ETC:s gränslösa fräckhet

I samband med Förintelsens minnesdag skrev Kristdemokraterna en debattartikel i Göteborgs-Posten om importerad antisemitism samt behovet av att erkänna att antisionism är antisemitism. Artikeln upprörde Dagens ETC, närmare bestämt chefredaktören Andreas Gustavsson, som skamlöst påstod att KD ”pissar” på Förintelsens offer och utsatta judar genom att kapa minnesdagen och peka ut den så kallade ”muslimska faran”.

Gustavssons ledartext väckte i sin tur starka reaktioner hos svensk-israeliske debattören Yair Elsner, som skrev på X: ”Han (Gustavsson) gör sig här till talesman för utsatta judar och för Förintelsens offer. För oss och våra döda släktingar. Gränslös fräckhet”.

Gustavssons resonemang är inte bara felaktigt utan rent av skamligt. Det handlar inte om att peka ut någon ”muslimsk fara”, utan om att uppmärksamma importerad antisemitism – en antisemitism som kommit till Sverige genom vårdslös migrationspolitik. När ett stort antal människor släpps in från kulturer som inte bara tar avstånd från västerländska värderingar utan även hyser grovt antisemitiska föreställningar, ökar risken att dessa uppfattningar består även efter ankomsten till Sverige.

Antisemitismen i Mellanöstern är kraftigt normaliserad. Den granskande organisationen Institute for Monitoring Peace and Cultural Tolerance in School Education (IMPACT-SE) undersöker skolmaterial i bland annat Jordanien, de palestinska områdena, Irak och Pakistan. Organisationen har vid upprepade tillfällen funnit grovt antisemitiska föreställningar om judar i läroböcker, liksom uppmaningar till jihad mot judar. I vissa fall hyllas även islamistiska terrorister som utfört självmordsattacker mot det israeliska civila.

Dessa uppfattningar existerar också öppet bland pro-palestinska aktivister som skanderar slagord som ”krossa sionismen” och förnekar Israels existens. Vid upprepade tillfällen har journalister dokumenterat antisemitiska uttalanden och uppmaningar till jihad vid pro-palestinska demonstrationer runt om i Sverige. Den som vägrar erkänna denna form av importerad antisemitism lever i förnekelse – något som Dagens ETC tycks göra.

Att erkänna antisionism som antisemitism, i linje med KD:s förslag, vore uppenbarligen problematiskt för Dagens ETC, givet hur tidningens ledarskribenter – såsom Leo Vene och Annie Croona – har uttryckt sig om sionism, Gazakriget och attacken den 7 oktober 2023. Vid ett tillfälle delade Vene exempelvis en bild med texten: ”Smash fascism. Smash Zionism”.

Annie Croona reagerade starkt på utrikesminister Maria Stenergards besök i Israel och påstod att det gula band som ministern bar symboliserade den israeliska staten och militären. Enligt detta resonemang skulle alltså den som bär bandet stödja ett ”folkmord”, eftersom Croona och Dagens ETC anklagat Israel för just detta. Det är emellertid felaktigt.

För det första symboliserar det gula bandet enbart en uppmaning om att all gisslan ska friges och återvända hem – den har inget att göra med Israels militär eller regering. För det andra innebär Croonas resonemang att hon indirekt anklagar mig, svenska judar och icke-judar som burit bandet, för att stödja ett folkmord. Under manifestationerna till minne av attacken den 7 oktober och för att uppmärksamma gisslan bar många det gula bandet.

ETC hävdar att Förintelsens minnesdag ”kapas” när man uppmärksammar importerad antisemitism och den allt mer normaliserade antisemitism som döljs bakom antisionism. Andreas Gustavssons bisarra utspel – där han både utger sig för att tala för alla utsatta judar och falskeligen anklagar Kristdemokraterna för att ”pissa” på dem – bidrar till att förminska den importerade antisemitism som växer sig allt starkare i Sverige.

Om ”Aldrig igen” ska betyda något, utöver tomma lovord, så är det en plikt att den imponerande antisemitismen – som ofta förtäckts som antisionism – bekämpas. 

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU