Moderaternas dilemma: ”manschettryttare” eller bråkstakar

Häromveckan gjorde kommunstyrelsens ordförande i Haninge, moderaten Sven Gustafsson, ett Facebook-inlägg med hårt tonläge. ”Socialdemokraterna är själva en samhällsomstörtande organisation med en socialistisk diktatur som slutmål”, skrev han.

Det fick kommunikationschefen för Moderaterna i Stockholms län, Erik Östman, att kontakta Gustafssons assistent med order om att ta bort eller skriva om inlägget – vilket fick i sin tur fick Sven Gustafsson att gå i taket. När Fokus talar med honom är han fortfarande upprörd. 

– Jag ringde upp den här kommunikationschefen och sa: ”nästa gång så ringer du inte till min politiska sekreterare utan du ringer till mig. Är det förstått?”. Sedan la jag på luren.

Gustafsson reagerade också på att kommunikationschefen framträdde i Sveriges Radio med sin kritik. 

– Det här hade ju inte blivit någon nyhet över huvud taget om inte han hade gått till motvärn mot mig. Här tog han våra huvudmotståndare i försvar.

Gustafsson är känd i hemkommunen för att vara en politiker med en annorlunda, konfrontativ, stil. De som gillar den kallar honom färgstark och tydlig. De som ogillar den menar att han går för långt och säger saker som är oacceptabla.

Själv beskriver han sig så här: 

– Jag är ingen manschettryttare och jag har alltid varit lite oborstad och opolitisk. Jag kommer aldrig att lära mig att gå i de städade rummen. Jag är någon som går in som en elefant i ett glashus.

Erik Östman, som är ny på posten som kommunikationschef på Moderaterna i Stockholms län, står fast vid att Sven Gustafsson gick alldeles för långt i sitt inlägg. 

– Av förklarliga skäl är vi inga stora fans av Socialdemokraterna, men att det skulle vara ett odemokratiskt parti som vill införa diktatur är bortom rimlighetens gräns. Det är dessutom ett parti som vi i många kommuner samarbetar med och sitter i styren med. Det gör det extra problematiskt att använda såna överord.

Gustafsson tänker dock inte backa.

– För mig är det jätteviktigt att hålla den här konflikten levande. För Socialdemokraterna ska inte komma undan. De är inte ett parti som alla andra. De är ett socialistiskt parti och jag kommer förmodligen att dyka upp i media och säga det fortsättningsvis också.

Erik Östman vill å sin sida gärna tona ned konflikten.

– Vi ger ju stor frihet till våra företrädare att bygga sin egen profil och vinna väljare. Men du har ju fortfarande – och det skriver ju alla som kandiderar för partiet under på – också ett ansvar att uttrycka dig omdömesfullt och att vara en bra representant för partiet. Då måste inlägg göras med ett visst omdöme, säger han och lägger till:

– Här har det gått för långt.

Men konflikten sätter fingret på en större strategisk fråga inom det parti som brottas med ett långsamt sviktande opinionsstöd: ska partiets företrädare vara mer konfrontativa, frispråkiga, mer ideologiska och sticka ut i debatten och på sociala medier? Eller ska man hålla en mer polerad, sansad och saklig stil?

– Min analys av Moderaterna sedan många år är att man ser sig själv som Excel-människor. Man är lite fyrkantiga och duktiga. I den här partikulturen får jag noll positiv feedback. Noll! Jag är en fyrkantig kloss som inte passar in i det runda hålet. Jag säger precis vad jag tycker och sticker ut, säger Sven Gustafsson.

När Fokus ringer runt bland andra ledande moderater är det få som ger Sven Gustafsson uttryckligt stöd. Några förklarar att de inte vill bli indragna i konflikten, men menar samtidigt att det kan skada det politiska arbetet att vara för konfrontativ och ”gå-påig”. Det är det politiska resultatet och hantverket – samt att uppnå något i förhandlingar – som är det viktiga, inte konflikten i sig.

– Jag tror inte det är så framgångsrikt i längden att stå och slå på motståndarsidan utan det är bättre att lyfta fram vad man själv vill. Att bara hitta fel på motståndarna och få mer av gräl och ordkrig är främmande för min del. Jag tror också att människor i allmänhet gillar det mer än att man käbblar och käbblar politiker emellan, säger Carl-Johan Sonesson, moderat regionordförande i Region Skåne.

Men det finns även partiföreträdare som tycker att det är viktigt att sticka ut och som vill driva partiet framför sig. En sådan, känd för sina kontroversiella inlägg på sociala medier, är Lars Beckman, riksdagsledamot från Gävle. Han menar att man som moderat företrädare ibland måste gå före partiet.

– När vi bildade Riksdagens bilnätverk, då var det ju ett jävla liv. Media hängde ut oss som de mest onda på jorden som ville ha sänkta bensinskatten. Men tack vare den opinionsbildningen så blev det sedan partiets politik. Eller ta tiggerifrågan, som vi var några stycken som var först ute i landet med. Det var under Reinfeldts tid som statsminister, så det var ju inte så populärt. Men två år senare var det partiets politik, säger Lars Beckman.

Han menar att etiketten ”konfrontativ” är missvisande. För honom handlar det om att vara tydlig i sakfrågor och driva dem, inte om att bråka för bråkens egen skull.

– Jag tycker att man kan driva stentuff politik. Det är inte att vara konfrontativ, det är att prata sakpolitik. Det måste alltid vara personer som vågar gå i fronten och tycka saker och utveckla politiken, säger han.

Hur högt i tak är det i Moderaterna? Får man sticka ut?

– Jag skulle säga att man får det, men man får också vara beredd att betala priset för det. Ibland måste man gå emot, följa sitt hjärta och sin uppfattning, säger Lars Beckman.

Den fråga som partiledningen nu alltså måste besvara inför valet är vad man vill att partiets företrädare ska uppfattas som: manschettryttare eller bråkstakar?

***

Läs även: Inifrån M-krisen: ”mexikanskt dödläge” eller S-koalition?

Läs även: Centerpartister ratar V:s närmanden: ”Blev provocerad”