Fråntaget medborgarskap vid gängbrottslighet snabbutreds
Socialdemokraterna har chans att ändra sig efter migrationsminister Forssells nya initiativ.
Det blev ingen blocköverskridande uppgörelse i januari om möjligheten att återkalla medborgarskap från gängkriminella invandrare.
När 2023 års grundlagskommitté då presenterade sitt slutbetänkande satte Socialdemokraterna stopp för en nyckelpunkt: att kunna återkalla medborgarskap vid ”systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk”.
Det ansågs vara en för bred – eller otydlig – formulering.
Men nu ger regeringen Socialdemokraterna en ny chans. Vid måndagens presskonferens lanserade migrationsminister Johan Forssell en snabbutredning med uppdrag att ta fram en konkret modell för att kunna frånta medborgarskap från personer som, som han uttryckte det, ”sprider skräck på våra gator”.
Bakgrunden är tydlig: en grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det förutsätter bred politisk enighet. Den vill regeringen säkra när utredningen är klar i mars 2026 – i tid för att ett första beslut ska kunna fattas före nästa val.
Förslaget hittar stöd i en analys från Polisen, som visar att omkring 1 100 personer med dubbla medborgarskap är aktiva i kriminella nätverk i Sverige. Flera av dem bedöms ha ledande roller, vilket innebär att deras handlingar potentiellt hotar ”statens vitala intressen” – det juridiska kriterium som enligt förslaget ska kunna ligga till grund för återkallelse.
Det här vore inget unikt i europeisk jämförelse. I Danmark kan medborgarskap återkallas vid terrorbrott eller grov illojalitet mot staten. I Tyskland gäller det exempelvis deltagande i utländsk terrorverksamhet. I Storbritannien har hundratals personer blivit av med sitt medborgarskap med hänvisning till nationell säkerhet.
I Sverige är det i dag omöjligt att återkalla medborgarskap, även efter domar om uppdragsmord, gängsprängningar eller terrorbrott.
Socialdemokraternas kongress som startar på onsdag har namnet ”Ny riktning för Sverige”. I sina nya politiska riktlinjer trycker partiet på samhällsgemenskap, trygghet och nationell kontroll. Hårdare krav och stramare migrationspolitisk har varit deras ledord det senaste året.
Nästa vår sätts dessa ord på prov. Då får Socialdemokraterna visa hur långt de är beredda att gå för att gå Tidöregeringen till mötes – i en av de mest symboliskt laddade frågorna för samhällsgemenskapen: vem som ska få kalla sig svensk medborgare.
Om partiet återigen säger nej till möjligheten att dra in ett medborgarskap från den som systematiskt angriper samhället inifrån, riskerar orden om svenska värderingar och gemensamma normer att framstå som tomma.
Det blev ingen blocköverskridande uppgörelse i januari om möjligheten att återkalla medborgarskap från gängkriminella invandrare.
När 2023 års grundlagskommitté då presenterade sitt slutbetänkande satte Socialdemokraterna stopp för en nyckelpunkt: att kunna återkalla medborgarskap vid ”systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk”.
Det ansågs vara en för bred – eller otydlig – formulering.
Men nu ger regeringen Socialdemokraterna en ny chans. Vid måndagens presskonferens lanserade migrationsminister Johan Forssell en snabbutredning med uppdrag att ta fram en konkret modell för att kunna frånta medborgarskap från personer som, som han uttryckte det, ”sprider skräck på våra gator”.
Bakgrunden är tydlig: en grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det förutsätter bred politisk enighet. Den vill regeringen säkra när utredningen är klar i mars 2026 – i tid för att ett första beslut ska kunna fattas före nästa val.
Förslaget hittar stöd i en analys från Polisen, som visar att omkring 1 100 personer med dubbla medborgarskap är aktiva i kriminella nätverk i Sverige. Flera av dem bedöms ha ledande roller, vilket innebär att deras handlingar potentiellt hotar ”statens vitala intressen” – det juridiska kriterium som enligt förslaget ska kunna ligga till grund för återkallelse.
Det här vore inget unikt i europeisk jämförelse. I Danmark kan medborgarskap återkallas vid terrorbrott eller grov illojalitet mot staten. I Tyskland gäller det exempelvis deltagande i utländsk terrorverksamhet. I Storbritannien har hundratals personer blivit av med sitt medborgarskap med hänvisning till nationell säkerhet.
I Sverige är det i dag omöjligt att återkalla medborgarskap, även efter domar om uppdragsmord, gängsprängningar eller terrorbrott.
Socialdemokraternas kongress som startar på onsdag har namnet ”Ny riktning för Sverige”. I sina nya politiska riktlinjer trycker partiet på samhällsgemenskap, trygghet och nationell kontroll. Hårdare krav och stramare migrationspolitisk har varit deras ledord det senaste året.
Nästa vår sätts dessa ord på prov. Då får Socialdemokraterna visa hur långt de är beredda att gå för att gå Tidöregeringen till mötes – i en av de mest symboliskt laddade frågorna för samhällsgemenskapen: vem som ska få kalla sig svensk medborgare.
Om partiet återigen säger nej till möjligheten att dra in ett medborgarskap från den som systematiskt angriper samhället inifrån, riskerar orden om svenska värderingar och gemensamma normer att framstå som tomma.
