Hundra miljoner kronor ur den svenska biståndsbudgeten riktades nyligen om i en uppgörelse mellan Sverige och Somalia, enligt Ekot. Syftet var att Somalia ska ta emot personer som Sverige vill utvisa, däribland brottsdömda.

Detta är en del av regeringens reformagenda för biståndet, där stödet knyts tydligare till andra politikområden – som handel, säkerhet och migration. Grundtanken är enkel: svenska skattemedel ska inte delas ut frikopplat från regeringens politik, utan användas som ett verktyg för att främja både utveckling och Sveriges nationella intressen.

Enligt uppgifter till SVT upplevde Sida sig ”pressat av regeringen” att genomföra beslutet. Men det är inte första gången som biståndsmyndigheten markerar mot regeringens linje.

När regeringen beslutade att dra in biståndet till UNRWA fortsatte Sida att obstruera. SVT kunde avslöja att myndigheten planerade ett nytt stöd till organisationen på 30 miljoner kronor – trots att regeringsbeslutet redan var fattat. Interna utredningar och sms-konversationer mellan Sida och UD:s ledning läckte dessutom till medierna, två gånger.

Här finns en grundläggande princip att påminna om: Sveriges förvaltningsmodell bygger på att myndigheter är självständiga i sin ämbetsutövning, men lojala mot den politiska inriktning som riksdag och regering beslutar om.

Det är alltså inte tjänstemän som styr svensk biståndspolitik. Det gör riksdag och regering. Därför är det oacceptabelt att Sida gång på gång agerar som ett aktivistkontor med egen utrikespolitisk agenda.

Denna ordning måste få ett slut – annars riskerar biståndet att förlora sin demokratiska legitimitet.

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill