Den breda mitten kraschlandar i Danmark

Simona Mohamsson klarade skivan trots att tekniken hackade och att motståndarna gjorde allt för att sabotera landsmötet. Dussinet år efter den parlamentariskt principvidriga decemberöverenskommelsen, avsedd att exkludera Jimmie Åkesson & co från allt politiskt inflytande, har Liberalerna tillfälligt befriat sig från SD-traumat.

Fram till valdagen ger beslutet arbetsro och en chans att kravla sig över riksdagsspärren. På sikt är inget slag vunnet. De röda linjerna är ett livselixir för partiets militanta vänsterflygel och DN:s patetiska ledarskribenter. Drömmen om en blocköverskridande regering med S i spetsen lever lika stark som tidigare.

I Danmark har man prövat på den modellen i nästan fyra år – och efter valet till folketinget på tisdag kommer det att finnas ett facit i siffror.

Danska val måste hållas senast fyra år efter det föregående valet. Samtidigt har statsministern möjlighet att utlysa val innan dess. I slutet på februari bestämde sig Mette Frederiksen för att ta chansen med sju månader till godo på tidsgränsen.

Förhoppningen var att entusiasmen över regeringens ståndaktighet mot Trumpregimen under Grönlandskrisen skulle smitta av sig på opinionen och därför drog Frederiksen ut i val med bara några veckor framförhållning. Nu verkar det komma på skam. Som det ser ut blir väljarnas dom stenhård.

I valet i november 2022 samlade de nuvarande koalitionspartierna Socialdemokratiet (27,5), Liberala Venstre (13,3) och mittenorienterade Moderaterne (9,3) tillsammans 50,1 procent av rösterna, tillräckligt för att bilda en treparti-regering. 

Dagarna före valet har stödet för mittenkoalitionen säckat ihop till mellan 35 och 40 procent. Samtliga går kraftigt bakåt. I Voxmeters senaste undersökning fick S 21,5 procent, V 9,4 och M 7,4 totalt 38,3 – ett totalt tapp på nästan tolv procent.

De stora vinnarna hittar vi enligt opinionsmätningarna längst till höger respektive vänster. På vänsterkanten ser Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre och Enhedslistan ut att få rejäla lyft i förhållande till 2022. 

Till höger går tidigare nästan utplånade högerpopulistiska Dansk Folkeparti från 2,6 procent till 7,0. Nationalistiska Danmarksdemokraterne ligger kvar på en hög nivå.

Konsekvensen av nästan fyra års mittenstyre i Danmark blir alltså precis det som koalitionspartierna i mitten ville undvika. När vi är framme vid nästa val är det partier på ytterkanterna som stärks på bekostnad av mittenregeringen.

Ur demokratiskt perspektiv är det en styrka om det finns tydliga och ideologiskt skiljaktiga regeringsalternativ till höger och vänster för väljarna att ta ställning till. När partier som i grunden tycker väldigt olika tränger ihop sig i mitten blir de politiska konturerna suddiga. I de danska stugorna har det inte gått hem.

När en ny dansk regering ska förhandlas fram efter valet har den nuvarande koalitionen inte skuggan av en chans att regera vidare i den konstellationen. Den politiska spelplanen har krympt för de etablerade maktbärande partierna. Regeringsbildningen efter åren i mittens rike kan bli en komplicerad soppa. 

Skulle det bli röd majoritet är Venstre och Moderaterne med utrikesministern och mittenförespråkaren Lars Løkke Rasmussen än mer torsk. Jackpott för Rasmussen är om hans parti får en vågmästarposition mellan det röda och blåa blocket. Då blir det han som kan peka på nästa statsminister.

Sammanlagt slåss tolv partier om de 179 mandaten i folketinget, spärren ligger på två procent – vilket i nuläget hade uppskattats av svenska liberaler. Alla partier verkar klara sig kvar.

Under Mette Frederiksens första statsministerperiod 2019 till 2022 styrdes hon med en S-regering i minoritet, innan hon bytte spår och satsade på mittensamarbete efter det senaste valet.

Frederiksen har alltså prövat på båda de regeringsalternativ som även Magdalena Andersson skulle föredra för att slippa dela ut ministerposter till V och MP och försöka formera ett regeringsunderlag av en rödgrön röra. Antingen att köra sitt eget minoritetsrace eller att försöka locka över borgerliga partier.

I Danmark är det experimentet över. När rösterna är räknade tyder allt på att den breda mitten kraschlandar.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD och numera fri skribent