Europa har bäddat för ryskt hybridkrig

Drönarsvärmarna över försvarsanläggningar och flygplatser har skakat om Danmark inför toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer i Köpenhamn på onsdag. Ett ryskt krigsfartyg har iakttagits nära danskt territorialvatten. Hybridkriget skapar kaos var det än drar fram.

Dagen efter EU-mötet äger även ett annat jätteevenemang rum i just Köpenhamn, med totalt 47 deltagarländer i det som kallas Europeiska politiska gemenskapen, EPG. Nato, OSSE, EU-kommissionen och EU-parlamentet medverkar också med egna representanter.

Sammantaget kommer stora delegationer med hundratals politiker och tjänstemän att röra sig i den danska huvudstaden under flera dagar. Ur säkerhetssynpunkt har drönarincidenterna förvandlat mötesdagarna till ett mardrömsscenario.

Tidsmässigt finns det ett tydligt samband mellan drönarna och att Europeiska rådets ordförande Antonio Costa brevledes bjöd in EU-ledarna till Danmark. På agendan står det gemensamma försvaret och kriget i Ukraina. Det kan ha retat ryssarna, även om det är skåpmat. Brevet är daterat den 18 september. Fyra dagar senare gick larmet i Köpenhamn. 

I rådande läge är det ingen höjdare att statsflyg från hela Europa i strid ström ska landa och lyfta i Köpenhamn. Drönare är ingen lätt sak att skydda sig mot och skjuta ner, utan att utsätta människor på marken för fara. 

I Ukraina har drönarutvecklingen gått rasande snabbt under hela kriget. Europa har försökt dra lärdom men släpar efter, och kapaciteten är begränsad. Både Sverige och Tyskland har skickat anti-drönarsystem för att bistå danskarna. Nästa gång kan det vara den svenska regeringen som får be om hjälp.

Natos yrvakna bidrag är ett fartyg med luftvärn i Östersjön och höjd beredskap även i övrigt. Varför man inte har tänkt på det lite tidigare är svårbegripligt, med tanke på den intensiva ryska aktiviteten både militärt och med skuggflottan.

För Vladimir Putin är drönarkaoset full pott. Ryssarna förnekar att man ligger bakom den senaste tidens alla kränkningar av olika slag, men propagandamaskineriet är väloljat och Kreml ljuger konsekvent när det passar egna syften. Ingen kan tro på ett ord av det. Förutom Putin är det ingen som har intresse av att försöka störa och splittra Europa.

Europeiska ledare tävlar gärna om vem som uttrycker sig skarpast mot Moskva och har berömt sig av att ha agerat kraftfullt på alla kränkningar. Det beror på vad man menar. Donald Trump tycker att allt fientligt som rör sig över Europa ska skjutas ner och det är lätt sagt från andra sidan Atlanten. Det kan sitta mycket långt inne att öppna eld mot Putin.

Trumpadministrationens tillträde i januari satte ett ökat tryck på Europa att öka försvarsförmågan. EU:s mål är militär upprustning, bättre beredskap och samordning med Nato till 2030. Mötet i Köpenhamn är ett steg på den mödosamma vägen.

I sin inbjudan till EU-ledarna skriver Antonio Costa att ”vi måste påskynda och fördjupa våra ansträngningar”. Ambition är att EU ska kunna reagera ”effektivt, autonomt och tillsammans” på militära hot. Efter åratals rysk krigföring känns det sent påkommet.

När europeiska ledare framstår som så världsfrånvända som man faktiskt gör kan Putin skicka hur många drönare han vill i vilken riktning som helst. Det är ett enkelt och effektivt sätt att test-trycka enigheten i Europa. 

Samtalen i Köpenhamn är vad som på byråkratiskt EU-språk kallas informella. Vid ett formellt toppmöte i Bryssel den 23 oktober är tanken att EU-länderna ska ”konkretisera hur man ska gå vidare i försvars- och Ukrainafrågan.”

Det kan låta lovande men rader av pratglada möten kan inte dölja att det går i snigelfart. Putin har inget att frukta. Europa har bäddat för det ryska hybridkriget alldeles på egen hand.