Putin ville visa styrka genom att sluka Ukraina. I stället har Kreml väsentligt krympt sin inflytandesfär i Europa, Mellanöstern och Centralasien. Man har triggat Sveriges och Finlands Nato-medlemskap, och Ryssland har förlorat sina förut största marknader och ökat sitt Kinaberoende.

Efter enorma mänskliga och ekonomiska kostnader kontrollerar Ryssland bara en del av ett land i vilket landet redan utövade inflytande. Återstoden har utvecklats från brödrafolk till dödsfiender. Maken till fiaskoinvasion får man leta efter.  

Europa bar länge skuld: nedrustning, ryskt energi­beroende och moraliska tal samtidigt som man fortsatt köpa Putins olja. Vita huset har länge vägrat att ta tydligt avstånd mot despotregimen i Moskva. Men nu rättas kursen: Europa rustar, beroendet av rysk energi faller, frysta ryska tillgångar diskuteras som Ukraina­medel, och sanktioner mot ryska intressen hårdnar. Västs teknik, logistik och underrättelser gör påtaglig skillnad.

Inte bara Ukrainas utan även Rysslands möjlighet att förlänga kriget är begränsad:
• Överhettad krigsekonomi. Inflation runt 8 procent och styrränta på bananrepubliksnivån 17 procent.
• Kanoner trycker ut smör. En tredjedel av den ryska statsbudgeten går till militären och utrymmet för produktiva investeringar är därmed obefintligt.
• Rekryteringsproblem. Runt en miljon döda och sårade ryssar, vilket är långt över en nivå som är lätt att ersätta – även med ledare som är ökända för att använda sina egna som kanonmat.
• Arbetskraftskris och brain drain. Många arbetsföra ryssar är vid fronten och ett stort antal högutbildade har lämnat landet.
Tillväxten en illusion. BNP-ökningen drivs av krigsutgifter, kleptokratekonomin är sklerotisk och en kraftig ekonomisk baksmälla är garanterad.
• Kinaberoende och teknikisolering. En stor del av handeln går nu via Kina som bara delvis kan kompensera Rysslands tilltagande teknikisolering.
• Fattigdom. Jämfört med övriga Europa ligger Ryssland på bottennivåer gällande BNP per capita, hälsoläge och livslängd. Hederliga problemdiskussioner lyser med sin frånvaro.
• Kriget har nått in i Ryssland. Ukrainska djupattacker slår nu regelbundet mot flygbaser, raffinaderier och logistikpunkter. 

Ryssland och Putin ligger mer pyrt till än många påstår som har (budget)incitament att hävda annorlunda. Putin kan vilja dra ut på kriget för att slippa att allt fokus hamnar på den självförvållade hemmakrisen. Inklusive också bensinköer, gapande butikshyllor, korruption och oförmågan att modernisera. Samtidigt förvärras problemen ytterligare genom varje månad i krig. Visst, ja-sägare i Kreml filtrerar sannolikt Putins verklighetsbild. Annars hade felstegen knappast duggat så tätt. Just därför måste omvärldstrycket bestå tills inte ens Kreml kan ducka sanningen.

Putin har såklart dundersvikit även sitt eget land. Ryssland borde ju vara så oändligt mycket mer. Självklart skaver det även bland ryssar att flertalet forna sovjetstater befinner sig på en moderniseringskurva och Ryssland på en förstörelsekurva. För att vara en ”stark man” är Putin påfallande svag.

Mark Brolin är geopolitisk strateg , nationalekonom och författare med bas i London.

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill