Felaktig rubriksättning ger klick och hat

Tillsammans med AP och TT upprätthåller tidningar och public service antisemitiska myter genom sina rubriksättningar. Ty oavsett vad som händer i Mellanöstern är det alltid Israel som framställs som aggressorn i huvudrubriken. Det har sett likadant ut så länge jag kan minnas.

Senast skedde det då Israel i helgen attackerade i Gaza efter att ha beskjutits av Hamas. I princip alla medier har dock i stort sett samma rubrik som insinuerar att Israel bröt vapenvilan. SVT: ”Israel attackerade Gaza från luften”, SVD: ”Israel attackerar Gaza från luften”, Expressen: ”Netanyahus order – Israel har attackerat Gaza”, DN: ”Israel attackerade mål i Gaza – skör vapenvila håller”, SR Ekot: ”Israelisk militär uppges ha utfört attacker mot Gaza”. Alla texter är från digitala publiceringar den 19 oktober.

Den som gräver vidare eller orkar läsa annat än rubriker upptäcker så småningom att Israels attack är ett svar på Hamas angrepp. Alltså skulle rubriken kunna vara: ”Hamas attackerar Israel”, med underrubrik: ”Israel svarar med flygattack i Gaza”.

Naturligtvis är det inte alltid så. Israel får ibland för sig att vara först. Men långt ifrån alltid. Så varför sätts rubrikerna och underrubrikerna efter samma mönster hela tiden och på vilket sätt bidrar det till att upprätthålla och underblåsa antisemitiska föreställningar?

En starkt bidragande faktor till den seglivade myten om judisk makt och aggressivitet är skriften Sion vises protokoll. Skriften publicerades första gången i Ryssland år 1903 och påstods vara utdrag från möten där judar samlats för att planera hur de ska upprätthålla sitt världsherravälde. I skriften beskrivs hur judar och frimurare smider planer för att skapa krig och konflikter som ska stärka deras ställning och hur de ska tjäna pengar på världens lidande.

I Ryssland användes skriften för att försöka bevisa att det kommunistiska maktövertagandet egentligen var ett led i denna judiska konspiration. Redan 1921, och även 1935, bevisades att skriften är ett falsarium. 

För dem som gärna vill bekräfta antisemitiska föreställningar som utmålar judar som krigiska och konspiratoriska blir således rubrikerna välkommen bekräftelse. Svårare är det att förstå varför de som bär ansvaret för rubriksättningen i de stora medierna inte är mer varsamma. Deras budskap är ju ofta att vi bör vara försiktiga och inte polarisera, och framför allt inte sprida rasism.

Här finns det ju faktiskt mer än en möjlighet. En är att det finns judehatare även bland mediernas rubriksättare. En annan är att nyheter eller rubriker som kan anses spegla Israel negativt ger fler klick än tvärtom. Om det är sant så levererar redaktionerna det som läsarna vill ha. Vad det säger om redaktionerna blir ju upp till var och en att fundera över. Den som behöver fundera för länge är dock en del av problemet.