Flopp för Frederiksen och den breda mitten

Socialdemokratiet stannade på 21,9 procent i det danska valet, en tillbakagång med 5,6 procent och 12 mandat i folketinget – det sämsta valresultatet för partiet på 101 år. Mittenkoalitionen med liberala Venstre och Moderaterne, som styrt Danmark de senaste 3,5 åren, föll inte väljarna på läppen det allra minsta.

Sammantaget tappade de tre regeringspartierna i mittens rike 10,4 procent och 19 mandat. Majoriteten i folketinget gick upp i rök efter en knapp mandatperiod.

De partier som gick fram på den breda mittens bekostnad var ytterkantspartierna. Högerpopulistiska Dansk Folkeparti ökade från 2,6 till 9,1 procent. På vänsterkanten tog sin Socialistisk Folkeparti över tvåsiffrigt med 11,3 procent.

Som man bäddar får man ligga om man tvingar ihop partier utan naturlig politisk samsyn enbart för att hålla andra borta från makten. Väljarna uppskattar tydliga regeringsalternativ mer än ideologiskt utspädd mittensoppa.

För maniska mittenförespråkare på vår egen sida om Öresund borde det vara en varningssignal. I en av de första opinionsmätningarna efter uppgörelsen mellan Liberalerna och SD andas något liknande som danska väljare gav uttryck för i valet. 

I Demoskop är L över riksdagsspärren med 4,5 procent. S backar med ett par procent. Man ser konturerna av socialdemokratiska väljare som bytt sida och gynnat L. Skillnaden mellan blocken är nere i 4,4 procent i vänstersidans favör.

Regeringsracet är med andra ord plötsligt mer öppet än tidigare. För Magdalena Andersson ger mätningen svår skrämselhicka. Ulf Kristersson har anledning att se ljusare på tillvaron. Simona Mohamsson blir oåtkomlig för partiets vänsterflank om siffrorna står sig i andra mätningar.

I Danmark väntar sannolikt en kaotisk regeringsbildning. Inget av blocken får egen majoritet. Konsekvensen kan paradoxalt nog bli en ny mittenregering, eventuellt med ökad slagsida åt vänster. Och att Mette Frederiksen sitter kvar som statsminister trots det katastrofala valresultatet. Vilka partier som kommer att ingå i så fall är en öppen fråga.

Socialistisk Folkeparti kräver i bästa Nooshi Dadgostar-stil regeringsposter för att släppa fram en S-ledd regering. Moderaternes partiledare och utrikesminister Lars Løkke Rasmussen älskar det tidigare mittensamarbetet men kommer att kräva bra betalt för att hålla Frederiksen under armarna en gång till.

Ett alternativ är att Rasmussen försöker kapa åt sig statsministerposten för egen del, i så fall en remarkabel comeback av en politiker som sågs som uträknad när han tvingades bort från posten som Venstres partiledare och även statsminister 2019. Två år senare var han tillbaka med nybildade Moderaterne.

I januari blev han känd världen över när han i full rulle sågs springa ut från Vita huset för att tända en cigarett under krissamtalen med JD Vance om Grönland. Efter det fick M ett lyft i opinionen och backade till slut minst av koalitionspartierna. Med 14 mandat har partiet en vågmästarställning mellan vänstern med 84 och högern med 77 mandat i folketinget.

Förloraren Mette Fredrikesen själv försöker hålla god min i elakt spel och beskriver valresultatet som godkänt med tanke på omständigheterna. Självklart är hon ändå ”besviken” men förklarar ståndaktigt att hon är beredd att ta sitt ansvar och sitta kvar som ”Danmarks statsminister de kommande fyra åren”.

En gång var Frederiksen Danmarks yngsta statsminister. Hon var bara 41 år när hon vann valet i juni 2019 och bildade en socialdemokratisk minoritetsregering. Om hon lyckas klamra sig kvar vid makten kan hon bli den mest långlivade av alla.

Efter valet i november 2022 kom Frederiksen tillbaka med den blocköverskridande mittenregering som har styrt Danmark sedan dess. Hittills har hon nästa sju regeringsår på nacken. Leder hon även nästa regering och sitter kvar mandatperioden ut blir det nästan elva år och med det kvalar hon in på listan över danska statsministrar som suttit allra längts vid makten.

Kända namn som Anker Henrik Jørgensen, Poul Schlüter, Poul Nyrup Rasmussen och Anders Fogh Rasmussen kommer att få se sig passerade av Mette Frederiksen. När det är dags för val igen 2030 har vi svaret på det.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD och numera fri skribent