentrationssvårigheter tolkas som ADHD
Forskaren Susanne Wiborg vid University College i London, som ägnat 20 års forskning om utbildningspolitik i europeiska länder med fokus på intressegruppers lobbyarbete, pekar i sitt kapitel på att Skolinspektionen inte använder sin makt till att ställa krav på underpresterande skolor eller att stänga dem.
Svensk skolas största utmaning är att lyfta elever med invandrar– eller låginkomsttagarbakgrund poängterar hon. Flera länder har samma problem, men Sverige är rätt ensamt om att inte vidta åtgärder för att mota detta. Wiborg menar att ett av problemen är lärarnas starka fackförening som sätter lärarnas intressen framför elevernas.
Psykiatrikern Johan Söderlund konstaterar att psykiatrisk vård bland elever har ökat med 60 procent de senaste 14 åren, där hälften beror på utredningar om ADHD, och frågar om en sådan utveckling är rimlig. Han menar att en orsak är de oklara kraven och målen i läroplanen som leder till stress, vilket i sin tur ger koncentrationssvårigheter – som kan tolkas som ADHD.
Forskaren Ema Demir vid Handelshögskolan i Stockholm menar att såväl undervisningsskickligheten som trivseln kan öka bland lärarna om man i stället för arbetslag återgår till ämneslag. I dag bygger många skolor arbetslag utifrån elevgrupper snarare än ämnestillhörighet. Det innebär att lärare i vitt skilda ämnen samlas i samma team, vilket ofta sker på bekostnad av ämnesmässigt utbyte.
När lärare saknar ämneskollegor i sitt dagliga arbete förlorar de en av sina viktigaste källor till professionell utveckling – den kontinuerliga samtalspartnern i det egna ämnet.
”Marknadsskolan är en myt”
Debatten om vinster i friskolor har, som nämnts, dominerat skoldebatten i många år. Få har emellertid ställt frågan om elevernas kunskapsutveckling påverkas av att skolor går med vinst. I ett omfattande avsnitt om friskolorna visar flera skribenter att vinstdrivande skolor de facto har bättre elevresultat, sedan man rensat för socioekonomiska faktorer, än icke vinstdrivande eller kommunala skolor. Detta visar såväl svensk som internationell forskning.
Men även kritiker av friskolesystemet finns representerade i boken. Professor Bo Rothstein menar att vinstdrivande friskolor är feltänkt och läraren och skoldebattören Marcus Larsson från tankesmedjan Balans skriver att skolmarknaden är ”riggad” och att de kommunala skolorna missgynnas av dagens system.
Mot denna syn vänder sig Karin Johansson, vice vd vid Svenskt Näringsliv, som anser att den så kallade ”marknadsskolan” är en myt, den finns inte. Det är inte friskolornas fel att så många elever inte klarar grundskolan, poängterar hon.
Leder då dagens skola till fel yrke och eller ingen utbildning alls? Den frågan besvarar näringslivsprofilen Christer Gardell, byggföretaget Peabs vd Jesper Göransson och Teknikföretagens Mats Andersson.
För att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft är det viktigt att utbildningssystemet kan tillhandahålla rätt kompetens till företagen. Mats Andersson menar att kompetensbristen är ett stort tillväxthinder för svenska företag och oroas över att så få söker yrkesutbildningar som leder till jobb.
Jesper Göransson oroas över känslan av utanförskap och hopplöshet som finns på många platser i Sverige. Orsaken är hög arbetslöshet i vissa grupper och därmed brist på hopp om en bättre framtid. Yrkesutbildningar ger stora möjligheter till bra jobb och för att säkra tillgången på arbetskraft har Peab tagit saken i egna händer och startat en egen gymnasial yrkesskola.
Finansmannen Christer Gardell berättar om ett pilotprojekt i Rinkeby som han deltar i. Alla elever måste ges rätt förutsättningar och möjligheter för att lyckas, menar han.
I sitt kapitel lyfter han fram att många företagsledare som lyckats internationellt har vuxit upp i en tuff miljö, men han ställer också krav på vilka reformer han vill se. Han vill att utbildningen skräddarsys, vi kan inte längre ha ”one-size-fits all” som modell för den svenska skolan.
En stark skola är en ödesfråga för Sverige. Kanske den allra största.
Skribenten är entreprenör och förläggare på Samhällsförlaget, aktuell med boken ”Stark skola – en ödesfråga för Sverige”.
***
Läs även: Sjukdomen som blev en miljardindustri
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Hur kan det komma sig att hela 27 procent, ungefär 27 000 elever varje år, går ut nian utan fullständiga betyg? Och att inga åtgärder verkar vidtas eller någon ställs till svars? I andra länder, som Storbritannien, sätts skolor med svaga elevresultat under lupp och adekvata åtgärder vidtas omedelbart.
Men i Sverige tycks denna utveckling kunna fortgå år efter år, en negativ spiral som har pågått i decennier. Varför?
Håkan Hallberg och Mats Ögren Wanger tillhör inte ”skolvärlden” men har ett starkt samhällsengagemang och är initiativtagare till antologin ”Stark skola – en ödesfråga för Sverige” som nu givits ut av Samhällsförlaget.
Duon bad ledande forskare, politiker och debattörer att svara på frågan varför utvecklingen har fortgått och vad lösningarna borde vara. Hallgren och Ögren Wanger menar att en stark skola är en ödesfråga för Sverige som har mycket stor betydelse för vårt försvar, för välfärdens funktion och för näringslivets kompetensbehov.
Hela 39 kunniga skoldebattörer och forskare medverkar i boken och förordet har skrivits av ÖB, Michael Claesson. Även försvarsmakten behöver personer som klarat skolan för att kunna bli omdömesgilla militärer i ett all mer högteknologiskt försvar.
I Sverige tycks skoldebatten ha kommit att handla om vinster hos friskolorna, medan det verkliga problemet – att så många elever inte klarar skolan – knappast diskuteras i den bredare samhällsdebatten.
Boken belyser och besvarar bland annat följande frågor:
- Varför klarar inte alla elever skolan?
- Är skolmisslyckanden en resursfråga – som så ofta framhålls?
- Varför åtgärdas inte problemen?
- Hur får vi bättre undervisning?
- Hur gör de som lyckas vända en skola?
- Påverkar friskolornas vinstuttag elevernas kunskapsutveckling?
- Finns det rättvisa betyg?
- Leder dagens utbildningssystem in till fel yrken, eller rentav inga yrken alls?
- Vilka reformer krävs?
Det är ett enormt mänskligt och kompetensmässigt slöseri att så många elever misslyckas. Vart ska de ta vägen efter nian?
Många av författarna menar att en förändrad läroplan som tillvaratar även mer praktiskt inriktade elever skulle innebära att fler ungdomar klarade skolan. De pekar också på behovet av en ny lärarutbildning som lär ut hur man undervisar med evidensbaserade metoder och hur ledarskapet i klassrummet bör se ut.
Ett rättvist betygssystem – betygsutredaren professor Magnus Henrekson är en av författarna – som inte stänger ute elever med F, borde ha implementerats för länge sedan. Henrekson beskriver också det föreslagna nya betygssystemet.
Koncentrationssvårigheter tolkas som ADHD
Forskaren Susanne Wiborg vid University College i London, som ägnat 20 års forskning om utbildningspolitik i europeiska länder med fokus på intressegruppers lobbyarbete, pekar i sitt kapitel på att Skolinspektionen inte använder sin makt till att ställa krav på underpresterande skolor eller att stänga dem.
Svensk skolas största utmaning är att lyfta elever med invandrar– eller låginkomsttagarbakgrund poängterar hon. Flera länder har samma problem, men Sverige är rätt ensamt om att inte vidta åtgärder för att mota detta. Wiborg menar att ett av problemen är lärarnas starka fackförening som sätter lärarnas intressen framför elevernas.
Psykiatrikern Johan Söderlund konstaterar att psykiatrisk vård bland elever har ökat med 60 procent de senaste 14 åren, där hälften beror på utredningar om ADHD, och frågar om en sådan utveckling är rimlig. Han menar att en orsak är de oklara kraven och målen i läroplanen som leder till stress, vilket i sin tur ger koncentrationssvårigheter – som kan tolkas som ADHD.
Forskaren Ema Demir vid Handelshögskolan i Stockholm menar att såväl undervisningsskickligheten som trivseln kan öka bland lärarna om man i stället för arbetslag återgår till ämneslag. I dag bygger många skolor arbetslag utifrån elevgrupper snarare än ämnestillhörighet. Det innebär att lärare i vitt skilda ämnen samlas i samma team, vilket ofta sker på bekostnad av ämnesmässigt utbyte.
När lärare saknar ämneskollegor i sitt dagliga arbete förlorar de en av sina viktigaste källor till professionell utveckling – den kontinuerliga samtalspartnern i det egna ämnet.
”Marknadsskolan är en myt”
Debatten om vinster i friskolor har, som nämnts, dominerat skoldebatten i många år. Få har emellertid ställt frågan om elevernas kunskapsutveckling påverkas av att skolor går med vinst. I ett omfattande avsnitt om friskolorna visar flera skribenter att vinstdrivande skolor de facto har bättre elevresultat, sedan man rensat för socioekonomiska faktorer, än icke vinstdrivande eller kommunala skolor. Detta visar såväl svensk som internationell forskning.
Men även kritiker av friskolesystemet finns representerade i boken. Professor Bo Rothstein menar att vinstdrivande friskolor är feltänkt och läraren och skoldebattören Marcus Larsson från tankesmedjan Balans skriver att skolmarknaden är ”riggad” och att de kommunala skolorna missgynnas av dagens system.
Mot denna syn vänder sig Karin Johansson, vice vd vid Svenskt Näringsliv, som anser att den så kallade ”marknadsskolan” är en myt, den finns inte. Det är inte friskolornas fel att så många elever inte klarar grundskolan, poängterar hon.
Leder då dagens skola till fel yrke och eller ingen utbildning alls? Den frågan besvarar näringslivsprofilen Christer Gardell, byggföretaget Peabs vd Jesper Göransson och Teknikföretagens Mats Andersson.
För att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft är det viktigt att utbildningssystemet kan tillhandahålla rätt kompetens till företagen. Mats Andersson menar att kompetensbristen är ett stort tillväxthinder för svenska företag och oroas över att så få söker yrkesutbildningar som leder till jobb.
Jesper Göransson oroas över känslan av utanförskap och hopplöshet som finns på många platser i Sverige. Orsaken är hög arbetslöshet i vissa grupper och därmed brist på hopp om en bättre framtid. Yrkesutbildningar ger stora möjligheter till bra jobb och för att säkra tillgången på arbetskraft har Peab tagit saken i egna händer och startat en egen gymnasial yrkesskola.
Finansmannen Christer Gardell berättar om ett pilotprojekt i Rinkeby som han deltar i. Alla elever måste ges rätt förutsättningar och möjligheter för att lyckas, menar han.
I sitt kapitel lyfter han fram att många företagsledare som lyckats internationellt har vuxit upp i en tuff miljö, men han ställer också krav på vilka reformer han vill se. Han vill att utbildningen skräddarsys, vi kan inte längre ha ”one-size-fits all” som modell för den svenska skolan.
En stark skola är en ödesfråga för Sverige. Kanske den allra största.
Skribenten är entreprenör och förläggare på Samhällsförlaget, aktuell med boken ”Stark skola – en ödesfråga för Sverige”.
***
Läs även: Sjukdomen som blev en miljardindustri
