Saab-aktien rusar efter Trumps besked
Familjen Wallenberg finns bland vinnarna - nya satsningar kan gynna även annan industri, skriver Lotta Dinkelspiel.
Toppbild: Johan Nilsson / TT
Europeiska försvarsaktier steg 8 procent på måndagen, efter sammanbrottet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset i förra veckan. Svenska Saab steg med 11,6 procent, brittiska BAE Systems med 14,3 procent, medan flera andra europeiska bolag i försvarsindustrin såg en kursstegring på över 15 procent. Sedan dess har Trump skärpt tonen ytterligare.
Få vet om USA:s vurmande för Putin är ett förhandlingsspel eller ett första steg ut ur Nato, men ingen vågar chansa. Investerare världen över utgår ifrån att europeiska regeringar kommer att lägga mer pengar på försvaret, när de nu ska ta ansvar för sin egen säkerhet. Aktierna rusar.
I dystra tider som dessa finns därmed också ett antal vinnare. Saabs storägare familjen Wallenberg förstås, men flera andra kända svenska företagare har tjänat pengar på den senaste tidens uppgångar i sektorn. Fastighetsmagnaten Rutger Arnhult, Systemair-grundaren Gerald Engström och Axis-grundaren Mikael Gren, för att nämna några.
Vinnarna kan bli fler än så. Det menar i alla fall Ulf Andersson, chefekonom på DNB Sverige.
Han påminner i sitt senaste nyhetsbrev om att världens försvarsmakter, i synnerhet i USA, länge har ägnat sig åt teknikutveckling som i slutändan fått lika stor civil- som försvarsmässig användning. Radar, internet och GPS är några historiska exempel. Delvis beror det på att statligt finansierad forskning också sätter fart på privata aktörer, vilket i sin tur leder till högre produktivitet och ekonomisk tillväxt.
År 2023 lade USA tre gånger så mycket som EU på försvaret, 800 miljarder euro jämfört med 280 miljarder. USA lade också en långt större andel, 16 procent jämfört med 4 procent, på forskning och utveckling. Så har det sett ut även historiskt, vilket varit en bidragande orsak till att USA ligger långt före Europa på teknikområdet.
Nu har vi chansen. Om Europa inte bara investerar i material och manskap, utan även lägger pengar på FoU finns förutsättningar för en rejäl skjuts i såväl teknisk utveckling, som produktivitet och tillväxt i Sverige. Om detta hanteras skickligt kan Europa förhoppningsvis både mota bort ryssen och få de ekonomiska hjulen att snurra.
Europeiska försvarsaktier steg 8 procent på måndagen, efter sammanbrottet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset i förra veckan. Svenska Saab steg med 11,6 procent, brittiska BAE Systems med 14,3 procent, medan flera andra europeiska bolag i försvarsindustrin såg en kursstegring på över 15 procent. Sedan dess har Trump skärpt tonen ytterligare.
Få vet om USA:s vurmande för Putin är ett förhandlingsspel eller ett första steg ut ur Nato, men ingen vågar chansa. Investerare världen över utgår ifrån att europeiska regeringar kommer att lägga mer pengar på försvaret, när de nu ska ta ansvar för sin egen säkerhet. Aktierna rusar.
I dystra tider som dessa finns därmed också ett antal vinnare. Saabs storägare familjen Wallenberg förstås, men flera andra kända svenska företagare har tjänat pengar på den senaste tidens uppgångar i sektorn. Fastighetsmagnaten Rutger Arnhult, Systemair-grundaren Gerald Engström och Axis-grundaren Mikael Gren, för att nämna några.
Vinnarna kan bli fler än så. Det menar i alla fall Ulf Andersson, chefekonom på DNB Sverige.
Han påminner i sitt senaste nyhetsbrev om att världens försvarsmakter, i synnerhet i USA, länge har ägnat sig åt teknikutveckling som i slutändan fått lika stor civil- som försvarsmässig användning. Radar, internet och GPS är några historiska exempel. Delvis beror det på att statligt finansierad forskning också sätter fart på privata aktörer, vilket i sin tur leder till högre produktivitet och ekonomisk tillväxt.
År 2023 lade USA tre gånger så mycket som EU på försvaret, 800 miljarder euro jämfört med 280 miljarder. USA lade också en långt större andel, 16 procent jämfört med 4 procent, på forskning och utveckling. Så har det sett ut även historiskt, vilket varit en bidragande orsak till att USA ligger långt före Europa på teknikområdet.
Nu har vi chansen. Om Europa inte bara investerar i material och manskap, utan även lägger pengar på FoU finns förutsättningar för en rejäl skjuts i såväl teknisk utveckling, som produktivitet och tillväxt i Sverige. Om detta hanteras skickligt kan Europa förhoppningsvis både mota bort ryssen och få de ekonomiska hjulen att snurra.