Inifrån M-krisen: ”mexikanskt dödläge” eller S-koalition?

Många moderater har gått in i året med en gnagande oroskänsla i magen. Hur ska partiet kunna vinna valet i höst med så här svaga opinionssiffror? Gapet till Sverigedemokraterna är dessutom besvärande stort – och tycks öka. Under innevarande mandatperiod har Moderaternas väljarstöd legat under valresultatet från 2022 under längre tid än man legat över. Och i takt med att oroskänslan ökar, växer samtidigt kritiken internt både mot hur partiet har skött politiken och sin kommunikation.

Fokus har tagit pulsen på partiet genom att prata med en mängd moderater på olika nivåer – både nu aktiva, och sådana som tidigare varit djupt involverade.

– Vi borde ligga högre i mätningarna med tanke på all bra politik som vi genomför, säger en moderat som varit medlem i partiet i decennier.

– Ekonomin är bättre, inflationen lägre, bensinpriserna ner – ändå lyfter inte opinionen.

Något måste göras. Men vad? Enligt den senaste opinionsmätningen från Novus hade partiet stöd av 17,5 procent av väljarna, medan SD låg på 22,5 procent. Samtidigt ökar förtroendet för Jimmie Åkesson i väljarkåren, enligt Demoskop. Han intar nu tätplatsen med 43 procent – en procentenhet före Andersson och tre före Ulf Kristersson.

Moderaterna ser sig som det statsbärande partiet på den borgerliga sidan och som högerns självklara ledare. Men vid ingången av 2026 har självbilden fått sprickor. Inom partiet finns en stark tradition att inte kritisera den egna ledningen eller politiken. Det kan vara svårt att komma bortom inövade talepunkter och den armé av kommunikatörer och pressfolk som agerar grindvakter. En ledande Stockholmsmoderat tackar först ja till en intervju med Fokus, men skickar sedan fram en pressekreterare för att avboka.

En mer frispråkig företrädare för M är Sven Gustafsson – medlem i partiet sedan 2008 och kommunstyrelsens ordförande i Haninge sedan 2022, där han och Moderaterna lyckades ta makten efter mångårigt socialdemokratiskt styre. Han är starkt kritisk till hur hans parti har skött centrala frågor.

– Moderaterna har lagt krokben för sig själva – både i små frågor och i de riktigt stora. Man har varit för dålig på att visa vad man faktiskt har åstadkommit. Det är fullt rimligt att väljarna inte ser resultaten när kommunikationen inte fungerar.

Han pekar på att det ständigt hålls presskonferenser om det ena eller det andra, men tycker att budskapen är krångliga. Folk vill se resultat, men bilden som förmedlas är den motsatta.

– Man måste ha ett budskap som är enkelt, hålla sig till det och trumma in det, säger Gustafsson.

Exempel på strategiska misstag som han menar att partiledningen har begått i närtid är den nya könsbyteslagen (förenklat byte av juridiskt kön) och en ändring i jaktlagen, där vissa vapentyper skulle förbjudas.

– Könsbyteslagen har skadat partiet mer än vi vill erkänna. Det här är en del av en woke-kultur som jag tycker är djupt problematisk. Det är frågor som engagerar väldigt få men provocerar väldigt många, och sedan blir man förvånad när väljarna reagerar.

Han är även kritisk till hur könsbyteslagen drevs igenom internt.

– Det finns en osynlig toppstyrning i partiet – när ledningen säger ”hoppa” så hoppar alla. Ungefär som i Sovjet.

Richard Herrey, som suttit i riksdagen för Moderaterna i omgångar – men lämnade partiet före jul efter att ha placerats på en icke valbar plats inför riksdagsvalet – menar att många potentiella moderatväljare fortfarande är kritiska till partiets samarbete med SD.

– Jag har knackat mycket dörr och träffat många väljare, och det är många som fortfarande är tveksamma till SD-samarbetet. Folk kan säga: ”jag är höger, men jag kan inte rösta på några som samarbetar med SD”, säger Herrey, som även representerat Moderaterna i Nackas kommunfullmäktige.

Herrey menar att hans parti under Reinfeldt-eran slarvade bort migrationsfrågan helt i onödan.

– I stället för att ta ansvar kallade man människor rasister. Men en ogenomtänkt migration kan vara human i intentionen – men förödande i praktiken. Här gav man migrationsfrågan till SD på ett silverfat.

Han menar också att Ulf Kristerssons ledarstil kan vara problematisk i oroliga tider som nu.

– Jag har respekt för Ulf och hans lågmälda sätt, att inte vilja verka impulsiv eller bufflig och att han vill framstå som lite läraraktig. Men samtidigt ser många detta som en svaghet. Man ser inte på honom som en stark ledare som kan säga ifrån.

Ulf Kristersson har samtidigt stöd från många partimedlemmar. Michaela Fletcher, kommunpolitiker från Österåker som tidigare varit ordförande för Moderaterna i Stockholms län, säger:

– Jag tror att Ulf är den statsminister som genom tiderna har haft de absolut svåraste frågorna, inom så många områden. Det har nog aldrig varit svårare att vara statsminister än under den här tiden. Jag tycker att Ulf är otroligt duktig och kunnig.

Fletcher tror också att Moderaternas opinionssiffror kommer att stärkas fram till valet.

– Människor kommer att börja förstå när det blir mer kvar i plånboken, och Moderaterna är skickliga i spurten, säger hon.

En partimedlem som satt i en ledande ställning under Reinfeldt-åren tycker att situationen nu påminner om den som rådde våren 2010.

– Då hade vi haft fyra år med Reinfeldt efter de rödgröna åren. Alliansregeringen var stabil, hade majoritet och fick igenom det man ville. Under perioden 2006 till 2010 slet vi för att få opinionspoäng, men det lyfte inte. Först på vårkanten 2010 började det röra på sig.

Valet den hösten blev också Moderaternas bästa val sedan den allmänna rösträtten infördes 1920. Inom partiet är det många som retar sig på S strategi att ta Tidöpartiernas förslag och göra dem till sina egna – trots att de tidigare varit emot.

– Socialdemokraterna tycks vilja spela oavgjort i en rad frågor. Man försöker vinna valet på förtroendet för Magdalena Andersson, säger Reinfeldt-moderaten.

Men om valvinden inte vänder på samma sätt som den gjorde 2010, och dagens opinionssiffror håller i sig fram till valet, kan Moderaterna behöva ompröva sin självuppfattning som det ledande partiet till höger om mitten i det politiska landskapet. Socialdemokraterna har redan utnämnt SD till sin huvudmotståndare i valet, och samtidigt skaffat sig en alltmer högerlutande kriminalpolitik – något somliga uppfattar som ett försök att närma sig Moderaterna. Så om SD blir klart störst på högerkanten, måste frågan ställas om det kan bana väg för en så kallad stor koalition: ett samarbete mellan M och S.

På lokal nivå har det aldrig funnits så många politiska samarbeten mellan de båda antagonisterna som under den här mandatperioden. Efter valet 2022 bildades 20 rena S- och M-samarbeten i kommunerna, och i över 50 kommuner styr S och M i koalition tillsammans med andra partier. Två exempel är Nyköping och Tyresö, som båda gick in i S- och M-samarbeten efter valet, helt enkelt för att ingendera sidan lyckades sy ihop ett eget styre.

– Det var konstigt i början och särskilt för mig personligen – som hade varit starkt kritisk till Socialdemokraterna – var det ovant. Men vi är väldigt nöjda med samarbetet, säger Moderaternas kommunalråd Ahmed Eid i Nyköping.

Även i Tyresö är uppfattningen att det har fungerat bra. Här blev samarbetet nödvändigt för att kunna ta tag i den svåra situation med segregation och gängkriminalitet som kommunen tvingats hantera.

– Ibland säger man att man ska sätta landet före partiet. Här fick vi tänka att vi måste sätta kommunen före partiet, säger moderata kommunalrådet Peter Freij.

I Nyköping kommer samarbetet mellan partierna att upphöra i sommar, medan det i Tyresö kan bli en fortsättning – om väljarna vill det.

– Det krävs en mandatperiod till här tillsammans för att lösa problemen, säger Freij.

Fast frågan är om Tyresö kan stå modell för hela Sverige?

Richard Herrey är försiktigt inne på det spåret – om alternativet är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet får makten över migrationen och kärnkraften.

– I grunden ska man tänka på landets bästa. I nio fall av tio är S och M tillsammans långt bättre än en regering med rödgröna partier, säger han.

Michaela Fletcher menar också att det kan komma ett läge där man måste skydda de viktiga reformer som sjösatts.

– Här kan man hamna i ett läge där man säger: ”Okej, ska vi släppa över det här till Vänsterpartiet?”. Man kan hamna i en situation där man måste ta det här steget. Att, okej, vi sätter landet först.

Moderata riksdagsledamoten Katarina Tolgfors menar att ett samarbete med S bara kan bli aktuellt vid en större kris, men att vi samtidigt lever i en ombytlig värld.

– Skulle omvärldsläget försämras drastiskt måste vi vara beredda att titta på hur man löser det och ta ansvar för Sverige, säger hon.

Fast många moderater är tveksamma till S-samarbeten på riksnivå. Nackamoderaten Disa Nilsson, som följt Tyresö-exemplet på nära håll, tror att ett sådant samarbete bara skulle gynna ytterkantspartierna.

– Jag tror inte att Tyresömodellen är bra för partiet långsiktigt, säger hon.

Även Haningemoderaten Sven Gustafsson, som kallar sig socialkonservativ, är starkt emot ett samarbete med S.

– För mig är det en dealbreaker. Att förhandla bort demokratin för att blockera SD vore förödande. Jag skulle inte kunna respektera mitt eget parti om det satte sig i knät på Socialdemokraterna, säger Gustafsson och fortsätter:

– Jag tar hellre ett mexikanskt dödläge än en uppgörelse som urholkar allt vi står för.

Ett ”mexikanskt dödläge” är en konfrontationssituation mellan två eller flera parter, där ingen kan agera eller vinna utan att samtidigt riskera sin egen undergång. På film skildras det ofta genom att tre personer riktar sina vapen mot varandra samtidigt.

***

Läs även: Alla undrar: när ska allt bli normalt igen?

Läs även: Jon Åsberg: Vad har du för vision, Ulf?