Barn ska inte fängslas men inte heller mörda
Grova våldsdåd – varav det grövsta är mord – kan inte bara få begås utan kännbara följder. Det är inte heller rätt mot offrens familjer.
Grova våldsdåd – varav det grövsta är mord – kan inte bara få begås utan kännbara följder. Det är inte heller rätt mot offrens familjer.
På Dagens Nyheters ledarsida skriver Susanne Nyström den 20 januari under rubriken Ett barn som kramar sin nalle ska inte kastas i fängelse att redan Oscar II – vars egen mor blivit bortgift i unga år – förstått att barn inte ska sitta i fängelse:
”Det insåg redan Joséphines son – Oscar II – som både tillsatte och tog emot en utredning om straffmyndighetsåldern kring förra sekelskiftet. Där stod bland annat att unga under 15 år inte är tillräckligt mogna för att straffas och att deras kriminalitet huvudsakligen beror på missförhållanden i omgivningen, som inte lyckats med det förebyggande.”
Samhället behöver inte skyddas från ”barn som kramar nallar”, samhället behöver skyddas från barn och unga som mördar. Att dra paralleller med prinsessan Joséphine av Leuchtenberg 1823 ter sig inte särskilt relevant. Det mer än tvåhundra år gamla exemplet har inte mycket att göra med dagens gängkriminalitet, där minderåriga rekryteras systematiskt för att begå grova våldsbrott, något som inte förekom på Oscar II:s tid.
När unga som skjuter, knivhugger och utför bombdåd och sprängningar, gör samhället otryggare, blir det nödvändigt att skydda allmänheten mot dem – även om de är barn. Grova våldsdåd – varav det grövsta är mord – kan inte bara få begås utan kännbara följder. Det är självklart inte heller rätt mot offrens familjer.
Eftersom andra alternativ inom ungdomsvården prövats men inte fungerat för dem som begått de grövsta brotten, behöver något annat prövas. För barn och unga som utgör en mycket allvarlig fara för andras liv och säkerhet kan särskilda fängelser anpassade för dem vara en lösning. Där kommer att finnas resurser för utbildning, stöd och rehabilitering i en strukturerad miljö med tydliga rutiner. Syftet är att de unga ska lämna fängelset efter avtjänat straff betydligt bättre rustade än när de kom.
Samtidigt är det givetvis av stor vikt att det sätts in skarpa, seriösa förebyggande åtgärder mot unga i riskzoner, vilket påpekas i en tidigare ledartext i Dagens Nyheter, rubricerad Barns förbrytelser skall icke betraktas såsom en yttring af en medvetet brottslig vilja och publicerad den 9 juli 2023. Där hänvisar man till vad statsminister Ulf Kristersson sa i ett tal i Almedalen. Han tog upp flera reformer av socialtjänsten:
”Röj undan sekretesshinder så att polis, socialtjänst och skola kan utbyta information. Ge socialtjänsten möjlighet att gripa in oftare och tidigare. Sådana insatser kan göra verklig skillnad.”
Under tiden, tills sådana insatser har gjort verklig skillnad, får man hoppas att ungdomsfängelserna kan bidra till att grovt kriminella barn och unga, medan de sonar sina brott, får nya kunskaper, förmågor och redskap för att klara resten av sina liv i frihet.
Merit Wager är bland annat skribent och har i över tjugo år skrivit om migration och andra samhällsfrågor