Diplomatens död reser frågor om Säpo
Säpo har vid flera tillfällen gripit "spioner" som varit oskyldiga, skriver Jonas Gummesson.
Ett påstått spionfall, som sägs ha samband med den nationelle säkerhetsrådgivaren Tobias Thybergs avgång efter bara några timmar i tjänst, har slutat med ond, bråd död.
En toppdiplomat i 50-års åldern, under lång tid anställd vid UD, har avlidit fem dagar efter att han greps av Säpo och anhölls skäligen misstänkt för spioneri i söndags. Polisen misstänker inte brott.
I onsdags släpptes mannen, som bland annat tjänstgjort som ambassadör, utan att åklagaren försökt få honom häktad i domstol. Det tyder på att det saknades bevisning i tillräcklig omfattning för att gå fram med en häktningsframställan och få den prövad av tingsrätten.
Däremot hävdade chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål att mannen fortfarande var misstänkt: ”Misstankarna mot personen är inte avskrivna och förundersökningen fortsätter".
När den nu avlidne mannen släpptes togs han in på sjukhus i samråd med arbetsgivaren. Han lämnade också in en polisanmälan för övervåld i samband med Säpos tillslag mot hans bostad, där ytterdörren slogs sönder och diplomaten själv trodde att han var utsatt för ett rånförsök av personer som talade på engelska utan att identifiera sig. Först i polisbilen förstod han vad det rörde sig om.
Nu infinner sig två frågor. På vilka grunder greps mannen? Och vad motiverade Säpos metoder vid tillslaget?
Det första vet vi fortfarande inte mycket om. När åklagaren påstår att misstankarna kvarstår kan det vara ett sätt att indirekt motivera ett felaktigt gripande av en oskyldig person. Hellre än att medge misstaget ger man i samverkan med Säpo sken av att det finns mer att utreda innan man i tysthet skriver av ärendet när det har gått tillräckligt lång tid för att saken ska ha fallit i glömska.
Det har hänt vid ett antal gånger tidigare.
I november 2015 grep Säpo en 22-åring bosatt vid ett asylboende i Boliden, efter en landsomfattande jakt, även det vid en spektakulär razzia. Han anhölls skäligen misstänkt för terroristbrott, alltså på samma misstankegrad som den nu döde diplomaten. Samtidigt höjdes terrorhotnivån i landet till en fyra på en femgradig skala. 22-åringen visade sig senare vara fullkomligt oskyldig. Säpo hade jagat ett spöke.
I november 2022 genomförde Säpo en gryningsrazzia, där även Försvarsmakten deltog med Black Hawk-helikopter och firade sig ner från luften, mot ett gift par i 60-årsåldern i Stockholmstrakten. Mannen var rysk medborgare. Båda makarna anhölls misstänkta för olovlig underrättelseverksamhet på uppdrag av den ryska underrättelsetjänsten GRU. Kvinnan släpptes snabbt. I oktober 2023 friades mannen från alla misstankar.
I oktober 2023 greps överstelöjtnanten Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan, vid en annan gryningsräd. Misstanken gällde grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Även Huovinen friades, han tilldömdes också skadestånd av Justitiekanslern.
Spektakulära tillslag är en sak och givetvis kan man ifrågasätta nyttan av den typen av aktioner. En annan och allvarligare sak är om misstankarna är obefogade och att Säpo och åklagarna ger sig på oskyldiga individer på lösa grunder.
Fallet med den döde diplomaten bör överlämnas till oberoende utredare, om inte annat för att undanröja tvivel om att Säpo och åklagaren har agerat rätt.
Jonas Gummesson är politisk journalist inriktad på försvars- och säkerhetspolitik.
Ett påstått spionfall, som sägs ha samband med den nationelle säkerhetsrådgivaren Tobias Thybergs avgång efter bara några timmar i tjänst, har slutat med ond, bråd död.
En toppdiplomat i 50-års åldern, under lång tid anställd vid UD, har avlidit fem dagar efter att han greps av Säpo och anhölls skäligen misstänkt för spioneri i söndags. Polisen misstänker inte brott.
I onsdags släpptes mannen, som bland annat tjänstgjort som ambassadör, utan att åklagaren försökt få honom häktad i domstol. Det tyder på att det saknades bevisning i tillräcklig omfattning för att gå fram med en häktningsframställan och få den prövad av tingsrätten.
Däremot hävdade chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål att mannen fortfarande var misstänkt: ”Misstankarna mot personen är inte avskrivna och förundersökningen fortsätter”.
När den nu avlidne mannen släpptes togs han in på sjukhus i samråd med arbetsgivaren. Han lämnade också in en polisanmälan för övervåld i samband med Säpos tillslag mot hans bostad, där ytterdörren slogs sönder och diplomaten själv trodde att han var utsatt för ett rånförsök av personer som talade på engelska utan att identifiera sig. Först i polisbilen förstod han vad det rörde sig om.
Nu infinner sig två frågor. På vilka grunder greps mannen? Och vad motiverade Säpos metoder vid tillslaget?
Det första vet vi fortfarande inte mycket om. När åklagaren påstår att misstankarna kvarstår kan det vara ett sätt att indirekt motivera ett felaktigt gripande av en oskyldig person. Hellre än att medge misstaget ger man i samverkan med Säpo sken av att det finns mer att utreda innan man i tysthet skriver av ärendet när det har gått tillräckligt lång tid för att saken ska ha fallit i glömska.
Det har hänt vid ett antal gånger tidigare.
I november 2015 grep Säpo en 22-åring bosatt vid ett asylboende i Boliden, efter en landsomfattande jakt, även det vid en spektakulär razzia. Han anhölls skäligen misstänkt för terroristbrott, alltså på samma misstankegrad som den nu döde diplomaten. Samtidigt höjdes terrorhotnivån i landet till en fyra på en femgradig skala. 22-åringen visade sig senare vara fullkomligt oskyldig. Säpo hade jagat ett spöke.
I november 2022 genomförde Säpo en gryningsrazzia, där även Försvarsmakten deltog med Black Hawk-helikopter och firade sig ner från luften, mot ett gift par i 60-årsåldern i Stockholmstrakten. Mannen var rysk medborgare. Båda makarna anhölls misstänkta för olovlig underrättelseverksamhet på uppdrag av den ryska underrättelsetjänsten GRU. Kvinnan släpptes snabbt. I oktober 2023 friades mannen från alla misstankar.
I oktober 2023 greps överstelöjtnanten Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan, vid en annan gryningsräd. Misstanken gällde grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Även Huovinen friades, han tilldömdes också skadestånd av Justitiekanslern.
Spektakulära tillslag är en sak och givetvis kan man ifrågasätta nyttan av den typen av aktioner. En annan och allvarligare sak är om misstankarna är obefogade och att Säpo och åklagarna ger sig på oskyldiga individer på lösa grunder.
Fallet med den döde diplomaten bör överlämnas till oberoende utredare, om inte annat för att undanröja tvivel om att Säpo och åklagaren har agerat rätt.
Jonas Gummesson är politisk journalist inriktad på försvars- och säkerhetspolitik.
