En ny Khamenei mardröm för Trump

Irans religiöse ledare Ali Khamenei dödades redan i den första vågen av amerikansk-israeliska luftangrepp när hans palats i Teheran jämnades vid marken. En av dem som undkom var den trettio år yngre sonen Mojtaba Khamenei, länge utpekad som den mest inflytelserike av sönerna och en möjlig efterträdare. 

Nu är valet ett faktum enligt iranska och israeliska medieuppgifter. Även New York Times är inne på samma linje även om det inte finns något officiellt tillkännagivande ännu.

Enligt den iranska konstitutionen utses den högste religiöse ledaren av Expertrådet med 88 ledamöter, företrädesvis konservativa präster, lojala med Khamenei den äldre. Vilka som tar plats där avgörs i sin tur av Väktarrådet, tolv präster och jurister som sitter på den egentliga makten i Iran. Utnämningarna dit kontrolleras i sin tur av den religiöse ledaren. De civila strukturerna i samhället – politik, förvaltning – är i alla delar underställda de religiösa styret. Prästväldet är med andra ord cementerat i systemet. 

Mojtaba Khamenei har inte tidigare haft någon officiell ställning i Iran. Däremot har han varit verksam i revolutionsgardet och var militär under Iran-Irakkriget på 1980-talet. Han har också ingått i paramilitära grupper som regimen genom åren använt för att slå ner försök till folklig resning i landet.  

I korta drag beskrivs han som lika hårdför som sin företrädare, den döde ayatollan som styrde Iran i 37 år. Man kan förvänta sig att han kommer att agera i samma anda som sin far – med religiös järnhand och fortsatt terror mot den iranska civilbefolkningen. I attacken mot Teheran dödades även andra familjemedlemmar, inklusive hans hustru, vilket kan spä på hatet mot angriparna.

Vid sidan av det symboliserar en privat förmögenhet, kontrollerad via skalbolag, den iranska regimens hyckleri. Pengarna är placerade bland annat i Dubai, Frankfurt och Schweiz. Bara i London uppges Mojtaba Khamenei äga fastigheter till ett värde av 138 miljoner dollar, inklusive elva hus på The Bishops Avenue, döpt till miljardärsgatan enligt Bloomberg.

Frågan är förstås om valet av en ny Khamenei ligger i linje med vad Donald Trump önskat sig.

Den amerikanske presidenten har fått svidande kritik även från de egna republikanska leden för att han inte har en tydligt plan för vad han vill uppnå med attacken mot Iran, om det handlar om att störta regimen eller sätta stopp för det iranska kärnvapenprogrammet en gång för alla. I vilket fall finns risken att Trump har dragit in USA i ett storkrig med en eskalerande våldsspiral i Mellanöstern. 

Iranska motattacker har riktats mot amerikanska allierade i området – Bahrein, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Jordanien, Qatar, Saudiarabien – och även om antalet dödade är begränsat sprider det skräck och oro samtidigt som världens börser rasar.

I måndags rapporterades också om iranska attacker mot en amerikansk militärbas i kurdkontrollerade Erbil i Irak, med drönare som svävade över staden och bemöttes av luftvärn. På marken syntes explosioner och rökutveckling. Enligt flera internationella medier, exempelvis Defence News, har Sverige, Norge, Frankrike, Italien och Nederländerna haft personal vid Erbil-basen, åtminstone tills alldeles nyligen. 

USA har naturligtvis kalkylerat med iranska motangrepp, med reservation för hur länge. Initialt talade Trump om ett kort krig, fyra till fem dagar, men ändrade sig snabbt till att den kan ta fyra, fem veckor innan operationen är avslutad. Han har också öppnat för amerikanska marktrupper. För en president som lovat att avsluta ”USA:s ändlösa krig” är det illavarslande. 

Vid tisdagens pressträff med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz var Trump tydlig med att ett syfte med anfallet var att stoppa iranska kärnvapen. Han jämförde också med invasionen av Irak 2003 när Saddam Hussein störtades och USA efter hand drog sig tillbaka, lämnade utvecklingen vind för våg och banade väg för terrorsekten IS frammarsch. 

Något sådant sade sig Trump inte vilja uppleva den här gången. I stället jämförde han med Venezuela där den illegitime presidenten Maduro tillfångatogs men där regimen i övrigt är intakt, med den avgörande skillnaden att man samarbetar med USA. Det är möjligt att Trump hoppas på samma sak i Iran. 

I så fall måste Mojtaba Khamenei vara beredd att ikläda sig den rollen och samarbeta med den store satan – USA. Mycket lite tyder på att det är inom räckhåll. En ny Khamenei kan bli en mardröm för Trump.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD och nu fri skribent